Ämbetet - en podd om högre utbildning

Ämbetet ger dig ansiktet på UKÄ:s generaldirektör. Den 1 december 2023 tillträdde Martin Norsell som ny GD för UKÄ och efter en kort uppvärmning i rollen som GD tar nu Ämbetet tempen på honom.

Martin Norsell är professor inom militärteknik med inriktning att flyga utan att synas på radarn och kommer närmast från Högskolan Dalarna där han var rektor i drygt fem år. Innan dess var han prorektor vid Försvarshögskolan och var med i ledningen som byggde upp Sveriges nuvarande försvarshögskola. Möt UKÄ:s GD Martin Norsell och hör om hans syn på ledarskap och vilket ansvar som följer med i posten som GD för UKÄ.

Nu är den ute! Årsrapport 2024. Lagom inför midsommar publicerar UKÄ som vanligt årsrapporten för att ge en detaljerad sammanställning av svensk högskola. I årsrapporten finns de allra senaste siffrorna och statistiken över svensk högskola. Allt ifrån vilka som är de mest populära utbildningarna och antal som tagit examen under året. Men också läget med internationell rekrytering och hur det ser ut med jämställdhetsintegreringen bland personal inom svensk högskola. Under 41 år har årsrapporten publicerats och i det här avsnittet möter vi två av medarbetarna bakom årets rapport, Anna Törneke och Johan Gribbe från UKÄ:s analysavdelning.

I maj redovisade UKÄ ett uppdrag om akademisk frihet till regeringen. Uppdraget har tagit ett och ett halvt år att genomföra och mynnat ut i rapporten Akademisk frihet i Sverige – Regeringsuppdrag om lärosätenas arbete med att främja och värna akademisk frihet.

I det här avsnittet möter vi UKÄ:s båda medförfattare till rapporten, Martin Bergman och Lovisa Hellberg, som berättar om hur genomförandet har gått till och i stora drag vad rapporten landat i. Medverkar gör också rektor Martin Hellström vid Mälardalens universitet.

Vi lever just nu i en tid av digital strukturomvandling där den artificiella intelligensen (AI) knackar på i varje vrå och i Ämbetet tar vi fasta på ett regeringsuppdrag som UKÄ fick under 2023 och som nu mynnat ut i rapporten Artificiell intelligens och högskolans utbildningsutbud.

” Program är inte atomen i högskoleutbildningar utan det är kurser.” -Joakim Wernberg

Ja, hur påverkas högskolan av att AI både behöver skalas upp och ut bland utbildningarna? Vilken roll ska högskolan ha som kompetensförsörjare inom AI och hur ser framtidens kunskapsbehov ut? Till vår hjälp har Ämbetet bjudit in Niklas Odelberg från UKÄ:s analysavdelning och Joakim Wernberg som är forskningsledare vid forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum. Det blir ett samtal om allt från hur högskolans utbildningsutbud behöver förändras för att bättre svara mot arbetsmarknadens behov till om högskolan är bästa försörjare av AI-kompetens i bred mening. Räcker det med att utbilda fler ingenjörer eller är det läs- och skrivkunnighet som behöver prioriteras? Både och kanske, eller något ytterligare!?

Vilken ställning på arbetsmarknaden har studenter efter sin examen, vilka yrkesområden nappar bäst och hur kan kunskapen om etableringen på arbetsmarknaden påverka lärosätena?

Ämbetet bjuder in tre medarbetare från UKÄ:s analysavdelning för att kika in i en rapport som vi publicerade i december 2023, ”Etablering på arbetsmarknaden efter studier i högskolan”.

Rapporten visar bland annat att övergången från utbildning vid svenska högskolor och universitet till arbetslivet är ganska smidig. I det stora hela leder högre utbildning till en bra ställning på arbetsmarknaden och 84% av de som tog examen läsåret 2019/20 fick relevanta jobb efter ett år. Samtidigt finns det skillnader mellan olika examina och inriktningar. Det är arbetskraftsbrist inom vissa utbildningsområden och överskott på utbildade personer inom andra utbildningar. Så hur styrs utbildningsutbudet på universitet och högskolor?

