Fru, fröken, jungfru eller kanske mamsell? I ett par hundra år diskuterar vi vilka titlar som är lämpligast för kvinnor. Men hur kommer det sig att mäns titlar inte blir föremål för samma typ av diskussioner? Och varför är det slutligen ett nytt tilltalsskick blir segraren i titelstriden? Här samtalar språkprofessorn Karin Milles med Språktidningens Anders Svensson om titlar och tilltal i svenskan genom århundradena. Läs artikeln om svenskans stora titelmatch här: https://spraktidningen.se/artiklar/du-froken-eller-fru/

Varför betraktas könsord som fulare än traditionella svordomar? Och kommer svordomar att förlora sin kraft när Sverige blir alltmer sekulariserat? Språkforskaren Karin Milles samtalar med Språktidningens Anders Svensson om laddade ord, könsord som kan vara på väg att bli normaliserade och skillnader mellan kön och generationer. Läs artikeln om undersökningen här https://spraktidningen.se/artiklar/har-ar-fulaste-orden-i-svenskan/

Svenskans fulaste ord är så laddat att många inte ens vill uttala det. Och den utvecklingen har gått ganska snabbt. Språktidningen har i samarbete med Novus undersökt vilka ord som svenskarna tycker är värst att använda. Och det är inte svordomar som betraktas som fulast. I stället är det vissa typer av skällsord som flest reagerar på. I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar språkforskaren Kristy Beers Fägersten och Anders Svensson om svordomar, skällsord och andra laddade uttryck.

Svenska för invandrare, sfi, ska begränsas till tre år. Men vilka är det som har förutsättningar att lära sig svenska på den tiden? Och varför är det orealistiskt att tro att det ska vara möjligt för stora grupper? Här samtalar språkforskaren Fanny Forsberg Lundell och Anders Svensson om språkkunskaper och integration.

I tysthet försvinner ord ur ordböckerna när ägare av varumärken kräver ändringar eller strykningar. Men betyder det att varumärkesinnehavare har makt över svenskan? Och vem är det egentligen som bestämmer över språket? Här samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, med Språktidningens Anders Svensson om krocken mellan språkutveckling och juridik.

Snabba skrivregler är en ny vägledning från Språkrådet. Här får skribenter råd i olika skrivtekniska frågor som skiljetecken, stor eller liten bokstav och förkortningar. Här samtalar redaktören Ola Karlsson med Språktidningens Anders Svensson om boken.

Sex av tio svenskar tycker att det är lätt att göra rätt på de och dem i skrift. Men på en lite svårare testmening är det en majoritet som gör fel. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen. Här samtalar Susanna Karlsson, språkforskare vid Göteborgs universitet, med Språktidningens Anders Svensson om svenskarnas förmåga att skilja på de och dem. Mer om undersökningen i Språktidningen 2/2024 och på spraktidningen.se.

Ett museum för svenska språket och andra språk som används i Sverige. Det drömmer Patrik Hadenius om att starta i Stockholm. Här samtalar han med Anders Svensson om planerna för ett språkmuseum.

Gängkriminalitet, teknikutveckling och politik är några områden som gör avtryck i 2023 års nyordslista. Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell, Laila Höglund och Anders Svensson om arbetet med att ta fram orden, om vilka språkliga trender som präglar listan och om varför felskjutning inte platsade bland nyorden. Du hittar nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2023

Arbetet med nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, är igång. Hur går det till när nya ord läggs till och andra stryks? Och vilka andra uppdateringar blir det? Språktidningens Anders Svensson samtalar med huvudredaktören Louise Holmer om arbetet med nästa SAOL.