Varför ökar användningen av ”eftersom att” dramatiskt trots att det lilla ordet ”att” egentligen är överflödigt? Går den här utvecklingen att hejda? Och är det nödvändigt att skriva ”kommer att” eller går det bra att stryka ”att” i den här konstruktionen? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om konstruktioner med ”att”.

Hur används afterwork i svenskan? Varför talas det i svenskan om freestyle, smoking, flipper, overall och pocket när andra ord används i engelskan? Och vad är egentligen en pseudoanglicism? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om svenska ord som ger sken av att vara engelska.

Doping eller dopning, mobbing eller mobbning, dejting eller dejtning, gejming eller gejmning? Hur används substantivändelserna -ing och -ning i svenskan? Och hur hanterar vi den här typen av lån från engelskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om försvenskningar av lånord.

Heter det ”på” eller ”i Island”? När kan det vara motiverat att säga ”i Lidingö” i stället för ”på Lidingö”? Och vad är det för skillnad mellan att ”arbeta i Umeå kommun” och att ”arbeta på Umeå kommun”? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om prepositioner i svenskan.

Heter det ”vara en nagel i ögat på någon” eller ”vara en vagel i ögat på någon”? Varifrån kommer uttrycken? Och vad är det för ”nagel” som åsyftas? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om två snarlika uttryck.

Går det lika bra att använda ”komma till bukt med” som ”få bukt med”? Hur kommer det sig att ”komma till bukt med” blir allt vanligare? Och varför är det nog omöjligt att få bukt med den här sammanblandningen av uttryck? I det här avsnittet samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om uttryck i förändring.

Vad kan overnight oats kallas på svenska? Vad skiljer tänkbara alternativ som övernattengröt, kallgröt och kylskåpsgröt? Och hur kommer det sig att lånord för olika maträtter inte skapar lika mycket irritation som många andra importer i svenskan? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om olika försvenskningar av overnight oats och om andra lån med koppling till maträtter.

Hur ska arkitekt, dirigent och psykolog uttalas? Och vilka är det till exempel som oftare uttalar arkitekt med hårt k? Hur kommer det sig att jurister ibland säger julli i stället för juli? Varför är sådana uttal exempel på det språkvetare kallar schibbolet? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om uttal som är särskilt vanliga inom vissa yrkesgrupper.

Vad kallas en familj som bildats av två skildra föräldrar? Varför är styvfamilj inte längre så populärt? Och vilka andra nya ord finns för nybildade familjer och familjemedlemmar? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om ord för familjerelationer.

Är mem eller meme den lämpligaste stavningen? Ska det vara en eller ett? Bör det heta mem, memer eller memes i plural? Hur kommer det sig att stavning och böjning av nya lånord så ofta varierar? Och varför tycker vissa att en del försvenskade skrivsätt känns löjliga? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om lånord i svenskan.