Ämbetet beger sig till tändsticksstaden och träffar rektor Agneta Marell vid Jönköping University (Stiftelsen Högskolan i Jönköping). En stiftelsehögskola bestående av ett moderbolag och sex stycken aktiebolag som på småländskt vis drivs i en entreprenöriell anda med internationell utblick.

Lärosätet bildades i sin nuvarande form 1994 och har idag cirka 14 000 studenter och bedriver både forskning och utbildning inom bland annat entreprenörskap, ljusdesign, hälsovetenskap och gjuteriteknik. Sommaren 2023 blev Jönköping University ett europauniversitet och ingår där tillsammans med nio andra europeiska lärosäten i alliansen EULiST (European Universities Linking Society and Technology) med syfte att öka studentmobiliteten och utveckla forsknings- och utbildningssamarbeten.

Hur mår svensk forskarutbildning? Under hösten 2023 skickade vi ett inspel till regeringens forskningsproposition där vi särskilt lyfter forskarutbildningen. I detta avsnitt av Ämbetet berättar tre medarbetare om innehållet i inspelet, samt ger en initierad bild av svensk forskarutbildning.

I avsnittet medverkar Kristina Sundberg från UKÄ:s utvärderingsavdelning, Ingrid Pettersson analysavdelningen och Annika Pontén ställföreträdande GD för UKÄ, vid tidpunkt för inspelningen.

Ämbetet besöker Marie Cederschiöld högskola i Stockholm och träffar rektor Roger Klinth. En privat högskola med fyra idéburna ägare som är sprungna ur 1800-talets diakoniverksamhet med en kristen värdegrund och som på senare tid ersatts av en vetenskaplig värdegrund. Vid Marie Cederschiöld högskola jobbar man människans tjänst. Etiken vilar lugnt och tryggt i verksamheten. Både utbildning och forskning betonar den palliativa vården och sociala omsorgen.

I Ämbetets tredje poddavsnitt stiger vi in bakom kulissen och tar reda på vad myndigheten med Sveriges krångligaste namn egentligen gör. Det sägs att Universitetskanslersämbetet granskar landets högskolor och universitet och på så vis säkrar Sverige som kunskapssamhälle. Stämmer det? Ämbetet bringar klarhet och har träffat några medarbetarna vid Universitetskanslersämbetets fyra avdelningar.

”Internationellt otänkbart att en riksdag pådyvlar examensmål på utbildningar”

Akademisk frihet har blossat upp som ett hett ämne i högskolevärlden de senaste åren. Bland annat fick Universitetskanslersämbetet i början av 2023 i uppdrag av regeringen att utreda lärosätenas arbete med akademisk frihet. Martin Hellström, rektor vid Mälardalens universitet, vill se en vidare diskussion om akademisk frihet utöver det som är stipulerat i lagen.

– Idag har vi till exempel en situation där riksdagen sätter sig och pådyvlar våra utbildningar ett visst antal examensmål. I vissa förskoleutbildningar är det upp till 29 stycken. Det är internationellt otänkbart. Det där är verkligen ingenting som man förknippar med den akademiska friheten, säger Martin Hellström.

En annan aspekt på akademisk frihet är det statliga förmyndarskapet över universitet och högskolor, som innebär att de flesta är statliga myndigheter.

– Vi behöver en saklig diskussion hur vi kan gå vidare med en mer institutionell frihet för våra universitet och högskolor. Att vi inte hela tiden får en jumboplats i internationella jämförelser med hur den akademiska friheten är tillämpad i olika länder.

I det andra avsnittet av podden Ämbetet möter Universitetskanslersämbetets kommunikatör Urban Göransson rektorn Martin Hellström. Utöver diskussionen om akademisk frihet handlar avsnittet om ämnen som bildning och skillnaden i kunskapssyn mellan Sverige och Tyskland, internationalisering och industrins roll som samhällsutvecklare, samt hur humaniora kan integreras i andra utbildningar. Podden Ämbetet har som ambition att återkommande i avsnitt framöver träffa fler av rektorerna från Sveriges cirka 50 lärosäten.