I Sveriges strategi för life science slås det fast att vi måste bli bättre på att använda hälso- och vårddata – annars kommer vi inte kunna ligga i framkant inom området. I de uppsatta målsättningarna finns bland annat En nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvård, och ökad användning av hälsodata för forskning och innovation.  

I mars i år undertecknades EHDS, en strategisk satsning inom EU för att främja användningen och utbytet av hälsodata över gränserna inom EU. Förordningen kommer stegvis att börja implementeras i mars 2027. Det innebär att vi i Sverige står inför ett arbete där vi kommer behöva förändras och utvecklas för att följa förordningen. 

Gäster: Nasim Farrokhnia, ordförande i E-hälsoläkarföreningen och hälso- och sjukvårdschef i Microsofts Västeuropa-team, och Maria Hassel, senior rådgivare på E-hälsomyndigheten. 

Programledare: Eva Lund, National Policy Manager på Johnson & Johnson. 

29 minuter

EM-183188

Vem har ansvaret för att genomföra en nationell struktur för klinisk forskning?

Klinisk forskning är ett av sjukvårdens kärnuppdrag för god och säker vård, idag men också imorgon. Men, den kliniska forskningen i Sverige står inför stora utmaningar och antalet kliniska läkemedelsprövningsansökningar minskar. Forskningstid dras in och den svenska modellen med forskande kliniker har stora utmaningar i dagens hälso- och sjukvård. För en fortsatt god hälso- och sjukvård måste det finnas en möjlighet att kombinera forskning och undervisning med klinisk tjänstgöring. Utöver detta behöver vi strukturer som kan underlätta för samverkan, och i den nationella life science-strategin finns det tydligt angivet att det är viktigt att underlätta och främja kliniska prövningar och innovation. Även strukturer för samverkan är ett av åtta prioriterade utvecklingsområden.    Det senaste avsnittet av podden Vi forskar för livet handlar om just klinisk forskning och kliniska prövningar med fokus på Vem som har ansvar för att genomföra en nationell struktur för klinisk forskning. 

Gäster: Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef för kliniska prövningar och licenser på läkemedelsverket, Marie-Louise Hänel Sandström (M), ledamot i Riksdagen samt i Sällskapet riksdagsledamöter och forskare Rifo, och Mats Ulfendahl, professor, forskningsdirektör i Region Östergötland.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Johnson & Johnson

37 minuter

EM-170967

Precisionsmedicin är framtidens hälso- och sjukvård – men har vi de kompetenser som behövs?

I takt med att precisionsmedicin blir en allt större del av rutinsjukvården kommer kompetens och kunskap att behöva spridas i hälso- och sjukvården. Men, för att möta det ökade behovet krävs naturligtvis en översyn av grundutbildningar och specialistutbildningar, och inte minst olika fortbildningar för att utveckla kompetensen. Detta pratar vi om i nya avsnittet av podden Vi forskar för livet där vi gästas av Ann-Marie Wennberg Larkö och Johan Hartman.

Gäster: Ann-Mari Wennberg Larkö, professor i dermatologi, tidigare sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ordförande i Kompetensförsörjningsrådet, och Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid Karolinska Institutet och överläkare i klinisk patologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Johnson & Johnson

15 minuter

EM-167550

För att främja en personcentrerad vård bör staten genom sin styrning aktivt verka i denna riktning, samtidigt som regioner och privata aktörer ansvarar för att genomföra vården på ett personcentrerat sätt. Det krävs också att patienter, brukare och närstående får möjlighet att bidra med sina erfarenheter på alla nivåer i vårdsystemet. Precisionsmedicin understryker vikten av tidig patientinvolvering. Dock saknas tillräcklig kunskap om vilka faktorer som krävs för en effektiv patientmedverkan på systemnivå.

I det senaste avsnittet av podden Vi forskar för livet diskuterar vi just patientens möjlighet att vara delaktig i utvecklingen på systemnivå. 

Gäster: Axel Wolf, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa samt föreståndare för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, (GPCC), och Oskar Ahlberg, vice ordförande i Riksförbundet Sällsynta Diagnoser. 

Programledare: Maria Arroyo

36 minuter   EM-165943  

Life Science as a political vision?

För att Sverige fortsatt ska vara en ledande life science-nation behöver den nationella life science strategin ses över. Regeringen ser behov av en uppdatering och i detta arbete är det av stor betydelse att ta del av vad sektorns aktörer tycker är mest angeläget inom området. I detta specialavsnitt av podden Vi forskar för livet, utforskar vi tre aktörers perspektiv och förväntningar på kommande uppdateringar av den nationella life science-strategin. 

Gäster: Marie-Louise Hänel Sandström, allmänläkare och riksdagsledamot, Marit Jenset, generalsekreterare på Bröstcancerförbundet, och Pontus Holm, programkoordinator för life science i Region Stockholm.

Programledare: Maria Arroyo

35 minuter

EM-159039

Fokus på vårdansvarskommittén - med kikaren mot regionernas förväntningar och farhågor

I somras beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att utreda ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Det har varit en lång och krokig resa fram till kommitténs start. I det nya avsnittet av podden Vi forskar för livet diskuterar vi tillsammans med Anna-Lena Danielsson, Marie Morell och Margareta Haag Vårdansvarskommitténs uppdrag, med ett extra fokus på vad regionerna och patienterna efterfrågar och förväntar sig. 

Gäster: Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Västerbotten, Marie Morell (M), vice ordförande i SKR samt ordförande i regionstyrelsen i Region Östergötland, och Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitsk chef på Johnson & Johnson

37 minuter

EM-157473

Vidareanvändning av hälsodata - bra eller dåligt, vad säger patienterna?

