Om likheterna mellan två till synes helt olika världar: rättspsykiatri och förlossningsvård. Varför uppstår liknande logiker?

I det här avsnittet möter jag Malin Myllykoski som går under namnet psykologdoulan - för ett samtal om den psykologiska potentialen i födandet och om hur födelseprocessen faktiskt kan bli ett terapeutiskt verktyg.

Vi pratar om rädslan för utfallet död och om den osäkerhetsintolerans som präglar stora delar av vårdpersonalen. I stället för att stå ut med det obehag som följer av ett oförutsägbart förlopp försöker många dämpa sin egen oro genom att intervenera. Att undvika osäkerhet är inte bara ett individuellt psykologiskt fenomen utan en kultur som kan genomsyra hela system.

Samtidigt talar vi ofta om att kvinnor ska föda utan rädsla. Det finns till och med en metod som bär det namnet. Men hur går det ihop när vårdpersonal i praktiken ofta ”förlöser” med rädsla? 

Vi pratar också om vikten av att den födande kvinnan omges av personer som vågar gå in i det osäkra. Som kan stå kvar i det rörliga och ovissa utan att reflexmässigt försöka kontrollera det.

Malin finns på instagram som @psykologdoulan

Prenumerera på bonuspodden här

Vill du bli en del av Värkstark community? Klicka här.

Lisa-Marie Larisch är disputerad folkhälsovetare och sitter i styrelsen för Birth Rights Sweden. Hon är en stark och tydlig röst för alla kvinnors rätt till trygg, informerad och respektfull vård. Vi pratar om obstetriskt våld både i Sverige och i världen.

Finns det obstetriskt våld i Sverige? Och vem avgör hur man bör benämna denna företeelse?

Lisa-Marie delar med sig av sin akademiska kunskap om vad obstetriskt våld är, vilka underkategorier man kan dela upp våldet i,  förekomsten i Sverige - och vad som skulle kunna göras för att motverka obstetriskt våld.

Du får genom detta samtal även en inblick i organisationen Birth Rights Swedens viktiga arbete för födande. Ladda gärna ner deras nya handbok om rättigheter, helt kostnadsfritt.

Ladda ner din handbok om mänskliga rättigheter i födandet här

Birth Rights Sweden

Vill du veta mer om obstetriskt våld? Prenumerera på Värkstark bonuspodd

Cita Lundin och Johanna Sedeborn grundade BB Gårda – Sveriges första fristående barnmorskeledda enhet i modern tid.

Jag och Cita befinner oss på BB Gårda i Göteborg när vi spelar in det här avsnittet, och samtalet blir en resa både bakåt och framåt i tiden. För faktum är att förlossningshemmen en gång var en självklar och uppskattad del av den svenska förlossningsvården. Men de fick ett abrupt slut och det skulle dröja ända till 2024 innan ett nytt fristående Birth center äntligen fick se dagens ljus i Sverige.

Cita berättar om sin drivkraft bakom BB Gårda och om de motgångar och bakslag som kantat vägen hit. För i en teknomedicinsk hegemoni sticker alternativ ut som fyrar i mörkret - de väcker både hopp och provocerar som bara den.

Varför föda på ett birth center? Vad är skillnaden mot en hemfödsel? Och hur viktig är egentligen säkerheten för mor och barn?

Vi pratar om vad som händer när barnmorskor får arbeta i en miljö som faktiskt stöder den fysiologiska födelseprocessen.

Om varför back to basic ibland är det mest progressiva (och professionella) man kan göra som barnmorska.

Läs mer om BB Gårda

Prenumerera på bonuspodden/

Barnmorskeledda enheter för 100 år sedan

Vad bygger en mammas hälsa efter födseln? Det är resurskrävande att få barn för oss människor och det finns en diskrepans i vårt samhälle mellan hur mycket en kvinna investerar och hur mycket hon får tillbaka från omgivningen. Det menar Julianna Werner, postpartumdoula och verksam i Stockholm, som erbjuder tjänster som håller och stärker modern efter födseln.

Vad är egentligen viktigt efter själva förlossningen? Vila och stöd låter som ett tjatigt mantra men vad innebär det _egentligen_? Är det så enkelt att det bara går att be släktingar och vänner om lite extra stöd där när allting känns svårt där i början? Vad innebär alloparenting?

Juliannas arbete är rotat i tradition och med ett extra fokus på maten. Hon menar att ett skifte sker och en balans återställs när vi ser till att hålla, vörda och hedra modern efter födseln. När vi ser till att avlasta henne så att hon kan få fokusera på att bara vara i nuet. För under graviditeten ger hon så mycket av sina egna krafter till den nya individen och till samhället i stort. Hon ger till oss alla.

Ger vi tillbaka till hon som ger?

Julianna Werner hittar du på postpartum.se

Prenumerera på bonuspodden

Bli en del av Värkstark community

Malin gjorde research redan innan graviditeten. Som den forskare hon är letade hon efter alla viktiga studier och lyssnade på hundratals poddavsnitt. När hon väl blev gravid var beslutet redan taget. Hon skulle föda sitt första barn hemma.

