Det här arkivavsnittet kommer från julen 2015 när vi åkte till Berlin för att förstå vad en bostad är och har varit – hur den kan vara både en boja och en frihetsmaskin och den ekonomi som skapar förutsättningarna för vad det kan vara att bo.

Med oss hade vi filmen, Livet är underbart, av Frank Capra, med James Stewart, om hypoteksbanksägaren George Bailey och hans kamp för de små bostadsägande människorna mot den onde hyresrättsutsugaren Mr Potter.

I avsnittet pratar vi om arkitekten och Martin Wagners, stadsplanerare i Berlin under mellankrigstiden, och hans idé Det Växande Huset, ett nytt sätt att se på vad ett hus, en stadsdel, en bostad kan vara. Hans idé kom i mitten av 1920-talet efter en kris där ingen byggde och han sa: ”Det här är vår chans att ta en skapande paus”

Vi gjorde det här avsnittet 2015 när inget skapades och ingen paus kunde anas, när allt rusade framåt. När backspeglarna var avmonterade och krockkuddarna likaså. 

Är bostaden en frihetsmaskin eller en boja 2024?

Är bostaden något som man kan växa i eller något som krymper ens liv?

Vad betyder ägandet – och vad skiljer det från att inte äga?

Vad gör bostaden och idéerna om den och ekonomin kring den med oss?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu kommer ännu ett avsnitt ur vårt arkiv.

Den här gången är det ett avsnitt om shopping! Som släpptes första gången i maj 2016.

Det är black week, black Friday! och en julhandel som lossat sina förtöjningar. Shoppingtid är det hela året men det är ändå som om det tjockarpå framåt årets slut, som en damm som långsamt fyllts till sin bredd och nu kan släppas loss i full kraft.

I avsnittet från 2016 kommer så klart näthandeln upp, som något som kommer att slå igenom mer – och kanske förändraallt.

Och på sätt och vis har det väl gjort det. 

Det är lätt att se att antalet butiker minskar, till förmån för restauranger, caféer, gym och skönhetskliniker.

Men kanske är det intressantaste som hänt ur ett stadsbyggnadsperspektiv, om vi ska lägga något till det vi pratadeom 2016, den nya infrastrukturen som idag omgärdar handeln. 

På åkrarna utanför Landskrona till exempel.

Längs Örjaleden vid motorvägensavfart Landskrona S växer den nya staden. 

Om man följer Schenkerbilarna där deförsvinner ut mellan åkrarna bortanför Max-restaurangen och Stefan Pålssonslaxrökeri. Tre flaggstänger nedstuckna i leran markerar platsen för en gråbyggnad – lång som tre stadskvarter – där de vita lastbilarna taxar in mellan degula markeringarna. 

Det är en av logistikens lador som mjölkas på e-handelns varor. Runtomkring den ligger den bördiga lerjordenuppkastad i högar, på andra sidan leden går den nyanlagda cykelbanan bort moten nästan lika stor byggnad, också den i en diffus grå färg som smälter ihopmed den gråvita hösthimlen. 

På fasaderna kan man läsa de kryptiska företagsnamnen: Na-kd, Airshoppen, Hexis, Nagel-Group.

Att åka motorvägen mellan Ängelholm och Malmö är att hamna bakom lastbilar med texter som Spedition Bode TransportLogistik, Krone-fleet.com, Dachser Intelligent Logistics, DSV, Nordic Chain. Det är som att rulla vindrutan över ett FM-band på en gammal transistorradio med europeiska städer och namn.

E-handeln har gift sig med den gamla infrastrukturen som är motorvägen och hittat en perfekt väg som också kopplas mot Europa. Här på de livgivande åkrarna intill motorvägen byggs e-handelns stad. 

I avsnittet citerar vi VirginiaWoolfs utsaga om handelsstaden som något som finns för att försvinna, något som blossar, släcker begär, och sedan byter skepnad. Som alltid förändras. 

Nu söker stadskärnorna efter sitt ny aliv, efter pandemi, mitt i e-handeln och höjda hyror. 

Så länge, i black-Friday-flödet! Här ärStaden podcast – arkiv: Shopping! Från 2016. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är ett avsnitt ur vårt elvaåriga arkiv. Det här arkiv-avsnittet handlar om Skellefteå. Vi tyckte det var en lämplig stad att plocka fram, med tanke på allt som har hänt sedan vi var där.

Det var april 2016 som vi kom till Skellefteå, i förfallstiden när deltat låg halvt fruset. Ett halvår tidigare hade kommunen tagit beslutet att bygga ett nytt kulturhus och utlyst en arkitekttävling. En månad efter att vi varit där utsågs vinnaren. Sara Kulturhus skulle komma att bli symbolen för den stad som växte fram i spåren av det som har kallats den gröna omställningen. 

Hösten 2017 blev det klart att företaget Northvolt valt Skellefteå som etableringsort för sin planerade batterifabrik. Staden klev in i löftenas tid.

Det Skellefteå som vi pratar om i det här avsnittet är en gles plats. Vi hör PO Enquist beskriva staden som en samling byar, plopp plopp plopp, i ett delta. Vi hör också hur byarna kanske är viktigare än staden, för identiteten. 

Skellefteå har blivit en pilotstudie i skala ett på ett vad som händer när ett samhälle plötsligt utsätts för ett stort tryck. 2022 var befolkningsökningen drygt 1000 personer. 2023 var den 2140. Arbetarna som skulle bygga och arbeta i den nya batterifabriken bor i tillfälliga baracker, i barackbyar som är större än kommunens flesta andra byar.

Så har staden förändrats sedan vi var där.

