Det finns en fas som sällan pratas om.

När ett mönster är avslutat, men inget nytt har landat.

När sinnet har släppt taget – men nervsystemet inte vet vem det är utan det gamla.

I det här avsnittet pratar jag om tomrummet mellan identiteter.

Om sorgen efter att lämna ett anknytningsmönster.

Och om varför det som känns tomt inte är ett bakslag – utan det som kan sätta dig fri.

Det här är inte ett avsnitt med lösningar.

Det är ett avsnitt för dig som är mitt i det.

Send us a message