Är det bättre att skriva influerare, stalkare och gromning än influencer, stalker och grooming? Hur böjs influencer? Och varför är vissa engelska lånord så svåra att hantera i svenskan? Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson samtalar om försvenskningar av engelska lånord.

Bör det heta kommittén är försenad eller försenade? Är det grammatiken eller semantiken – alltså betydelsen – som ska styra böjningen? Språktidningens chefredaktör Anders Svensson och Språkrådets chef Lena Lind Palicki samtalar om synen på grammatisk och semantisk kongruens.

Varför blir det så missvisande när SVT talar om att hälften av svenskarna som drunknar ändå överlever? Hur kommer det sig att fackspråkliga termer ofta har betydelser som skiljer sig från hur samma ord används till vardags? Här samtalar Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, och Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, om skillnader mellan fackspråk och allmänspråk.

Bör det heta tjänsteperson eller tjänsteman? Är orden mer eller mindre lämpliga i vissa sammanhang? Och varför motsatte sig språkvården så länge beteckningar med -person? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om könsneutrala titlar.

Hur tar du reda på varifrån ett ord kommer? Var hittar du information om ett ords ursprung och när det etablerade sig i svenskan? Och hur kan du på egen hand undersöka hur ett ord används? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika typer av hjälpmedel och tjänster för den som är intresserad av ord.

Bör det heta var eller vart är nyckeln? Vilka knep finns det för att skriva korrekt? Och är distinktionen mellan var och vart på utdöende? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om en klassisk språkriktighetsfråga.

Vilket är bästa sättet att skriva det inlånade verbet binge i svenskan? Och hur böjs egentligen orange? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om lånord som är knepiga att anpassa till svenskan.

I nya tv-serien Snacka om språk tar Rachel Mohlin upp olika aspekter på svenska språket. Här samtalar hon med Språktidningens Anders Svensson om allt från dialekttvätt och språkpoliseri till scenspråk och imitationer. Läs Rachel Mohlins krönika i Språktidningen om hur hon gör när hon imiterar kända personser: https://spraktidningen.se/kronikor/vaga-harmas/

Indirekta översättningar tar vägen över ett tredje språk. Men vad är det för typ av böcker som översätts med hjälp av ett tredje språk? Hur arbetar översättarna med texterna? Finns det några risker med indirekta översättningar? Och vilka är fördelarna för förlagen? I det här avsnittet samtalar Anja Allwood, doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, med Språktidningens Anders Svensson om indirekta översättningar.

Varför ökar användningen av ”eftersom att” dramatiskt trots att det lilla ordet ”att” egentligen är överflödigt? Går den här utvecklingen att hejda? Och är det nödvändigt att skriva ”kommer att” eller går det bra att stryka ”att” i den här konstruktionen? I det här avsnittet samtalar Språkrådets Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om konstruktioner med ”att”.