Från rymdbasen Esrange utanför Kiruna skickas experiment upp i raketer och får sex minuter i tyngdlöshet. Hit kommer forskare ända från Australien för att utföra experiment i tyngdlöshet.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Raketen skjuter iväg 25 mil upp i luften – en bra bit ovanför gränsen till rymden – och dalar sedan sakta nedåt. Den är lastad med experiment: Bland annat mänskliga celler, en olje-och vattenblandning och ett nytt skydd mot kosmisk strålning. Under färden får de vara med om ungefär sex minuter i mikrogravitation, alltså praktiskt taget tyngdlöshet. Vi möter bland andra Gail Iles som rest hit från Australien för att skicka upp sitt experiment, och gymnasieeleverna Jonathan och Andres som fick sitt förslag utvalt av Astronomisk ungdom till att vara med ombord i raketen. Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se

Reporter: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se   

Tyngdlösa test över Kiruna – här går Gails uppfinning till väders

Vi går på djupet i forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Science

En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden. Reporter: Sara Sällström
sara.sallstrom@sverigesradio.se Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Här är robotarna som övar under jord inför uppdrag i rymden

Robert Langer lyckades med vad som ansågs omöjligt: han fann ett sätt att transportera in stora läkemedelsmolekyler på rätt plats i kroppen med hjälp av smarta partiklar. Idag är han en av de mest citerade forskarna någonsin.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är kemiingenjören som istället för oljeindustrin valde sjukvården, och där kom hans kunskaper till enorm nytta. Hans upptäckter har hjälpt miljarder patienter i världen, inom allt från cancerbehandling till covidvaccin. Han har inte själv tagit fram läkemedlen, men de skulle vara fullständigt värdelösa utan hans smarta metoder för kontrollerad leverans till rätt ställe i kroppen, säger svenska professorn i nanoteknologi Maria Strömme.  Vi möter Robert Langer på hans laboratorium vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, strax utanför Boston, och hör om tiden då hela forskningsvärlden misstrodde och till och med hånade hans idéer, eftersom det han gjorde sågs som omöjligt.  Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se Producent och programledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sr.se

”Läkemedlen skulle vara värdelösa utan hans smarta leveransmetoder”

Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa. Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Lisa Henkow
lisa.henkow@sverigesradio.se 

Så vet järnsparven när den är framme efter flytten

Varje år får tusentals kalvar i Sverige ett brännhjärn mot hjässan  man bränner bort deras hornanlag. Nu presenteras ett sätt att bli av med hornanlagen på genteknisk väg istället.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kor har horn. Horn är vassa. Och kor med vassa horn kan vara riktigt farliga både för människor och för andra kor. Därför avhornas en stor del av mjölkkorna i det svenska lantbruket. Det sker främst med hjälp av brännjärn. Ett alternativ skulle kunna vara att klippa bort hornen med en gensax.  Men kanske är det ändå avel som gör att kohornen nu är på väg att helt försvinna från de svenska lagårdarna. Vi följer med när djurskötaren Klara Hultgren avhornar kalvar tillsammans med Anders Karlberg på hans mjölkgård i Östergötland. De använder brännjärn. Därför är veterinären Ingeborg Tormalm med och söver, bedövar och ger kalvarna smärtlindring.  Annelie Carlsbecker på Gentekniknämnden berättar om hur man kan avhorna kalvar med genteknik istället för brännjärn. Reporter: Gustaf Klarin
gustaf.klarin@sverigesradio.se Programledare och producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se 

Kornas horn bränns bort – tills gensax eller avel har avskaffat dem

Telefonbedrägerier mot framför allt äldre har ökat på senare tid. Efter påstötningar från bland annat politiken har bankerna lagt fram förslag om åtgärder som ska minska riskerna.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I februari kallade statsministern bankerna till möte för att uppmana till åtgärder mot bankbedrägerierna. Denna vecka återkom de med sitt svar. Vi repriserar stora delar av ett reportage från i mars, om hur bankbedrägerier skulle kunna stävjas – och hör om åtgärdsplanen från bankerna med hjälp av Ekonomiekots Philip Ramqvist. Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sverigesradio.se Reporter: Ylva Carlqwist Warnborg Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se 

Tyngdlösa test över Kiruna – här går Gails uppfinning till väders

Download our free app to listen on your phone