På iva på Östersunds sjukhus ligger sjukskrivningstalen ständigt runt tio procent. Det leder till ett moment 22 när den ständiga underbemanningen leder till högre arbetsbelastning för de som jobbar, vilket i sin tur skapar nya sjukskrivningar.

– Jag kan inte ringa en pool, ta en undersköterska eller en sjuksköterska från en annan avdelning. Det är bara vi, och när vi behöver jobba extra är det på bekostnad av oss själva, säger enhetschefen Lena Raftevold i Vårdfokuspodden.

I podden förklarar Emma Brulin, sjuksköterska och stressforskare vid Karolinska institutet, vad som lett fram till den ohållbara arbetsmiljön i vården.

– När vi introducerade new public management var det en stor förändring i organiseringen av sjukvården. Det har bidragit till att skapa effektivitet som i sin tur leder till en ökad belastning, och som successivt har lett till mer stress, säger Emma Brulin.

I sin forskning undersöker hon bland annat arbetsmiljön för vårdpersonal och hur organiseringen av sjukvården ser ut.

– Många av de kvalitetsmått vi har idag handlar om patientutfall, korta köer, tid på akuten, som inte alls reflekterar det behov som finns i arbetsmiljön. Effektiviteten kan komma på bekostnad av arbetsmiljön.

Enligt Emma Brulin delegeras arbetsmiljöansvaret ofta ner till första linjens chefer, som har svårt att påverka arbetsmiljön.

– De sitter ofta i situationer där de själva har en extrem arbetsmiljö, med jättehög belastning, och ofta alldeles för många anställda jämfört med vad som är rekommenderat.

Men ansvaret för arbetsmiljön ligger på organisationen, menar hon.

– Man behöver se, hur kan de som leder våra regioner ta arbetsmiljön i beaktande när de tar beslut, när de sätter budget? Och hur kan det genomsyra den politik och den organisation som drivs i våra regioner?

Hör mer av både Lena Raftevold och Emma Brulin i det senaste avsnittet av Vårdfokuspodden.

På Vårdfokus sajt kan du läsa ett reportage från iva i Östersund.

I avsnittet hörs nyhetsklipp från SVT med Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans generaldirektörer.

Programledare och reporter: Emmeli NilssonRedaktör och klippning: Karin O'MahonyAnsvarig utgivare: Michelle Wahrolén

Tack vare sjuksköterskan Ann-Marie Edvardssons erfarenhet och drivkraft slipper intagna på Kumlaanstalten åka med handbojor och säkerhetspådrag till sjukhuset. I stället kommer vården till dem. I slutet av januari vann hon Vårdförbundspriset 2025 för sin insats.

Ann-Marie Edvardsson har utvecklat och utökat sitt projekt i över tio år. Det började med att infektionskliniken på Örebro universitetssjukhus erbjöd de intagna på anstalten att komma för att ta hepatitprover och få behandling vid behov. På Sveriges största kriminalanstalt i Kumla avtjänar de intagna straff för allvarliga brott med högsta säkerhetsklass. Det innebär ofta ett stort, krävande pådrag när en av fångarna behöver vård utanför sjukhuset, de färdas i transport med säkerhetspersonal som skydd för sig själva utifrån hotbild. Men även för att arbetsmiljön ska bli säker för vårdpersonalen kan delar av sjukhuset behöva stänga ned. Beredskap behöver alltid finnas för fritagningsförsök, hot och våld.

– Som sjuksköterska vill jag att de här killarna ska få vård under värdiga former. För mig är de som vilka patienter som helst. Med vårt nya arbetssätt slipper de gå genom sjukhuskorridorer med hand- och fotfängsel och alla vakter, berättar Ann-Marie Edvardsson.

I detta avsnitt av Vårdfokuspodden berättar hon mer om projektet i en intervju med Vårdfokus reporter Leni Weilenmann.

Vad gör man om chefen blir misstänkt för brott och ens arbetsplats läggs ner? I nya Vårdfokuspodden undersöks fenomenet välfärdskriminalitet ur både rättsligt och fackligt perspektiv.

Redaktionen beger sig till Göteborg för att träffa det regionala skyddsombudet Matilda Eriksson, som hjälpte och stöttade medlemmar efter att deras arbetsplats lades ner. Ägarna till vårdbolaget där de jobbade misstänktes för skattebrott och penningtvätt.

– Det var rörigt och oroligt. Inte ens chefen visste vad som skulle hända, säger Matilda Eriksson i podden.

I studion får vi besök av Sara Persson, brottsförebyggande expert på Ekobrottsmyndigheten, som utreder fall där företag används som brottsverktyg.

