Tjärven på Ålands hav har både inspirerat poeten Gunnar Ekelöf och författaren John Ajvide Lindqvist. Den mytomspunna fyren har inrymt gömda festflickor och zombies - om man får tro legenden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”På havet om natten såg jag en fyr
Inte en hög och smal som fyrar är mest
Men en palatslik, byggd som en ökenborg
Ett mäktigt stenblock i sanden”
- Gunnar Ekelöf

Fyren Tjärven ligger på Ålands hav, en halvmil söder om fyren Söderarm. Fyren tändes i 1903 och designades som en stenborg i tidstypisk nationalromantisk stil.
Genom åren har den mystiska fyren inte bara inspirerats Gunnar Ekelöf utan också skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist som skrivit en novell med fyren som skådeplats.

Medverkande:
John Ajvide Lindqvist, författare
Anders Hedin, fyrboksförfattare

Inläsningarna är gjorda av Magnus Johansson, Iris media

Svartklubben är fyren med det märkliga namnet och det lite knubbiga utseendet. På ön fanns också en lotsbarnskola för att undervisa fyrbarnen ute till havs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Norr om Grisslehamn, utanför ön Singö i Roslagen ligger den korta och breda fyren Svartklubben. Den är blott 12 meter hög, ganska kort i jämförelse med Sveriges högsta fyr som är på över 40 meter.

De så kallade lotsbarnskolorna startades 1845 och fanns sammanlagt på nära 70 platser längst våra kuster. Bland annat på Evert Taubes Vinga och på Svartklubben i Roslagen. Lärarna ambulerade ofta från fyrplats till fyrplats, barn i flera åldrar undervisades samtidigt och läsåret bestod av tre terminer.

1925 lades lotsbarnskolorna ned och gick upp i det vanliga skolväsendet.

Medverkande:
Dan Thunman, pensionerad stadsantikvarie med ett stort intresse för fyrar
Arkivklipp Evert Taube
Leif och Maria Elsby, Svenska fyrsällskapet

Fyrmästaren kan knappt tro sin ögon. Från sin utkik uppe i Kullens fyr ser han hur en passagerarfärja kolliderar med de kraftiga klipporna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kullens fyr ligger längst ut i nordvästra Skåne i området Kullaberg, en historisk plats med anor ända från 1500-talet.

Kullens fyr är Sveriges äldsta fyr på nuvarande svensk mark och det var år 1560 som Danmarks kung Fredrik den andre gav order om att fyrljus skulle brinna på Skagen, Anholt och Kullen.

Genom tiderna har den mytomspunna Kullamannen vakat över fyrplatsen som ett oroligt väsen, någon som man ska hålla sig väl med...

Kanske hade Kullamannen ett finger med i spelet den 31 januari 1971. Då krockade färjan M/S Prinsesse Margerete med klipporna nedanför fyren. Olyckan var länge ett mysterium - hur kunde färjan krocka med klipporna när två fyrar lyste och vädret var bra?

Medverkande:
Per Sjögren, arrenderar delar av fyrplatsen Kullen.
Arkivklipp med Ivar Kylhberg, fyrmästare vid Kullens fyr.

Uppfinnaren Gustaf Daléns klippapparat revolutionerade fyrväsendet. Men uppfinningen höll på att kosta honom livet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början på 1900-talet var uppfinnaren Gustaf Dalén konsult på AB Gasaccumulator. Dit hörde Lotsstyrelsen av sig och undrade om Dalén kunde skapa ett fyrljus med hjälp av acetylengas. Resultatet blev klippapparaten som sparade energi och skapade olika blinkkaraktärer på fyrljuset som gjorde det lättare för sjöfarten att skilja fyrarna åt. Fyrsystemet blev en världssuccé men höll på att kosta Dalén livet.

I Stockholms hamninlopp ligger den lilla vita ledfyren Libertus. Fyren drivs sedan några år med hjälp av ett modernt fyrljus men reservljuset består av Daléns klippapparat - som fortfarande fungerar.

Medverkande:
Göran Dalén, barnbarn till Gustaf Dalén
Jonas Andersson, hamnstyrman på Stockholms hamnar

Gränsfyren Märket är den finska fyren som byggdes på svensk mark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är en dimmig lördagsmorgon när Svenska fyrar tar sig ut till den rödvita gränsfyren Märket som ligger mitt i mellan svenska Roslagen och finska Åland, dimman bäddar in fyren i ett drömliknande tillstånd.

Det var 1809 som gränsen mellan Sverige och Finland drogs över det platta skäret efter att Sverige förlorat Finland till Ryssland. Ett 80-tal år senare byggde det ryska storfurstendömet Finland en fyrplats på Märket, men fyren placerades på den svenska sidan. Det skulle dröja ända fram på 1980-talet innan länderna tog tag i den någon pinsamma gränsfrågan.

