
Sign up to save your podcasts
Or
YMA Y’N DOWLEN MA
Kanow an seythen ma
Nowodhow an Seythen
Myghtern Karlys, penn menyster Keir Starmer hag is-penn menyster Angela Rayner eth dhe weles Nansledan an seythen yw passys.
Myghtern Ruyvaneth Unys a vynnas diskwedhes y drev nowydh war oryon Tewynblustri.
Ev a grys bos furv da rag annedhi pobel y’n blydhynyow ow tos.
Nansledan yw furvys war Poundbury yn Dorset – war dir Dugeth Kernow ynwedh.
Ydhyn re beu ledhys rag difresya bargenyow tir y’n kyrghyn.
Perghenoryon ydhyn a dal gwitha aga ydhyn yn-dann do may na vo an kleves lesys.
Yma peswarthek anedha dhe Gonsel Kernow, byttegyns, res yw dhe’n konsel sawya dew kans mil peuns an vledhen y’n gonis ma.
Dre vras, yma edhomm dhe Gernow sawya moy es eth milvil peuns ha dew ugens.
Jack yw unnek bloodh ha dyskybel dhe Skol Humphry Davy.
Yma y vamm yn-dann kemosawment awos bos kanker bronn warnedhi.
Lies koweth dhe’n skol a weresas ganso.
Nowodhow Broyow Keltek gans Jerry Sethir
Yn Kembra – Nowodhow Sky
Dafydd Ellis-Thomas, ledyer kyns Plaid Cymru, re verwis orth etek ha tri ugens bloedh. Ev o an ledyer ynter mil, naw kans, peswar ha peswar ugens ha mil, naw kans, unnek ha peswar ugens hag ev re bia Esel Senedh UK a-barth Merionedh, ha diwettha Meirionnydd Nant Conwy a-dhiworth mil, naw kans peswardhek ha tri ugens bys mil, naw kans dewdhek ha peswar ugens. Ev o menester a-barth gonisogeth, sport ha touristsieth yn Senedh Kembra bys yn dew vil onan warn ugens, ynwedh ev o kynsa Soedhek-Lywya an Senedh.
A-wosa, ev a veu gwrys Arloedh Ellis-Thomas.
Ledyer a-lemmyn Plaid Cymru, Rhun ap Iowerth, a leveris bos mernans Arloedh Ellis-Thomas “koll kowrek yn politigieth Gembra ha bywnans sivil kembrek.” Ev a leveris ev dhe vos onan a’n dus an moyha awenyek a’y henedh hag avel an kynsa Soedhek-Lywya ev a wrug kevro dibenn dre sevel fondyansow krev rag digresennans.
Elin Jones, Soedhek-Lywya an senedh a-lemmyn a leveris bos mal ganso dhe sevel demokratieth arnowydh y’n senedh y’n dalleth, hag y fia gwiw dh’y elwel tas-fondya Senedh Kembra.
Yn Iwerdhon – Nowodhow BBC
Skol gynsa Sen Malachy yn Belfast re junyas an ragdres Scoil Spreagtha. Yma a-dro dhe beswar ugens skol y’n ragdres lemmyn gans a-dro dhe bymthek mil dyskybel. Ordenys gans an kowethas yeth Gael Linn an ragdres a veu gwrys rag kennertha skolyow a dhevnydh Sowsnek dhe dhevnydhya Iwerdhonek ynwedh.
Colette McSherry, dyskadores y’n skol a leveris ‘dyski nessa yeth yn yowynkneth a dhri gwaynyow pals rag dyskyblon. Ev a weres gans skentolneth goslowes, drefenn bos res dhedha goslowes pur yn tynn rag klewes leveryans. Ni a woer meur a draow dhe wellhe; aga kresennans, aga movyans, puptra. Ni re beu ow kul nebes Iwerdhonek dre nebes termyn, nyns yw neppyth keworrys, yth yw neppyth a hwer yn naturel dre’n jydh.’
Nyns yw nag Iwerdhonek na Sowsnek an kynsa yeth rag a-dro dhe dhew ugens kannsrann a’n dyskyblon yn Skol Sen Malachy, mes yma mal gansa a dhyski Iwerdhonek yn arbennik. Ms McSherry a leveris ‘I a tre ha dyski lavarow Iwerdhonek dh’aga herens, ha’n gerens a dheu y’n skol ha devnydhya nebes Iwerdhonek hag i ow klappya genev vy y’n myttin.’ Yma govenek an ober gwrys gans Iwerdhonek dhe ynkressya an niver a studhoryon a studh yethow orth nivel GCSE.
Yn Alban – Scotsman
Yma keworrans nowydh dhe’n wodrigoryon yn Milva Dhinedin a-gynsow. Dew gapybara re dheuth ena, hag yth yw an kynsa tro yn pymthek blydhen bos kapybara y’n vilva.
Kapybara yw an brassa knivil y’n norvys ha’n dhew a dheuth yn Dinedin yw yowynk, saw seyth mis aga bloedh.
Darren McGarry, lywyer kuntellesow a vew orth an vilva a leveris bos pur yntanus dhe weles an dhew, hag ymons i ow tos ha bos usys gans aga thre nowydh.