En viktig fråga som varit på tapeten i många år är möjligheten att dela hälsodata, eller kanske snarare bristen på möjligheten att dela data. Användning av hälsodata och digital infrastruktur för bland annat precisionsmedicin är centralt för framtiden, men det finns utmaningar.    Regeringen beslutade våren 2022 att ge en särskild utredare uppdraget att analysera befintliga möjligheter till sekundäranvändning av hälsodata men också att föreslå utökade möjligheter.    I det nya avsnittet av podden Vi forskar för livet pratar vi om just sekundäranvändning av hälsodata, med ett fokus på vad patienterna tycker. Vi gästas av två experter, Katarina Nyström, som var särskild utredare i utredningen, och Andreas Jarblad, ordförande på Riksförbundet Cystisk Fibros.     Gäster: Katarina Nyström, förvaltningsjurist Sahlgrensa akademiska kansli, och Andreas Jarblad, ordförande Riksförbundet Cystisk Fibros.

Programledare: Christina Hermanrud, Medical Advisor, Johnson & Johnson

21 minuter

EM-155627

Alla pratar om precisionsmedicin – men hur fungerar det på riktigt?

Precisionsmedicin är framtidens sjukvård, det möjliggör för en skräddarsydd prevention, diagnos, behandling och uppföljning. Vi på Janssen vill vara med och utveckla Sverige till en ledande life science-nation och bidra i arbetet med uppdateringen av den nationella life science-strategin. Vi är eniga med Jakob Forssmed som vid en presskonferens i slutet av 2023 sa: 

“Vi står inför stora utmaningar när det gäller sjukvården. Delning av hälsodata och digital infrastruktur för bland annat precisionsmedicin är centralt för framtiden”.  

Men för att förstå varför infrastruktur och delning av hälsodata är så viktigt för behandling med precisionsmedicin behöver vi först förstå vad precisionsmedicin är, och hur det fungerar på riktigt.  

För att reda ut detta gästas podden Vi forskar för livet av Richard Rosenquist Brandell, överläkare och professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet och föreståndare för GMS (Genomic Medicine Sweden), och Anna Wedell, professor vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska institutet samt överläkare på Karolinska universitetssjukhuset tillika föreståndare på Precisionsmedicinskt centrum på Karolinska. 

Gäster: Richard Rosenquist Brandell, överläkare och professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska institutet och föreståndare för GMS, och Anna Wedell, professor vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska institutet samt överläkare på Karolinska universitetssjukhuset tillika föreståndare på Precisionsmedicinskt centrum på Karolinska.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Johnson & Johnson.  

45 minuter

IMR: EM-151495

Den betalningsmodell som används i Sverige idag är värdebaserad. I stället för att bara fokusera på själva kostnaden för ett läkemedel tittar man på hur effektivt och vilken nytta ett läkemedel har i förhållande till kostnaden.

Utvecklingen av nya läkemedel går konstant framåt, och dagens modell stöter på problem när det kommer nya läkemedel där osäkerheten kring effekten är stor.

TLV presenterade i september resultatet på en utredning som berörde just detta, utvärderingsmetoder och betalningsmodeller för nya läkemedel som avancerade läkemedelsterapier, så kallade ATMP och precisionsmedicin. TLV presenterade förslag på två övergripande handlingsvägar: 

1.  Att utveckla verktygen genom förändringar inom dagens system på kort sikt  

2.  Att göra en övergripande förändring av systemet för läkemedel på längre sikt.   

Betalningsmodeller och osäkerhet pratar vi mer om i det nya avsnittet av podden Vi forskar för livet. Denna gång gästas studion av ViktorDansk, ansvarig för hälsoekonomi på Janssen, Oskar Frisell, hälsoekonom och research manager på Institutet för hälsoekonomi, och Lars-Åke Levin, professor inom hälsoekonomi vid Linköpings universitet. 

 Gäster: Victor Dansk, ansvarig för hälsoekonomi på Johnson & Johnson, Oskar Frisell, hälsoekonom och research manager på Institutet för hälsoekonomi och Lars-Åke Levin professor inom hälsoekonomi vid Linköpings universitet.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Johnson & Johnson.

18 minuter

EM-149187

Den betalningsmodell som används i Sverige idag är värdebaserad. I stället för att bara fokusera på själva kostnaden för ett läkemedel tittar man på hur effektivt och vilken nytta ett läkemedel har i förhållande till kostnaden.

Utvecklingen av nya läkemedel går konstant framåt, och dagens modell stöter på problem när det kommer nya läkemedel där osäkerheten kring effekten är stor.

TLV presenterade i september resultatet på en utredning som berörde just detta, utvärderingsmetoder och betalningsmodeller för nya läkemedel som avancerade läkemedelsterapier, så kallade ATMP och precisionsmedicin. TLV presenterade förslag på två övergripande handlingsvägar: 

1.  Att utveckla verktygen genom förändringar inom dagens system på kort sikt  

2.  Att göra en övergripande förändring av systemet för läkemedel på längre sikt.   

Betalningsmodeller och osäkerhet pratar vi mer om i det nya avsnittet av podden Vi forskar för livet. Denna gång gästas studion av Viktor Dansk, ansvarig för hälsoekonomi på Janssen, Oskar Frisell, hälsoekonom och research manager på Institutet för hälsoekonomi, och Lars-Åke Levin, professor inom hälsoekonomi vid Linköpings universitet. 

 Gäster: Victor Dansk, ansvarig för hälsoekonomi på Johnson & Johnson, Oskar Frisell, hälsoekonom och research manager på Institutet för hälsoekonomi och Lars-Åke Levin professor inom hälsoekonomi vid Linköpings universitet.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Johnson & Johnson.

41 minuter

EM-149187