”I Västerbotten brukas överallt lappar till vallhjon, varför det alltid finns någon av det folket i var by”. Så skrev prästen Pehr Stenberg (1758–1824) om sina hemtrakter. Från barnsben och upp i mogen ålder lärde han känna bygdens samer. I sin levernesbeskrivning skildrar Stenberg denna förbisedda grupp som ingen annan.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I början av 2026 sattes nya ortnamnskyltar upp vid Umeås infarter. Under ortnamnet Umeå står det nu även Ubmeje, som är det umesamiska namnet på staden. Umeå har en lång samisk historia, och i synnerhet gäller detta kanske Backenområdet som idag utgör staden Umeås västligaste stadsdelar. I den här artikeln ska vi bege oss dit, och med den lilla höjden Lappkläppen som utgångspunkt titta på hur samiskt liv i Umeå sett ut under århundradena.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det kallades för saker som notstock, psalmlåda och fattigmansorgel. Under sin storhetstid på 1800-talet fanns musikinstrumentet i nästan alla svenska hem, och bidrog till att göra svenska folket till ett sjungande folk. Numera är det ensträngade psalmodikonet betraktat som kulturarv. Det hittas främst på museer, och dess utövare är få. Det här är dess historia.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En gång i tiden var ekorren och andra pälsvilt som lodjur, fjällräv, björn och bäver landets viktigaste exportvara. Det var innan plank, tjära, smör och malm tog över. Under renässanstiden blev det status att gå klädd i skinn. Efterfrågan var enorm och miljontals skinn exporterades. Gustav Vasa och han söner insåg det nationella värdet och krävde att alla skinn som betalades i skatt och som fogdarna köpte upp skulle föras till kungens två skinnkamrar i Stockholm. Den svenska kronan försökte bygga upp ett monopol i stark konkurrens med ryssarna. Ekorrskinnet var svagt och passade bäst till pälsfoder och damtrosor. Med tiden minskade värdet successivt, men vid 1900-talets början var ekorrjakten fortfarande en viktig binäring i de norrländska skogsbygderna.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De är musikerna som spelar för tiotusentals entusiastiska festivalbesökare. Egna konserter lockar också horder av människor. Vissa följer dem på spelning efter spelning under deras turnéer.

Musikkollektivet Ye Banished Privateers, piratbandet från Umeå, är omåttligt populärt, inte minst i Centraleuropa.

De blandar allvar med bus och verkar alltid ha roligt.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Stockholms Dagblad den 30 april 1877 finns följande tidningsnotis att läsa: ”I Italien vistas för närvarande en ung svensk sångerska, fröken Anna Åbom. Hon är född i Umeå, har genomgått konservatoriet härstädes och vinner för närvarande i de italienska städerna mycken beröm för sin vackra röst…”

Vem var denna unga sångerska från Umeå och hur hamnade hon i Italien? Här följer ett försök att spåra en av Västerbottens första musikexporter!

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är med stor glädje Malå dragspelsklubb nu, efter många års arbete, kan presentera två musikhäften med folkmusik från Malå. Häftena är resultatet av den stora låtinventeringen som gjordes 2010—2013. Det är ett musikaliskt kulturarv som överlämnas. Förhoppningen är att musiken ska bli till glädje för många för lång tid framöver, nå nya grupper och generationer.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med spelmannen Anders Löfgrens liv på 1800-talet i centrum följer vi Gumboda heds beväringar, gläds åt det folkmusikintresserade sällskapet från Uppsala som upptecknade några av hans låtar, möter en världsberömd norsk violinist och gör en uppskattning av hur många pianon det fanns i Umeå på 1800-talet. Och Anders musik lever kvar. I en uppföljande artikel kommer vi att presentera allt bevarat notmaterial och inspelningar med ljudfiler av samtliga låtar, men den här artikeln ägnas åt Anders liv. Hur var det egentligen? Grävde han ner sin fiol när slutet närmade sig? Och fick han verkligen fiolen signerad av Ole Bull?

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konsulinnan Emmy Grahn Möller var en pionjär inom barnomsorgen i Umeå. Redan 1922 startade hon en privat kindergarten i staden. Hon var född i Tyskland och utbildad kindergartenlärare vid Hamburgs Fröbelinstitut. Verksamheten bedrevs i tomma affärslokaler, i arbetsstugans lokaler och till sist i den egna lägenhetens salong. Svårigheter att hitta lämpliga lokaler och bristande intresse från kommunen medförde att kindergarten fick läggas ner 1945.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Titeln på denna artikel kommer från den finska tangolåten Satumaa, den har blivit något av en inofficiell nationaltango för Finland och berättar om en plats med fred, lycka och skönhet, långt bortom oro. Under andra världskriget var det verkligen oroligt i Finland. Som pedagog på Skellefteå museum vill jag såklart lära mig mer om hur livet var för barnen under just den tiden. I museets basutställning Storsia finns en del spår av ett par barn från tiden runt andra världskriget som jag ville fördjupa mig i.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.