Vårdfokuspodden

Skyddsstopp är skyddsombudets skarpaste verktyg för att stoppa arbete när det finns en omedelbar och allvarlig fara för en medarbetares liv eller hälsa. Ett verktyg som kan förebygga olyckor och rädda liv.

I det här avsnittet av Vårdfokuspodden intervjuar reporter Per Bengtsson, ambulanssjuksköterskan Emil Skoglund som är huvudskyddsombud inom ambulansvården i Region Stockholm. Han berättar bland annat om när han utvidgade ett skyddsstopp som en kollega hade lagt på en enskild patient så att ambulanspersonalen inte skulle skickas till några patienter med en känd historik av allvarliga hot eller våld utan att säkerheten kunde garanteras.

Vi möter också arbetsmiljöjuristen Maria Steinberg, som har forskat om arbetsmiljö i 45 år. Hon har skrivit flera böcker om skyddsombudsrätt och doktorerat med en avhandling om skyddsombudens möjligheter att påverka arbetsmiljön. Hennes tips till skyddsombud är att vara envisa och inte ge upp.

Programledare är Per Bengtsson.

När något går allvarligt fel i vården – är det den enskilda yrkesutövaren som ska ställas till svars eller vårdgivaren som har skapat förutsättningarna? I senaste Vårdfokuspodden går vi tillbaka till tre uppmärksammade rättsfall som förändrat synen på ansvar i vården.

Fyra patienter dog efter att ha fått desinfektionsmedel i stället för lokalbedövning på Maria sjukhus i Stockholm 1936. Nästan 50 år senare avled tre patienter under dialysbehandling i Linköping. I Kalmarfallet 2002 dog ett spädbarn efter att ha fått en injektionslösning med tio gånger för hög koncentration av ett läkemedel.

I alla tre fallen åtalades sjuksköterskor - och i det rättsliga efterspelet till händelserna ställs också frågan om ansvar på sin spets. Juristen Kavot Zillén, som intervjuas i poddavsnittet, kommenterar dialysfallet i Linköping:

– Många inom vården uppfattade det här som att en kollega då fick bära allt ansvar ensam för brister som låg utanför hennes kontroll. Fallet visar att straffrätten är konstruerad för att pröva enskilda personers handlingar och har därför svårt att fånga brister i en organisation, säger hon bland annat i intervjun i podden.

Sedan patientsäkerhetslagen infördes 2011 ligger ett tydligare ansvar på vårdgivaren. Men systemperspektivet kan också ha fått en slagsida, menar Kavot Zillén. Patienters möjlighet att få sin sak prövad av en oberoende instans kan ha begränsats.

Samtidigt som ett system som alltför starkt fokuserar på att hitta en skyldig kan skapa nya risker:

– Vårdpersonal kanske inte vågar rapportera avvikelser för att de själva riskerar att hamna under lupp. Syftet är inte att peka ut någon, utan att skydda patienten och göra vården säkrare.

Något enkelt svar på hur balansen ska se ut finns inte, enligt Kavot Zillén. Individuellt ansvar behövs, men hon framhåller systemtillsynen som desto viktigare i många fall.

Hör hela samtalet i Vårdfokuspodden om nästan hundra år av ansvar, skuld och patientsäkerhet i podden. Och läs gärna granskningen om användningen av infusionpumpar i vården: När vården inte lär av misstagen

Juristen: "Att peka ut enskilda gör inte vården bättre"

Här gör de infusionerna säkrare - varje dag

Nyfiken och med stark framtidstro. Så beskriver sig Vårdförbundets nya ordförande.

Hon är 29 år, har jobbat fackligt i tio år, och beskrivs som en brobyggare. I maj valdes biomedicinska analytikern Sophia Godau till ny ordförande av Vårdförbundets kongress.

- Jag fungerar som bäst tillsammans med andra när man får skapa gemenskap och ta in olika perspektiv, säger Sophia Godau som också har en stark vilja att utveckla professionerna.

Hon rivstartar i sin nya roll med en stark framtidstro och har redan synts och hörts i vårddebatten. Men vem är hon egentligen?

I denna podd får du lära känna Sophia Godau lite mer och höra om hur hennes tre första månader som ordförande har varit och också vad hon tycker är viktiga frågor för medlemmarna, särskilt inför valet. Vårdfokus chefredaktör intervjuar Sophia Godau om frågor som tid för säker vård och hur man kan möta utmaningar som till exempel kompetensförsörjning, löner, arbetstider och arbetsmiljö.

- Det är superviktigt att ha bra villkor. En investering i personalen är en också en investering i patientsäkerhetsfrågor. För det behövs en långsiktig finansiering så att vården går runt, säger Sophia Godau.

Lyssna här eller där poddar finns.

Är pendlingen till jobbet dagens enda stund för återhämtning och reflektion – eller är den ett stresspåslag som aldrig riktigt släpper? Vad kostar det egentligen att få ihop livet med arbetet i vården?