Men i grunden är det ju samma stad. Samma utdikade träsk, samma otroliga deltan, samma historia. Kanske kan det faktum att allt avstannar lite nu, att accelerationen, avtar något, göra att man åter minns allt det där som var – och är. Lämnar det där flygperspektivet som PO Enquist anade vid hundraårsjubileet när ett flygplan passerade på 300 meters höjd. Kliver ner och blir lite blöt om fötterna igen.

Enar Nordvik säger idag om vårt besök: 2016 var allt exakt som 1987. Varför kom ni ens?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cordobas historia finns inskriven i dess gator. Kanske på ett mer konkret sätt än i många andra städer. eftersom gatorna och torgen, själva planerandet och byggandet av dem i sig har varit en sorts verktyg för att förmedla en ny ordning, politisk och kulturell, men samtidigt har man alltid burit med sig den historia som man format det nya ur.

Córdoba är en hybrid, och en hybrid av en hybrid. Córdoba är en buljongtärning av spansk kultur, så som den formades i mötet mellan romarriket, den muslimska tiden och åtrererövringens katolicism. I Córdoba omger det islamska rituella mörkret, det katolska gotiska ljuset, de europeiska torgen ligger inskrivna i den gamla medinans gator. 

Arkitekten Gabriel Ruiz Cabrero som arbetade i trettio år med att restaurera och bevara katedral-moskén i Córdoba säger:

"Skönheten ligger i kontrasten. Det är en av de stora lärdomarna denna plats och historien ger oss. Vi står inte inför ett monument, vi står inför ett extraordinärt dokument."

Han talar om katedral-moskén, Mezquitan, i Córdoba, men han skulle kunna tala om staden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dresdens utplåning natten till den 14 februari 1945 är katastrofernas urscen – alla känner till den. Myten om staden blev den om ruinerna. Men det egentliga Dresden var barockens, maktens stad. När den till slut byggdes upp igen under 2000-talet, vände den ryggen mot historien om förstörelsen. 

Dresdens barock tycks ha format romantiker. Här finns Caspar David Friedrich själsligt ensamma friluftsmåleri bland bergen och Festspielhaus i Hellerau, trädgårdsstaden, som lockade till sig alla som ville tänka fritt och nytt i början av 1900-talet. 

Mycket i Dresden har pågått under jord – som om det förflutna hela tiden går intill det nutida, eller ligger strax under det. Vi letar upp platsen där språkvetaren Viktor Klemperer skrev sina legendariska dagböcker och analyserade det tredje rikets språk och berget där Uwe Tellekamps Tornet utspelar sig, en berättelse om ett annat borgerligt liv i socialismens DDR på 1980-talet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ålderdomens framtid kommer att vara urban. städerna blir äldre, men det betyder inte att de lockar till sig äldre människor, utan snarare att folk blir kvar när de blir gamla.

Det finns allt färre byar och landsbygder att återvända till. Dessa har de flesta redan lämnat.

Gamla kommer ta över våra samhällen, om de inte redan har gjort det!

Och en försvarlig del av dessa nyblivna åldringar kommer inte som tidigare i historien att vara fattiga, tacksamma, tysta och ta vad som faller från bordet

Det är aktie- och bostadsrättsgenerationerna som nu träder in i livets november.

En spaning är att vi snart inte kommer att tala om gentrifiering – utan om ”benskörhetifiering” av attraktiva stadsdelarna.

I detta avsnitt ska tala om ålderdomen som klassamhälle.

Om demensstäder och experimentella Alzheimerkliniker

Om ålderdomens och stadens ensamhet

Om 1980-talets Servicehus som socialdemokratins sista bastion

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje samhällsbygge har någon sorts nollpunkt – det som var själva orsaken till att det blev av. Ett berg där slottet kunde ligga, en korsning av vägar där handeln kunde föras, ett vatten där man kunde nå världen. Det här avsnittet handlar om en älv i mitten av ett samhällsbygge.

Om Pite älvdal – och det som växt upp vid den. Om man väljer att följa en landskapsform, som om man följde en väg, eller en gata, vad kan man få syn på då?.

Så ska vi följa Pite älvdal. Vi kommer resa mellan fragment: Från sirliga punschverandor till vassa vingar på vindkraftsnurror, mellan tempel för vattenkraften och stugor för flottare.

Det är december just innan gryningen. Bilen börjar nedstigningen i dalen, ner mot älven.

Tack

Florian Steiner, stadsarkitekt Piteå

Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie Norrbottens museum

Musik:

Mikael Svanevik, undertoner.se

Glesbygdn "Låt det ligga ve Storsien"

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen människa är en ö. Ingenstans är det mer sant än på en ö. En ö tillåter en att lämna något, att resa över ett vatten, men trots att öar är enastående som platser för ensamhet – det storslagna havet, horisonten, vädrets makter – så kräver de att de som vill vara där lutar sig mot varandra.

På en ö måste allt finnas. Allt ett samhälle behöver. Annars finns de inte, som något annat än natur och som turism.

Det här är ett avsnitt om öar och de bofasta – om människors beroende av varandra på de här öarna och om deras kamp för att få vara de de valt att vara.

Vi kommer besöka två nordliga öar. En i kvarken utanför Umeå Holmön och en i Bottenviken utanför Luleå Hindersön. Där kommer vi träffa Joar Sandström, Maja Hallén och Johnny Stålarm – som alla bor på eller vill bo på öar.

Musik av Jorik Åtterbjörk, Dimman är som

Och Mikael Svanevik, undertoner.se

‍

Tack:

Maja Hallén

Joar Sandström

Johnny Stålarm

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.