2021 fyllde Gammlia 100 år och efter flera års restaureringsarbete hade Västerbottens museum tänkt sig ett maffigt födelsedagskalas. Men pandemin satte käppar i hjulet och i stället kommer firandet att spridas ut i mindre skala under 2022, lagom till firandet av Umeå 400 år. Platsen som bevarar och påminner oss om Umeå och Västerbotten förr, har med åren också blivit en plats för kulturarrangemang, gemenskap och friluftsliv. Men hur kom det sig egentligen att Gammlia från första början blev till?

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lapplandskriget var det tredje kriget i Finland under andra världskriget. Det har fått mindre uppmärksamhet än Vinterkriget och Fortsättningskriget. Kriget pågick från september 1944 till april 1945. Evakueringen av civilbefolkningen i finska Lappland började redan under sommaren 1944 på grund av räder som utfördes av ryska partisaner. Under hösten 1944 evakuerades 75% av befolkningen i finska Lappland. Till Sverige kom över 56 000 människor och 22 000 kor. Sommaren 1945 återvände de till sina hem i det nerbrända Lappland. Till Västerbotten kom 17 000 evakuerade flyktingar. Under årens lopp har jag träffat och intervjuat många av dem. I den här artikeln återberättar jag glimtar ur några evakuerades minnen om tiden i Västerbotten.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Norrland där förutsättningen för spannmålsodling varit mindre god – eller saknats helt – har boskapsskötseln sedan lång tid tillbaka dominerat. Det förhållandevis stora antalet djur har inneburit ett behov av mer bete och vinterfoder än vad markerna närmast gården och byn kunde erbjuda.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denna andra del av artikeln om krigets konsekvenser för lokalbefolkningen i Västerbotten under krigsåren 1808–1809 behandlas främst situationen för befolkningen i Sävar by, där finska krigets näst största slag ägde rum.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krigshändelserna år 1809 har satt djupa avtryck i Västerbotten. Det har skrivits mycket genom åren om den svenska kustarméns expedition hit och striderna mot Ryssland vid Sävar och Ratan. Den påverkan som kriget hade på civilsamhället är med några undantag inte alls lika uppmärksammad och belyst. Befolkningen i Västerbotten drabbades nämligen av långtgående konsekvenser och påfrestningar på grund av finska kriget i stort, bland annat till följd av de farsoter som arméerna förde med sig och att de tvingades avstå betydande mängder föda och andra förnödenheter till arméerna.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var inte bara bönder och deras ättlingar som odlade ny mark och skapade nya bosättningar i Sverige i äldre tid. Soldaterna bidrog också i hög grad, i synnerhet under senare delen av 1800-talet då krigandet minskade och soldaterna kunde vara hemma längre tider. I soldatkontraktet med byn ingick ofta att soldaten hade rätt att välja ut en plats att nyodla och bo på efter att tjänstetiden tagit slut. Till dess bodde man på rotejorden, i byns soldattorp. Det man skrev under på var en överenskommelse som vi kanske idag skulle kalla win-win. Eller? Marken fick brukas och bebos under soldatens samt soldatänkans livstid. Det innebar ju ett försörjningsstöd för en tid framåt. Efterkommande ättlingar hade dock inga sådana rättigheter. Vid en soldats frånfälle eller avslutad tjänst återgick marken till byn eller markägaren och någon ersättning för arbetsinsatsen fick soldaterna inte.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När landet reste sig ur havet efter den senaste istiden kom de första människorna. De var jägare, fiskare och samlare och levde i grupper som rörde sig över stora områden. Tundran dominerade innan skogarna bredde ut sig. Då var vildren och säl viktiga byten, men med skogarna kom fler jaktbara vilt som älg, bäver, hare och skogsfågel. Vildrenen jagades hårt under århundradena, men på 1800-talet utrotades den.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och den stolthet dessa fäder måste hysa över döttrar som kunde lära sig pastörisera och förbättra ortens ekonomi genom framlockandet av osten som skulle hänföra människor i hela Sverige…

Sara Lidman - Lifsens rot

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen i november 2019 reste till Musken i Tysfjord för att inviga minnesstenen över de samiska gränslotsarna, på norska kallade “grenseloser”, blev ceremonin en handling laddad med fördröjd rättvisa. Stenen hade stått där i över 20 år utan officiell invigning, trots att den restes till minne av de samer som under kriget hjälpte mellan 2 500 och 3 000 norrmän att fly över fjällen till Sverige. Att återvända till dessa berättelser är inte enbart att skriva historia. Det är att lyfta fram erfarenheter och kunskaper som kan lära oss något om mänsklighet, motstånd och moral även i vår tid.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Fru Märta Forssell besökte Jörn i december 1940 förändrades livet för många kvinnor i bygden. På bara en vecka bildades en lottakår, och med den växte ett starkt engagemang för försvar, hjälparbete och gemenskap fram – mitt i en orolig tid som krävde mod, omtanke och en hel del arbete.

Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.