Det här är en stark berättelse om hur det kan vara att inte ta det som det kommer utan att göra ett på riktigt informerat val. Ett som innebär att gå emot vår starka sjukhusnorm. Ett beslut som innebar att Malin och hennes man var höga som hus i flera dagar efter födseln, att de fick allt som de önskade och lite till. Födseln gick mycket fortare än de någonsin kunnat föreställa sig. De klockade aldrig några värkar och behövde inte förhålla sig till någon annans regler. De valde själva sitt födelseteam och sonens ankomst blev en högtidsstund.

Prenumerera på Värkstark bonuspodd

Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell

Värkstark community

Ett samtal om utsatthet och upprättelse med barnmorskan Mimansa Madheden.

Mimansa är en kraftfull röst för kvinnors rättigheter i födandet. Under lång tid har hon kombinerat sitt arbete på Södertälje förlossning med att bistå kvinnor som vill föda hemma – parallellt med uppdrag för Läkare utan gränser i bland annat Syrien, Afghanistan, Zambia och Ukraina.

Hur lyckas man förena arbetet i konventionell förlossningsvård med hemfödslar? Vad har drivit Mimansa att fortsätta när kontrasterna är så stora? I samtalet berättar hon om personer och sammanhang som format både henne själv och Södertälje förlossning, och om den utsatthet som blivit en livslång drivkraft.

Det handlar om viljan att arbeta för kvinnors rättigheter i födandet –  att få vara med och återupprätta det som stukats och skadats. 

Läs Mimansas text I stormens öga här!

Bli en del av Värkstark community här!

Ladda ned din guide till rutiner gratis

Från Hollywoods censur under Hays-koden till Rosemary’s Baby och vidare till Claire Simons dokumentär Our Body – i det här avsnittet pratar jag med filmvetaren och kritikern Sonya Helgesson Ralevic om hur graviditet och födande har gestaltats på filmduken.

Vi utforskar varför barnafödande var så osynligt i Hollywood, hur Rosemary’s Baby öppnade dörren för en våg av graviditetsskräck – och vår samtid där kvinnor delar sina egna födelsefilmer på sociala medier. Vad berättar denna demokratisering av filmskapandet om kropp, makt och representation?

Ett samtal om filmhistoria, populärkultur och de berättelser om födande som vi både ser – och inte ser – på vita duken.

Ladda ner din guide till rutiner här

Den teknokratiska modellen för födande är här för att stanna. Men vad händer om vi gör oss medvetna om dess påverkan? Dess grundbultar och värderingar? 

Det här avsnittet är även ett provsmak på min kurs "Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell" som du kan köpa här.

En förlossning i Sverige idag är i praktiken en rite of passage som också innebär en uppfostran i den teknokratiska modellen för födande. En modell som är byggd för att kvinnor ska föda enligt vissa gemensamma regler, ja enligt modellens uppsatta normer. Den förmedlar ett budskap till kvinnor och överför ett knippe värderingar som kvinnor oftast internaliserar och gör till sina egna. 

Men om vi gör oss medvetna om modellen - måste den inte börja förändras då?

Ladda ner min guide till rutiner i förlossningsvården!

Elisabeth Ubbe är prisbelönt fotojournalist, barnmorska och författare. Hennes huvudfokus är kvinnofrågor, att förmedla berättelser & utforska bilden av kvinnan. Vacker, passiv och lidande - så har kvinnor traditionellt porträtterats. Bilden av den födande kvinnan som en passiv mottagare av medicinsk vård är stark. Men den styrka, kompetens & kraft som födande kvinnor egentligen besitter utmanar oss.

Vi pratar om Elisabeths utställning "Kärlekens kraft" som visades på Arbetets museum i Norrköping år 2021 där över 100 fotografier från både hem och sjukhusförlossningar visades. Vad är det att föda i närvaro av den, kärlekskraften? Hur skiljer det sig från det födande vi är "vana vid"? Och hur togs utställningen emot av allmänheten?

Om att ord inte alltid räcker till för att beskriva vad födandet kan vara, men att de som vet - vet. 

Elisabeth bidrog med ett fantastiskt inlägg till The Positive Birth Calendar på julafton år 2020, som du kan läsa här:

Föderskan

Mer om Elisabeth Ubbe på https://www.elisabethubbe.se/

Häng med på en lite nostalgisk tillbakablick genom psykoprofylaxens historia i Sverige. Janette Brandt som har utbildat generationer av föräldrar i Uppsala med sina förlossningsförberedande kurser är nu 86 år fyllda - men har kvar sin omisskännliga entusiasm inför födandet & föräldrablivandet. I England träffade hon Sheila Kitzinger som blev hennes mentor och vän. Vi pratar om vad som förenade Janette, Sheila och Signe Jansson i Sverige på 70-talet.

Svårast var det för Signe Jansson!

Janette fick även en särskild roll på Södersjukhuset när vårdformen ABC skulle utvärderas i en randomiserad studie. Då fick hon vara med och lotta de blivande föräldrarna - de som gett sitt godkännande - till att antingen föda på ABC eller på den "vanliga" förlossningen på SÖS. Många som var med i studien blev besvikna när de inte fick en plats på ABC men Janette peppade dem att de visst kunde ta sin födsel i anspråk!

För Janette stod pedagogiken, humorn, gruppdynamiken och gestaltningen i centrum för föräldrautbildningen. Ett ovanligt grepp som har gjort att hon borrat sig djupt in och fått en alldeles egen plats i minnet hos så många föräldrar.