– Sådant här får väldigt stora konsekvenser för många människor. Den största skadan är egentligen inte ekonomisk. Verksamheter som drivs av oseriösa aktörer tenderar att leverera sämre kvalitet eftersom de tjänar mer pengar då, vilket drabbar patienterna och hela samhället, säger hon.

Politikerna kraftsamlar nu mot välfärdsbrott, där kriminella utnyttjar bland annan hälso- och sjukvården, för att lura till sig skattemedel.

Vårdfokuspodden tar reda på hur det drabbar personal och patienter.

Matilda Eriksson och Sara Persson ger tips på hur man som anställd kan skydda sig – och även tipsa om man misstänker oegentligheter.

Intresset för existentiell hälsa har ökat kraftigt. Att våra relationer och känslor av hopp och mening har betydelse för både det fysiska och mentala välbefinnandet är väl känt och beforskat. Men hur får man igång ett samtal om livets stora frågor i vården? Och vad svarar du om patienten vill veta vad som händer efter döden? I senaste Vårdfokuspodden står existentiella samtalet i centrum.

- Det är en gåva att få patientens berättelse. Alla människor bär på en berättelse. Det säger Ann-Christine Jeppson, utbildningsledare i Region Jönköping, som utbildar vårdpersonal.

Sedan åtta år utbildar Region Jönköping vårdpersonal i existentiell samtal. I detta avsnitt av Vårdfokuspodden intervjuar Vårdfokus reporter Sanna Björkman Anna-Karin Jepsson samt Christine Rommedahl, specialistsjuksköterska inom hjärtsjukvård på kardiologen vid Ryhovs lasarett, som gick utbildningen i våras. För henne har kursen gett en extra dimension som hon har saknat i vården.

Att bli specialistsjuksköterska innebär mer ansvar och det är också brist på specialistsjuksköterskor. Ändå är skillnanden i lön liten om man jämför med vad grundutbildade får. I vissa fall kan man ses som oerfaren trots sin specialistutbildning och många års erfarenhet som grundutbildad sjuksköterska och då riskerar lönekarriären att stanna av. Det råkade Marie-Louise Carlsson, på Mälarsjukhuset i Eskilstuna ut för när hon efter 14 år på akutkliniken sökte en så kallad "vidareutbildning med studieförmån" för att bli intensivvårdssjuksköterska. Ändå var det något hon var förberedd på och ångrar inte att hon vidareutbildade sig.

I senaste Vårdfokuspodden intervjuas Marie-Louise Carlsson, som också är förtroendvald i Sörmland av Vårdfokus reporter Per Bengtsson om sin egen situation, villkoren för specialistsjuksköterskor, hur de värderas lönemässigt och vad som driver en av jobba som specialistsjuksköterska. Hon ger också handfasta tips till den som funderar på att vidareutbilda sig, till exempel att ta lönesamtalet med arbetsgivaren INNAN specialistutbildningen påbörjas.

Barnmorskan Ayaan Hassan reser med två ryggsäckar - en fysisk och en mental, som ständigt fylls på med kunskap. I senaste avsnittet av Vårdfokuspodden berättar hon om hur det är att jobba i Sverige, Norge och Somaliland.

Ayaan Hassan hade jobbat som barnmorska i ett par år när hon insåg att hon behövde ett större projekt för att känna sig utmanad i arbetet. Hon slog in på bemanningsbanan och började resa runt mellan olika arbetsplatser - först i Sverige och sedan i Norge, så småningom som frilansande barnmorska.

– Man är väldigt kreativ som barnmorska. Visst vi har pm att gå efter, men när jag får träffa alla de här fantastiska kollegorna lär jag mig alltid något nytt. Jag tar med mig det och känner att jag växer, i min mentala ryggsäck, säger Ayaan Hassan i Vårdfokuspodden.

Det fria schemat möjliggjorde också för henne att lyfta blicken ännu längre bort - mot hemlandet Somalia och Somaliland, regionen i landets norra delar, där hon såg möjligheter att starta ett kunskapsutbyte för att förbättra vården.

– När jag först reste dit kände jag att här kan man verkligen göra mycket. Det var både spännande och fruktansvärt, för kvinnorna och barnen dör ju som de gjorde i Sverige för 300 år sedan – i barnsäng.

I Vårdfokuspodden beskriver Ayaan Hassan hur hon gick grundligt tillväga med research inför projektet, som pågått sedan 2018, och hur hon verkat för att få igenom sina önskemål. Hon berättar hur hon och hennes kollegor räddat liv, och vad de lärt sig under sina resor.

En längre artikel där Ayaan Hassan intervjuas finns på Vårdfokus sajt.

