En ynnest att få skriva och bli läst. Tack till dig som följt mina texter under året! Det här blir den sista söndagstexten innan 2026.

Hoppas du hade en fin jul om du firar det. Och jag önskar alla ett gott nytt år om några dagar.

Har något stuckit ut för dig det här året? Hur skulle du sammanfatta 2025? Finns det något eller några ord som beskriver det?

Mitt 2025 har dominerats av att byta arbete och bransch. Från kommunikation till administration. Från att marknadsföra till att utveckla verksamhet. Från den privata sektorn till den offentliga.

Jag tror jag känner mig mer hemma i det offentliga. Det verkar passa mig bättre. Just nu i alla fall. Vi får se.

Var har du känt dig hemma i höst?

Minns du att hemma/borta var årets tema. Jag vet inte om jag hållit mig till det så noga. Det har funnits där. Livet kan tänkas och skrivas i rörelser: bort-hem, från-tillbaka, ut-in, lyfta-landa, och så vidare. På olika sätt har vi rört oss från det kända till det okända och tillbaka under året.

Ett nytt år kan börja i en huvudsaklig riktning. Börjar ett nytt äventyr? Slår du dig till ro i något hemtamt?

En ny serie

En ny svensk serie släpptes på SVT i veckan. Den handlar om en hemkomst. Huvudpersonen Jana Kippo återvänder till sin hemby i norra Sverige. Det är en filmatisering av romanen “Jag for ner till bror” skriven av Karin Smirnoff.

Det är en allvarlig och våldsam berättelse. Svår att filma. Serien kan inte ersätta att läsa boken. Så är det kanske alltid. Riktigt bra är dock skådespelarna. Amanda Jansson imponerar i huvudrollen.

Jana är en komplex karaktär som plågas av sitt förflutna. Men hon passar inte in i någon enkel bild av överlevare efter övergrepp. I henne bor de motstridigheter vi alla har inom oss, i förstärkt form. Det är starka känslor – sorg, hat, skräck, lust och kärlek - särskilt till brodern som utkämpar en lika tuff kamp med sig själv. De delar sin kärlek och sitt trauma.

Trilogin om Jana Kippo är läst och älskad av många. Jag rekommenderar verkligen böckerna till dig som kommit lite längre med svenskan. Serien ger en enklare skiss av karaktärerna och berättelsen men är helt klart sevärd.

Jag hittade även en dokumentär om Karin Smirnoff för den som är nyfiken på författaren.

Vill du se filmer på SVT Play men bor i ett annat land tror jag att en VPN-tjänst kan lösa problemet.

Att fortsätta skriva

Anna Hallberg är en etablerad poet och kritiker i Sverige. I den här podden pratar hon om skrivandets förutsättningar. Hon avslöjar en poetisk yrkeshemlighet. Vad krävs för att skriva poesi? Anna säger: “För att jag ska kunna göra en diktsamling tror jag på allvar att den här boken kommer förändra hela den svenska poesin”. Hon vet förstås att det inte är sant. Men den inställningen krävs för att skriva.

Jag känner mig något mer blygsam. Jag tror inte jag kommer förändra särskilt mycket helt ärligt. Men även jag hoppas kunna nå dig som läser. Och det finaste jag kan tänka mig är en läsare som stannar kvar, som fortsätter läsa. Och där hoppas jag förstås kunna utveckla texterna nästa år så att du vill komma tillbaka, läsa och svara med dina reflektioner. Hur ser det ut 2026?

De bästa texterna föds ofta ur händelser och samtal. Det är svårt att skriva något intressant om frukost - jobb - middag - sömn. Så lösningen verkar vara att göra saker och prata med folk. En ambition för 2026 alltså. Och precis som text bygger varje samtal på erfarenheter, tankar, möten som är värda att berätta vidare om.

IntermezzoPå spårvagnen har en äldre kvinna somnat in. En ung man tittar bekymrat på henne. Han tvekar, sedan går han fram och väcker henne. Ska du kanske av här? Jobbigt att missa hållplatsen. Kvinnan skyndar av med sin rullator. En annan man som passerar utanför lägger en hand på dörren så den inte ska stängas när hon krånglar sig av. Omsorgen om andra finns därute, i vardagens små handlingar.

Podden med Anna Hallberg handlar om poeten Gunnar Ekelöf. Hans texter har många hittat hem i. Jag har inte läst jättemycket av honom men har några favoriter. En känd dikt heter Eufori.Kanske har jag skrivit om den här förut. Det får vara okej. Det är en dikt om gemenskap och det som är “lika” för oss alla. Jag avslutar 2025 med att läsa denoch önskar dig därmed en söndag och snart en nyårsafton “där allt som var outsägligt och fjärran är outsägligt och nära”

Du kan läsa dikten här och och även lyssna på två andra inspelningar av dikten…

… lyssna på Eufori

This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com