Det skiljer ett år mellan mig och Eva, vi är födda i samma stad, våra föräldrar gick samma profylaxkurs (med den legendariska profylaxinstruktören Janette Brandt) och vi fick båda rådet "Ta det som det kommer" när vi stod inför att föda våra första barn i början av 00-talet. Jag svalde rådet med hull och hår. Eva valde en annan approach. Hon såg en trailer till filmen Orgasmic Birth och valde att se födseln som ett STORT äventyr som hon tänkte förbereda sig noga inför.

Det gav utdelning. 

Att gå stärkt ur sin första födsel på sjukhus är inte den vanliga berättelsen - men så blev det för Eva. Och det kom att påverka hur hon valde att föda sitt andra barn tre år senare.

Lyssna för att få inspiration till din egen förberedelse!

Eva är utbildad socionom, kurator, doula, profylaxinstruktör och yogalärare. I sitt arbete har hon mött många kvinnor i behov av återhämtning och stöd.

Här hittar du Evas verktygslåda för återhämtning

Om du vill anmäla ditt intresse till Föda med stöd doulautbildning, klicka här

Webbkursen Föd i din kraft hittar du här

Tog du plats när du födde?

Eller krympte du och blev liten på sjukhuset – så som så många blir.

Det här avsnittet handlar om att ha egen agens i födandet. Om att ta plats – på riktigt – men också om hur komplext och svårnavigerat det kan vara att föda barn idag. Det är lätt att hamna i skuld eller självkritik när födandet inte blir som tänkt, trots förberedelser, trygghet och stöd. Om vikten av att inte bli dogmatisk – åt något håll.

Gäst är Clara Nelzen – doula, gravidmassör och en röst som tillför intellektuell verkshöjd till samtalet om födande i Sverige.

Clara läste filosofi på universitetet, där hon deltog i timslånga diskussioner om människans villkor. Men ett tema saknades nästan alltid: födandet. Hur kunde något så livsavgörande, kroppsligt, existentiellt – och så allmängiltigt – utelämnas ur de filosofiska samtalen?

Vi pratar om doulans roll och om den starka gatekeepingkultur som präglar svensk förlossningsvård – där doulan ofta blir en slags krockkudde mellan system och föräldrar.

Clara hittar du på https://www.doulaclara.se

Läs Claras uppskattade bidrag i the Positive Birth Calendar Att föda sammanbundet

Läs mer och bli en del av Värkstark medlemskap

Eller: Blir det någon revolution i BB-fabriken? I det här avsnittet samtalar jag med Maria Bengtsson om födelseaktivism som går trögt och varför det ibland känns som att skrika in i ett vadderat rum. Maria är författare, doula & entreprenör med lång erfarenhet av att arbeta med förlossningsfrågor. Hon och Kristina Turner har tillsammans skrivit  boken Revolution i BB-fabriken där de synar förlossningsvården och drar fram misogynin i ljuset. 

Förändring sker - men den går långsamt. För det tar tid att förändra en kultur. Men Maria förklarar vilka förändringar som behöver ske.

Att ta tillbaka makten och föda friskt är en lång process. Den tar tid. Och vem har egentligen den tiden idag?

Vi pratar om att vara i varandet istället för i görandet. Förmågan att kunna sitta på händerna och förundras över det som händer istället för att hela tiden göra det som händer.

Lyssna!

Här kan du köpa boken Revolution i BB-fabriken.

Maria Bengtsson hittar du på https://ownyourbirthdoula.com/

Värkstark medlemskap och bonuspodd: https://www.martacullhedengblom.se/

Blir det några hemfödslar i Uppsala? Vem ska driva den barnmorskeledda kliniken i Uppsala? Frågorna är många och Unn Harsem som är regionråd för Centerpartiet i Uppsala har svar på tal. 

Bakgrunden är denna: i maj 2024 beslutade Region Uppsala att införa en barnmorskeledd förlossningsenhet och att erbjuda regionfinansierade hemförlossningar senast under 2026. I mars 2025 fastställde regionstyrelsen en genomförandeplan och initierade en upphandling för drift av den barnmorskeledda förlossningsenheten, med en möjlighet till hemförlossningar. ​Beslutet har mött kritik från vissa läkare och andra som uttryckt oro för säkerheten vid hemförlossningar och överklagat beslutet till förvaltningsrätten. Samtidigt har Uppsala Barnmorskeförbund välkomnat initiativet och betonat vikten av att erbjuda olika alternativ för födande kvinnor. Den som tar del av artiklar i media kan få en känsla av att Unn Harsem bara tänker på "sina hemfödslar". I det här poddavsnittet ges en betydligt djupare och mer nyanserad bild - Unn förklarar att det handlar om ett omtag för hela förlossningsvården i regionen där hemfödslarna bara är en liten men ack så viktig del. 