När Agnes Arvidsson var ett och ett halvt år gammal fick hon diagnosen leukemi. Idag jobbar hon själv med unga patienter och kombinerar sjuksköterskekarriären med truppgymnastik på elitnivå. I Vårdfokuspodden berättar hon om yrkesvalet och om hur sjukdomen och idrotten format henne.

Ett krävande jobb med höga glädjetoppar när en patient får gå hem, friskförklarad – men också tunga känslor när prognosen för en ung person är dyster.

Hur orkar man man då också ägna sig åt stenhård träning flera dagar i veckan som sliter på kroppen? Om det berättar gymnasten och sjuksköterskan Agnes Arvidsson i nya avsnittet av Vårdfokuspodden.

Vi träffar också Agnes Arvidsson för att höra om hennes sjukdomstid och hur den annorlunda barndomen format henne – och fått henne att välja ett vårdyrke med mycket patientkontakt och stöd till sjukdomsdrabbade familjer.

- Det syns inte på mig att jag har haft leukemi, men det syns på mina föräldrar att de har ett barn som har haft leukemi, säger hon i intervjun.

På Vårdfokus sajt kan du läsa en intervju med Agnes Arvidsson.

Det blev rikskända när deras kravbrev till politiker och regionledningar orsakade mediauppståndelse våren 2022. Hela årskullen ingick ed om att inte jobba i en region som betalade under 30 000 kronor i månadslön. Förutom det krävde de minst fyra veckors introduktion. Om det inte infriades skulle inga nyutexaminerade sjuksköterskor skriva på några anställningsavtal.

Nu har det gått tre år sedan den stridbara årskullen tog examen från sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet. I detta avsnitt intervjuar Vårdfokus reporter Per Bengtsson initiativtagarna till löneupproret - sjuksköterskorna Jesper Johansson, Amanda Rydstern och Simon Renner. Här berättar de om hur de första åren i yrket har varit, var de befinner sig i dag och hur det gick med de 30 000 kronorna i ingångslön.

Som sjuksköterska kan det vara svårt att hinna med att utvecklas i sina kunskaper på ett strukturerat sätt. Men om man fick göra det på arbetstid? Vårdfokuspodden gästas av Helene Hillstierna och Saga Lilliegren Soldén på kvinnokliniken på Danderyd som berättar hur de skapade internutbildningen som får personalen att stanna.

Vården utvecklas hela tiden med nya rön. Men sjuksköterskor har inte alltid tid att dyka ner i den nya vetenskapen. Det finns också en stor rörlighet i branschen – många byter jobb gärna och ofta.

Till stor del beroende på arbetsmiljöfrågor och lön, men kanske finns där också en längtan efter något annat? En rädsla för att fastna och en vilja att komma framåt.

I det här avsnittet av Vårdfokuspodden pratar vi om vikten av att få utvecklas på jobbet. En arbetsplats där man lyckats förverkliga detta är kvinnokliniken på Danderyds sjukhus i Stockholm, där medarbetarna får internutbilda sig på arbetstid och fördjupa sina kunskaper inom gynekologi.

Enhetschefen Helene Hillstierna, som ligger bakom idén till utbildningen och sjuksköterskan Saga Lilliegren Soldén, som ansvarar för den, besöker studion och berättar om kursen som stärker sjuksköterskorna i deras kunskaper, bygger gemenskap - och minskar personalomsättningen.

– Jag fick skapa den utbildning som jag själv ville gå, säger Saga Lilliegren Soldén.

Här kan du också läsa ett reportage från internutbildningen.

Programledare: Madeleine Andersson. Ansvarig utgivare: Michelle Wahrolén.

Hur mycket extra betalt får man för ett flyttat arbetspass i framtiden? Hur blir löneökningen och hur ser ersättning ut vid beredskap? Här får du svar på frågor kring det nya avtalet HÖK25.

Den 7 april undertecknades det nya kollektivavtalet HÖK25 mellan Vårdförbundet och SKR/Sobona. Det gäller för dig som arbetar i en region, kommun eller ett kommunägt bolag.

I det här avsnittet får du en snabb introduktion kring vad det nya avtalet innebär när det gäller till exempel lön, arbetstid, ob, förskjuten arbetstid och beredskap.

Vårdfokus reporter Per Bengtsson intervjuar Vårdförbundets förhandlingschef Mathias Åström och ställer frågor om detalje som varför natten börjar klockan 22.00 i stället för klockan 00.00 och hur mycket extra betalt man faktiskt får för ett flyttat arbetspass.

I studion: Per Bengtsson, reporter på Vårdfokus och Mathias Åström, förhandlingschef på Vårdförbundet.