I detta avsnittt av Vårdokuspodden pratar vi om hur vi tar oss till jobbet och varför vi reser som vi gör. Vårdfokus reporter Madeleine Andersson intervjuar sjuksköterskan Therese van der Veer på väg till jobbet. Hon pendlar varje dag elva mil till sjukhuset i Arvika för kollegorna, erfarenheten – och för att kunna ha ett liv på landet med sina 33 husdjur.

Vi hör också forskaren Malin Henriksson från Statens väg- och transportforskningsinstitut som bland annat berättar om varför allt fler tvingas resa längre till jobbet, hur bostadsmarknaden styr våra liv och varför vårdens arbetstider ofta krockar med kollektivtrafikens verklighet.

Programledare och reporter: Madeleine Andersson Redaktör: Michelle Wahrolén Klippning: Oliver Wahrolén Ansvarig utgivare: Michelle Wahrolén

Här kan du också läsa artikelserien om pendling på vardfokus.se

På iva på Östersunds sjukhus ligger sjukskrivningstalen ständigt runt tio procent. Det leder till ett moment 22 när den ständiga underbemanningen leder till högre arbetsbelastning för de som jobbar, vilket i sin tur skapar nya sjukskrivningar.

– Jag kan inte ringa en pool, ta en undersköterska eller en sjuksköterska från en annan avdelning. Det är bara vi, och när vi behöver jobba extra är det på bekostnad av oss själva, säger enhetschefen Lena Raftevold i Vårdfokuspodden.

I podden förklarar Emma Brulin, sjuksköterska och stressforskare vid Karolinska institutet, vad som lett fram till den ohållbara arbetsmiljön i vården.

– När vi introducerade new public management var det en stor förändring i organiseringen av sjukvården. Det har bidragit till att skapa effektivitet som i sin tur leder till en ökad belastning, och som successivt har lett till mer stress, säger Emma Brulin.

I sin forskning undersöker hon bland annat arbetsmiljön för vårdpersonal och hur organiseringen av sjukvården ser ut.

– Många av de kvalitetsmått vi har idag handlar om patientutfall, korta köer, tid på akuten, som inte alls reflekterar det behov som finns i arbetsmiljön. Effektiviteten kan komma på bekostnad av arbetsmiljön.

Enligt Emma Brulin delegeras arbetsmiljöansvaret ofta ner till första linjens chefer, som har svårt att påverka arbetsmiljön.

– De sitter ofta i situationer där de själva har en extrem arbetsmiljö, med jättehög belastning, och ofta alldeles för många anställda jämfört med vad som är rekommenderat.

Men ansvaret för arbetsmiljön ligger på organisationen, menar hon.

– Man behöver se, hur kan de som leder våra regioner ta arbetsmiljön i beaktande när de tar beslut, när de sätter budget? Och hur kan det genomsyra den politik och den organisation som drivs i våra regioner?

Hör mer av både Lena Raftevold och Emma Brulin i det senaste avsnittet av Vårdfokuspodden.

På Vårdfokus sajt kan du läsa ett reportage från iva i Östersund.

I avsnittet hörs nyhetsklipp från SVT med Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans generaldirektörer.

Programledare och reporter: Emmeli NilssonRedaktör och klippning: Karin O'MahonyAnsvarig utgivare: Michelle Wahrolén

Tack vare sjuksköterskan Ann-Marie Edvardssons erfarenhet och drivkraft slipper intagna på Kumlaanstalten åka med handbojor och säkerhetspådrag till sjukhuset. I stället kommer vården till dem. I slutet av januari vann hon Vårdförbundspriset 2025 för sin insats.

Ann-Marie Edvardsson har utvecklat och utökat sitt projekt i över tio år. Det började med att infektionskliniken på Örebro universitetssjukhus erbjöd de intagna på anstalten att komma för att ta hepatitprover och få behandling vid behov. På Sveriges största kriminalanstalt i Kumla avtjänar de intagna straff för allvarliga brott med högsta säkerhetsklass. Det innebär ofta ett stort, krävande pådrag när en av fångarna behöver vård utanför sjukhuset, de färdas i transport med säkerhetspersonal som skydd för sig själva utifrån hotbild. Men även för att arbetsmiljön ska bli säker för vårdpersonalen kan delar av sjukhuset behöva stänga ned. Beredskap behöver alltid finnas för fritagningsförsök, hot och våld.

– Som sjuksköterska vill jag att de här killarna ska få vård under värdiga former. För mig är de som vilka patienter som helst. Med vårt nya arbetssätt slipper de gå genom sjukhuskorridorer med hand- och fotfängsel och alla vakter, berättar Ann-Marie Edvardsson.

I detta avsnitt av Vårdfokuspodden berättar hon mer om projektet i en intervju med Vårdfokus reporter Leni Weilenmann.

Vad gör man om chefen blir misstänkt för brott och ens arbetsplats läggs ner? I nya Vårdfokuspodden undersöks fenomenet välfärdskriminalitet ur både rättsligt och fackligt perspektiv.

Redaktionen beger sig till Göteborg för att träffa det regionala skyddsombudet Matilda Eriksson, som hjälpte och stöttade medlemmar efter att deras arbetsplats lades ner. Ägarna till vårdbolaget där de jobbade misstänktes för skattebrott och penningtvätt.

