Känner mig lite extra inspirerad efter att ha haft vårt VIP event här hos oss helgen, så direkt på måndagsmorgon satte jag mig här och skrev. Förhoppningsvis då något som slår an en sträng även hos dig som läsare. För min vision är ju ”Att inspirera, utbilda och göra skillnad i tillräckligt många människors privata och professionella liv för att göra en positiv skillnad i världen”.

Det är varför jag sitter och jobbar med att ge något extra i varje coachbrev. Att spela in LifeTalk Podden och dela det bästa jag har för att få till livet. Att sitta med personlig coaching och ge mig ut och föreläsa etc. Självklart är det också vad jag försörjer mig via, men skulle ärligt göra det även om du gav mig en miljard på kontot.

Varför tar jag nu upp det här i ingressen? Jo, för i dessa tider behöver vi än mer människor som är mentalt klara och som gör det som slår an en sträng i dem till det bästa av sin förmåga. Även när det känns svårt, tar emot och det verkar bättre att stänga ner. Så hur skulle det se ut för dig? Vad skulle göra det möjligt för dig att ta första stegen? Hoppas att 5 minuters läsning kan ge dig något som väcker något till liv för dig och är början på nya svar på gamla frågor …

Läs Mer

Läs Mer

- Wayne Gretzky (hockey GOAT)

Det finns nog få saker som lär en mer än att umgås med små barn. Varje ålder är en spännande tid av kvanthoppande utveckling. Redan från start ska allt utforskas och det verkar inte finnas något som inte är värt att dra i, tugga på, skrika över eller se hur långt det kan kastas. Nyfikenhet drar även snart mot bättre och bättre sätt att ta sig till allt intressant som finns ovanför golvnivå. Så av självklara skäl duger inte längre krypande som transportsätt.

Det är dags att ställa sig upp och ta de första stegen. Trevande till en början men med allt större självklarhet allt eftersom styrka och förmåga växer. Dock inte utan en hel del smärta på vägen. Det ramlas in med huvudet före i saker – en del hårda, kantiga och gråtframkallande. Men med lite tur så är  allt som behövs en smula tröst så kravlar de ivrigt tillbaka för att försöka igen.

Varför tar jag nu upp detta i ett brev om personlig utveckling och framgång? Jo, för att den processen är den samma för att lära sig att gå som att lära sig spela ett instrument, bli kirurg, förstå förhållanden, programmera datorer eller vad som helst annat som vi vuxna drömmer om att åstadkomma. Tyvärr så får vi en massa tankar och idéer emellan att låta vår naturliga drivkraft ta oss dit vi vill.

Det är som att vi med åren tycker att misslyckas inte längre är lärdomar på vägen till våra mål, utan snarare något som ska undvikas till varje pris. Som att vi borde kunna klara oss utan sådant trams och gå rakt på framgång om vi bara väntar på rätt tillfälle. Så vi öppnar inte munnen på utlandsresan om vi inte tror oss vara flytande på språket (eller har hällt i oss tillräckligt med flytande avtrubbningsmedel för att våga).

Spelar ingen roll att vi ser att det är just det som håller oss ifrån att lära oss språket. Att man måste göra misstagen och ju mer barnsligt villiga vi är att kasta oss in och göra dem desto fortare går det. Nej, det ska funka från start eller så är man inte menad för det. Det är pinsamt att inte kunna och gud förbjude att någon ser oss göra misstag. Även elitidrottare som jag coachar faller i den här mentala gropen, så träna gör man helst i avskildhet så att ingen får för sig att man är en ”träningsprodukt”. Som att den enda riktiga framgången ska komma av ren och skär medfödd talang annars ska man låta bli.

Det är en myt eller vad jag kallar ”tankevirus” som satt sig i vår kultur och som vi behöver bryta oss loss från. Vi behöver se att det bara är just tankar som är i vägen obetingat hur starka känslor de har virvlat upp i våra nervsystem. Tankar som det därmed är tillåtet att släppa som en uggla ruggar sina fjädrar. Så att vi kan klara av våra dagliga misslyckanden med samma förtjusta stridsrop som en ettåring – ”IGEN!”, eftersom även vi plötsligt på riktigt förstår att det visar på framsteg. Ju fler du gjort desto längre har du kommit. Faktum är att om du inte misslyckas med något varje dag så har du enbart hållit dig till din trygghetszon och gjort vad du redan kan, och det ger som du kan tänka dig ingen större utveckling.

Utan den där känslan av att växa känns dessutom snart livet monotont. Inbjuder dig därför denna vecka att misslyckas snabbare. Att pröva mer, trilla på rumpan och ställa dig upp igen. För det är en myt att om vi bara var bra nog skulle vi inte behöva göra det. Men på varje nivå är den mänskliga inlärningen densamma och kommer aldrig att vara något annat. Inte för dig, inte för mig och inte för någon annan på planeten. Vi befinner oss alla bara på olika nivåer av okunskap.

När du inser fullt ut hur mycket fantastiskt som vi människor åstadkommit via barnsliga misslyckanden är det otroligt hoppfullt.  Allt som behövs är nästa steg. Stå upp för dina drömmar, ramla för dina drömmar, gråt för dina drömmar. Bara ta det steg du kan. Det som ser vettigt ut för dig, så gott du kan. Ganska snart inser du att du med lite barnslig förståelse inte behöver nå ett enda mål för att leva ditt drömliv. Ändå utlovar jag att du inte har bockat av milstolparna så snabbt sedan du själv var liten…

PS! En underbar liten bonuslänk för dig som läst hela vägen: https://youtube.com/shorts/0SAKbU60-TE?si=Fd5OtUgytQM2s_Nr

av Josh Pais

Blev fascinerad av författarens bakgrund där pappans kontakt med Einstein blandas med mammans artisteri och hollywood. Tycker ju ofta att det är just i en persons skärningspunkt som man hittar magi. Det här är inget undantag. Riktigt bra skriven och lätt att läsa är den här boken både underhållande och tankeväckande. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den.

Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet.

Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här.

Inlägget #935 – Misslyckandets barnsliga konst dök först upp på Lifevision.