Medverkande:
Marja ”Tipe” Pylvänäinen, Finlands fyrsällskap
Mats Carlsson-Lénart, fyrkunnig journalist
Arkivintervju med Karl-Erik ”Kee” Eriksson, fd fyrvaktare på Märket

Den rödvita Heidenstamfyren utanför Käringön på Orust har varit nere för räkning flera gånger. Men gång på gång räddas fyren från att rosta sönder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyrens historia börjar sommaren 1863 då fyrbyggaren Gustaf von Heidenstam var på besök på västkusten och planerade för flera fyrbyggen i området, bland annat på Måseskär. Två år senare tändes fyren.

Fyren har varit nedläggningshotad flera gånger men det lokala engagemanget för Måseskärs fortlevnad har varit starkt genom åren och under 2023 rustade Sjöfartsverket upp fyren.

Att bo på en fyrplats kan vara utmanande, när fyren fortfarande var bemannad bodde Bodil Smålander ute på Måseskär. För att klara skolgången gick hon i skola på Käringön och en jul var det nära att hon fick fira julen ensam.

Medverkande:
Kristian Sahlberg, projektledare Sjöfartsverket
Bodil Smålander, fd boende på Måseskär
Arkivklipp med skeppare Mårten Österberg

I en stuga på en holme i Göteborgs skärgård bodde det tre ovanliga fyrvaktare. I nästan 30 år vaktade Olivia Samuelsson och hennes döttrar den lilla fyren. Något som var mycket ovanligt på den här tiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bara ett stenkast från Nya Älvsborgs fästning ligger den lilla ön Knippelholmen. Idag finns bara husgrunden kvar av den lilla stugan där det på gaveln brann en fyrlampa.

Fyren var bemannad från 1880 fram till slutet av 1940-talet då den avbemannades och revs.

Idag kan vi ta del av kvinnornas fyrvaktarliv, Lennart Hyland var nämligen där med sin intervjumikrofon 1946.

Medverkande:
Olivia, Elsa och Karin Samuelsson, fyrvaktare
Lennart Hyland, reporter
Yvonne Forsman, släkting till familjen Samuelsson
Björn Forsman, släkting till familjen Samuelsson

Landskapet runt den ståtliga fyren på Hållö i Bohuslän bär på fascinerande spår av inlandsisen och i en bergsskreva finns också spår av en flygkrasch som inträffade hösten 1943. Fyrfolket kunde bara se på när flygplanet brann upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mest känd är Hållö fyr genom Evert Taubes älskade visa "Balladen om Briggen Blue Bird av Hull" som nämner Hållö flera gånger. Visan är en mix av olika händelser kring Hållö och Smögen och ska inte tas som en exakt sanning. Teorin är att visan egentligen handlar om en tragisk händelse på fyrplatsen då Evert som ung förlorade sin bror Fredrik.

Det är inte bara släkten Taube som gjort Hållö fyrplats känd, historien om en flygkrasch år 1943 lockar många besökare till ön varje sommar. I en av bergsskrevorna finns fortfarande spår av Gripenplanet som försökte nödlanda på ön. Under en höstkväll kunde fyrpersonalen se ett brinnande flygplan passera över fyren, när det väl kraschade in i berget kunde de bara se på när 13 personer omkom i lågorna.

Medverkande:
Bengt Wall, ordförande i föreningen Hållö fyr

Många har sett fyren Söderarm från någon av alla finlandsfärjor som passerar ön i Stockholms norra skärgård. Men vad många nog inte känner till är den underjord som fyrplatsen ruvar på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyren Söderarm ligger på ön Torskär i Stockholms norra skärgård. Här och var på ön finns det spår av militär verksamhet. Exempelvis en gammal bunker från andra världskrigets dagar, som numera fungerar som en spa-anläggning. Under jorden döljer sig en hel militäranläggning som inte längre är i drift.

Söderarms fyrplats är en av flera fyrplatser i Sverige där försvaret har eller har haft, en stark närvaro. Förutom Söderarm handlar det till exempel om fyrplatserna Holmögadd, Landsort, Understen och Utklippan. Under 40-talet hade fyren en praktisk betydelse för Försvarsmakten när man skulle mäta avstånd.

Medverkande:
Anngret Andersson, driver konferensanläggning på Söderarms fyrplats
Lars A Hansson, militärhistoriker

Det blåser krabb sjö på Kattegatt och efter en guppig båtfärd lyckas vi lägga till vid Nidingen, en vacker fyrplats med anor från 1600-talet på Hallandskusten. Men varför har fyrplatsen fått så dåligt rykte?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När de första fyrljusen tändes på ön i början på 1600-talet tillhörde Nidingen, liksom hela Halland, Danmark. När Nidingen blev en svensk ö, i samband med freden i Brömsebro 1645, fanns det ännu ingen annan fyr i Sverige, Nidingen var helt enkelt Sveriges första fyrplats.

Farorna är många kring Nidingen, den mest kända olyckan är när den amerikanska ångaren Macona slets itu i en storm i januari 1920, och 50 personer omkom.

Några år före Maconaolyckan, vid jul 1916, förliste nästan hela fyrbesättningen i en olycka på de förrädiska skären.

Medverkande:
Johan Elvborn, skeppare och medlem i föreningen Nidingens vänner
Josefina Pehrson, Nidingens fågelstation
Ingvar Helldner, före detta anställd på Nidingen