Vi samtalar om avstånd in till förlossningen som tolkas relativt och "hur långt som är okej" beror på om kvinnan har intentionen att föda på sjukhus eller inte. Om intentionen är att föda på sjukhus  är det helt okej att resvägen är lång, över en timme ( i norra Sverige flera timmar). Men om intentionen är att stanna hemma så blir det plötsligt tjafs om antalet minuter. Samtidigt uppmuntras kvinnor idag att göra en stor del av sitt födande hemma utan övervakning, stöd eller några kontroller av mor och barn. Det är som om tideräkningen börjar först när kvinnan kliver över tröskeln till sjukhuset. Vems intresse går egentligen först? 

Framförallt: hur navigerar en politiker denna känsliga och djupt triggande fråga?

Unn Harsem ger råd till dig som vill se liknande förändringar där du bor. Vad krävs egentligen för att lyckas driva igenom detta?

Nu kan du som uppskattar podden bli en del av Värkstark medlemskap! Som medlem får du ett nytt bonusavsnitt av podden varje månad och möjlighet att mötas och bygga relation med andra som också vill förändra födandets villkor.

Läs mer & bli medlem på www.martacullhedengblom.se

Under sin första födsel fick Elin "nästan" föda i vatten såsom hon önskat, med barnmorskor hon redan kände från Min Barnmorska på Huddinge sjukhus. Men när personalen blev för oroliga över fosterljuden bad de Elin komma upp ur badet - en händelse som lämnade ett öppet sår. Inför sin andra födsel hoppades hon innerligt på att få "stanna kvar" i vattnet. Istället överrumplades hon denna gång av intensiteten i födandet och hann inte längre än till hallen hemma i lägenheten. En ambulans tillkallades - som åkte till fel adress på Ringvägen i Stockholm.

Ett febrigt avsnitt där Elin tar oss med på berättelsen om det bästa som hänt henne. När hon tillsammans med sin man och svärmor fick uppleva en kraft större än henne själv. Vi pratar också om att bearbeta en förlossning i efterhand, vad det kan innebära att behöva "kliva upp" ur poolen under en födsel  - och diskuterar begreppen Sphincter law och Dilation station.

När en kvinna föder barn gör hon något av det mest kraftfulla, kroppsliga och potentiellt transformerande en människa kan göra. Ändå händer det alltför ofta att hon i den stunden placeras i ett system där hennes kraft osynliggörs, där hennes rättigheter glider henne ur händerna – och där hon, mitt i det stora & livsomvälvande, reduceras till patient.

I det här avsnittet möter jag barnmorskan Viveca Crafoord. Hon är hembarnmorska med gedigen erfarenhet av att möta kvinnor på deras egna villkor - och snart aktuell med en ny handbok om rättigheter i födandet. Den är framtagen i samarbete med Birth Rights Sweden.

Vi samtalar om hur vården i dag är organiserad för att hantera det sjuka men samtidigt förväntas ta hand om friska kvinnor som ska föda – och vad som går förlorat när den födande inte längre får vara huvudperson i sin egen upplevelse.

Vi pratar om makt, hierarkier och hur det kommer sig att den som gör jobbet, som bär och föder barnet - ofta är den med minst mandat i rummet. Vi talar om obstetriskt våld och vad som behöver förändras för att kvinnors rättigheter i födandet inte bara ska skrivas ned i policydokument, utan också levas i praktiken.

Det här är ett avsnitt för dig som fött, ska föda, arbetar med födande – eller bara vill förstå varför födelserummet är en så viktig plats att ta tillbaka.

Du hittar Viveca Crafoord på hemsidan Barnmorskan i Bohuslän 

eller på instagramkontot @barnmorskanibohuslan

Det bloggavsnitt vi refererar till i avsnittet hittar du på Föda med stöd: 

De födande står alltjämt längst ned i hierarkin

Control vs care inom förlossningsvården. Vad är skillnaden på en kontrollkultur och en omsorgskultur? Ingrid Riesers podd Forest of thought handlar om den ekologi av ideér som vi alla lever i. Varför har vi en så destruktiv relation till naturen? Där vi alltid försöker kontrollera i stället för att ha vördnad och omsorg om det levande. När Ingrid själv blev gravid insåg hon att det i högsta grad även gällde inom förlossningsvården. 