– Det var rörigt och oroligt. Inte ens chefen visste vad som skulle hända, säger Matilda Eriksson i podden.

I studion får vi besök av Sara Persson, brottsförebyggande expert på Ekobrottsmyndigheten, som utreder fall där företag används som brottsverktyg.

– Sådant här får väldigt stora konsekvenser för många människor. Den största skadan är egentligen inte ekonomisk. Verksamheter som drivs av oseriösa aktörer tenderar att leverera sämre kvalitet eftersom de tjänar mer pengar då, vilket drabbar patienterna och hela samhället, säger hon.

Politikerna kraftsamlar nu mot välfärdsbrott, där kriminella utnyttjar bland annan hälso- och sjukvården, för att lura till sig skattemedel.

Vårdfokuspodden tar reda på hur det drabbar personal och patienter.

Matilda Eriksson och Sara Persson ger tips på hur man som anställd kan skydda sig – och även tipsa om man misstänker oegentligheter.

Intresset för existentiell hälsa har ökat kraftigt. Att våra relationer och känslor av hopp och mening har betydelse för både det fysiska och mentala välbefinnandet är väl känt och beforskat. Men hur får man igång ett samtal om livets stora frågor i vården? Och vad svarar du om patienten vill veta vad som händer efter döden? I senaste Vårdfokuspodden står existentiella samtalet i centrum.

- Det är en gåva att få patientens berättelse. Alla människor bär på en berättelse. Det säger Ann-Christine Jeppson, utbildningsledare i Region Jönköping, som utbildar vårdpersonal.

Sedan åtta år utbildar Region Jönköping vårdpersonal i existentiell samtal. I detta avsnitt av Vårdfokuspodden intervjuar Vårdfokus reporter Sanna Björkman Anna-Karin Jepsson samt Christine Rommedahl, specialistsjuksköterska inom hjärtsjukvård på kardiologen vid Ryhovs lasarett, som gick utbildningen i våras. För henne har kursen gett en extra dimension som hon har saknat i vården.

Att bli specialistsjuksköterska innebär mer ansvar och det är också brist på specialistsjuksköterskor. Ändå är skillnanden i lön liten om man jämför med vad grundutbildade får. I vissa fall kan man ses som oerfaren trots sin specialistutbildning och många års erfarenhet som grundutbildad sjuksköterska och då riskerar lönekarriären att stanna av. Det råkade Marie-Louise Carlsson, på Mälarsjukhuset i Eskilstuna ut för när hon efter 14 år på akutkliniken sökte en så kallad "vidareutbildning med studieförmån" för att bli intensivvårdssjuksköterska. Ändå var det något hon var förberedd på och ångrar inte att hon vidareutbildade sig.

I senaste Vårdfokuspodden intervjuas Marie-Louise Carlsson, som också är förtroendvald i Sörmland av Vårdfokus reporter Per Bengtsson om sin egen situation, villkoren för specialistsjuksköterskor, hur de värderas lönemässigt och vad som driver en av jobba som specialistsjuksköterska. Hon ger också handfasta tips till den som funderar på att vidareutbilda sig, till exempel att ta lönesamtalet med arbetsgivaren INNAN specialistutbildningen påbörjas.

Barnmorskan Ayaan Hassan reser med två ryggsäckar - en fysisk och en mental, som ständigt fylls på med kunskap. I senaste avsnittet av Vårdfokuspodden berättar hon om hur det är att jobba i Sverige, Norge och Somaliland.

Ayaan Hassan hade jobbat som barnmorska i ett par år när hon insåg att hon behövde ett större projekt för att känna sig utmanad i arbetet. Hon slog in på bemanningsbanan och började resa runt mellan olika arbetsplatser - först i Sverige och sedan i Norge, så småningom som frilansande barnmorska.

– Man är väldigt kreativ som barnmorska. Visst vi har pm att gå efter, men när jag får träffa alla de här fantastiska kollegorna lär jag mig alltid något nytt. Jag tar med mig det och känner att jag växer, i min mentala ryggsäck, säger Ayaan Hassan i Vårdfokuspodden.

Det fria schemat möjliggjorde också för henne att lyfta blicken ännu längre bort - mot hemlandet Somalia och Somaliland, regionen i landets norra delar, där hon såg möjligheter att starta ett kunskapsutbyte för att förbättra vården.

– När jag först reste dit kände jag att här kan man verkligen göra mycket. Det var både spännande och fruktansvärt, för kvinnorna och barnen dör ju som de gjorde i Sverige för 300 år sedan – i barnsäng.

I Vårdfokuspodden beskriver Ayaan Hassan hur hon gick grundligt tillväga med research inför projektet, som pågått sedan 2018, och hur hon verkat för att få igenom sina önskemål. Hon berättar hur hon och hennes kollegor räddat liv, och vad de lärt sig under sina resor.

En längre artikel där Ayaan Hassan intervjuas finns på Vårdfokus sajt.