I poddavsnittet refererar vi till ett inlägg i The Positive Birth Calendar av barnmorska och professor Eva Robertson som du kan läsa här:

En hyllning ett lovord från en "gammeljordmor"

Ingrid Rieser och hennes podd Forest of thought hittar du på

www.forestofthought.com  eller www.ingridmrieser.com

Poddasvnittet som vi refererar till i samtalet kan du lyssna på här:

Imaginations of Control// ANDY STIRLING

Två trygga hemfödslar som följs av en traumatisk sjukhusförlossning. I det här avsnittet samtalar jag med Elin Ternström som är barnmorska och en av forskarna bakom projektet Rewrite Birth. Ett projekt som syftar till att ta fram vetenskapligt prövade insatser för att stödja de kvinnor som drabbas av förlossningstrauma. Vi pratar om Elins egen resa – från två stärkande hemfödslar till en tredje födsel som blev något helt annat – och om PTSD, förlossningsrädsla och vikten av att "fånga upp" och bekräfta de kvinnor som drabbas.

Såhär beskrivs projektet ReWrite Birth på Mittuniversitets hemsida:

"Ungefär var femte person som fött barn visar symptom på posttraumatisk stress och 3–6 procent utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. I Socialstyrelsens nya riktlinjer för förlossningsvården framhålls att kvinnor som nyligen fött barn och visar tecken på psykisk ohälsa ska ges tillgång till multiprofessionell bedömning och behandling. Tyvärr saknas vetenskapligt prövade insatser att erbjuda kvinnor med förlossningsrelaterad posttraumatisk stress.  

I poddavsnittet pratar vi även en del om forskning. Hur lyckas man som forskare + barnmorska?

Mer om forskningsprojektet Rewrite Birth

En vetenskaplig artikel som vi refererar till i avsnittet kan du läsa här, rekommenderas!

The transformational effect of exposure to homebirth for hospital-based midwives.

Coddington R, Catling C, Homer C. Seeing birth in a new light: The transformational effect of exposure to homebirth for hospital-based midwives. Midwifery. 2020 Sep;88:102755. doi: 10.1016/j.midw.2020.102755. Epub 2020 May 23. PMID: 32497819.

Maria Ekdotter blev barnmorska år 1989 och har arbetat hela 25 år på Auroramottagningen för kvinnor med förlossningsrädsla. Vilka insikter har det har gett henne? Hur ser hon på den kritik som har riktats mot Aurora? Får gravida som önskar ett planerat kejsarsnitt utan medicinsk indikation det i större utsträckning idag utan att behöva  "gå igenom" Aurorasamtal först? 

Sedan 1989 har mycket hänt inom förlossningsvården. Maria beskriver dessa förändringar, hur en glidning har skett som har lett att barnmorskor idag inte längre tar självständigt ansvar för den normala födseln i samma utsträckning. Mandatet att både kunna och få ta egna beslut utifrån den egna professionen har blivit suddigt i kanten för barnmorskor. Är de flesta förlossningar i praktiken läkarstyrda idag - och är barnmorskor egentligen obstetriska sjuksköterskor?

Här jobbar vi i team. Har blivit en fras som fungerar lite som ett kodord för att barnmorskor behöver få godkänt av den som befinner sig över dem i hierarkin. Om rädslo - och kontrollkulturen som har vuxit sig starkare inom förlossningsvården de senaste decennierna.

Maria förklarar varför vården behöver en djupare förståelse för oxytocinet. Hon beskriver också vilka djupgående effekter det kroppsegna oxytcoinet har när det får tillträde - eller inte. Både för själva förlossningen, anknytningen till barnet, för relationen till partnern, familjen och inte minst för nästkommande födsel. 

Maria Ekdotter har skapat materialet Mindfulness i födandet och är utbildad psykoterapeut. För att kunna hjälpa de som har blivit traumatiserade av sin födsel har hon gått en traumautbildning i metoden Lifespan Integration.

Du hittar Maria och hennes tjänster på ekdotter.se

Som barnmorska och forskare har Paola Oras studerat amningsmönster hos nyfödda. I sitt arbete har hon kunnat visa att barn ammar mycket oftare än vad vi tidigare föreställt oss. Det är tex normalt att amma flera gånger i timmen. Något som går stick i stäv med de amningsråd som generationer av kvinnor har fått. Under 1900-talet separerade man mor och barn och amningen reglerades. På mjölkdroppekonferensen i Bryssel togs ett beslut som kom att förstöra många kvinnors amningsresor. Samtidigt sågs det som en modersplikt att amma sitt barn. Något som gjorde det svårt för många.

Varför har kunskapsområdet "amning" så låg status? Om den ojämnt fördelade kunskapen inom vården - och vikten av att vara källkritisk vid givna amningsråd. Samt: vad behövs egentligen för att den som vill amma också ska kunna göra det? Och är ersättning verkligen det enklare alternativet?

Det här är ett utmärkt avsnitt att lyssna på för dig som vill ha mer kunskap om amning. För det är  ett område som rymmer så mycket: relationer, kultur, psykologi, biologi och även något existensiellt. 

Läs Paolas mycket uppskattade samling av blogginlägg om amning på Föda med stöd:

Hur vi föds och hur vi föder spelar roll