Yn Mannow – Mannow Hedhyw
Yma’n bagas Gonisogeth Manow ow hwilas nebonan arbennik a dyb war-rag rag y gesva. An den nowydh a vydh junya avel esel leg y’n alusenn ha’y weres dhe devi y ystynnans hag omworra yn keskowsow gans bagasow na wrussens i yndella kyns. Gonisogeth Manow yw hanow-kenwerth an Fondyans Ertach Mannow, alusenedh kovskrifys re skoedhyas hag avonsya gonisogeth Mannow dre devyans, adhyskans ha skoedhyans-arghansek dre voy es dew ugens blydhen.
The post An Radyo 011 appeared first on An Radyo.
YMA Y’N DOWLEN MA
Kanow an seythen ma
Nowodhow an Seythen
Myghtern Karlys, penn menyster Keir Starmer hag is-penn menyster Angela Rayner eth dhe weles Nansledan an seythen yw passys.
Myghtern Ruyvaneth Unys a vynnas diskwedhes y drev nowydh war oryon Tewynblustri.
Ev a grys bos furv da rag annedhi pobel y’n blydhynyow ow tos.
Nansledan yw furvys war Poundbury yn Dorset – war dir Dugeth Kernow ynwedh.
Ydhyn re beu ledhys rag difresya bargenyow tir y’n kyrghyn.
Perghenoryon ydhyn a dal gwitha aga ydhyn yn-dann do may na vo an kleves lesys.
Yma peswarthek anedha dhe Gonsel Kernow, byttegyns, res yw dhe’n konsel sawya dew kans mil peuns an vledhen y’n gonis ma.
Dre vras, yma edhomm dhe Gernow sawya moy es eth milvil peuns ha dew ugens.
Jack yw unnek bloodh ha dyskybel dhe Skol Humphry Davy.
Yma y vamm yn-dann kemosawment awos bos kanker bronn warnedhi.
Lies koweth dhe’n skol a weresas ganso.
Nowodhow Broyow Keltek gans Jerry Sethir
Yn Kembra – Nowodhow Sky
Dafydd Ellis-Thomas, ledyer kyns Plaid Cymru, re verwis orth etek ha tri ugens bloedh. Ev o an ledyer ynter mil, naw kans, peswar ha peswar ugens ha mil, naw kans, unnek ha peswar ugens hag ev re bia Esel Senedh UK a-barth Merionedh, ha diwettha Meirionnydd Nant Conwy a-dhiworth mil, naw kans peswardhek ha tri ugens bys mil, naw kans dewdhek ha peswar ugens. Ev o menester a-barth gonisogeth, sport ha touristsieth yn Senedh Kembra bys yn dew vil onan warn ugens, ynwedh ev o kynsa Soedhek-Lywya an Senedh.
A-wosa, ev a veu gwrys Arloedh Ellis-Thomas.
Ledyer a-lemmyn Plaid Cymru, Rhun ap Iowerth, a leveris bos mernans Arloedh Ellis-Thomas “koll kowrek yn politigieth Gembra ha bywnans sivil kembrek.” Ev a leveris ev dhe vos onan a’n dus an moyha awenyek a’y henedh hag avel an kynsa Soedhek-Lywya ev a wrug kevro dibenn dre sevel fondyansow krev rag digresennans.
Elin Jones, Soedhek-Lywya an senedh a-lemmyn a leveris bos mal ganso dhe sevel demokratieth arnowydh y’n senedh y’n dalleth, hag y fia gwiw dh’y elwel tas-fondya Senedh Kembra.
Yn Iwerdhon – Nowodhow BBC
Skol gynsa Sen Malachy yn Belfast re junyas an ragdres Scoil Spreagtha. Yma a-dro dhe beswar ugens skol y’n ragdres lemmyn gans a-dro dhe bymthek mil dyskybel. Ordenys gans an kowethas yeth Gael Linn an ragdres a veu gwrys rag kennertha skolyow a dhevnydh Sowsnek dhe dhevnydhya Iwerdhonek ynwedh.
Colette McSherry, dyskadores y’n skol a leveris ‘dyski nessa yeth yn yowynkneth a dhri gwaynyow pals rag dyskyblon. Ev a weres gans skentolneth goslowes, drefenn bos res dhedha goslowes pur yn tynn rag klewes leveryans. Ni a woer meur a draow dhe wellhe; aga kresennans, aga movyans, puptra. Ni re beu ow kul nebes Iwerdhonek dre nebes termyn, nyns yw neppyth keworrys, yth yw neppyth a hwer yn naturel dre’n jydh.’
Nyns yw nag Iwerdhonek na Sowsnek an kynsa yeth rag a-dro dhe dhew ugens kannsrann a’n dyskyblon yn Skol Sen Malachy, mes yma mal gansa a dhyski Iwerdhonek yn arbennik. Ms McSherry a leveris ‘I a tre ha dyski lavarow Iwerdhonek dh’aga herens, ha’n gerens a dheu y’n skol ha devnydhya nebes Iwerdhonek hag i ow klappya genev vy y’n myttin.’ Yma govenek an ober gwrys gans Iwerdhonek dhe ynkressya an niver a studhoryon a studh yethow orth nivel GCSE.
Yn Alban – Scotsman
Yma keworrans nowydh dhe’n wodrigoryon yn Milva Dhinedin a-gynsow. Dew gapybara re dheuth ena, hag yth yw an kynsa tro yn pymthek blydhen bos kapybara y’n vilva.
Kapybara yw an brassa knivil y’n norvys ha’n dhew a dheuth yn Dinedin yw yowynk, saw seyth mis aga bloedh.
Darren McGarry, lywyer kuntellesow a vew orth an vilva a leveris bos pur yntanus dhe weles an dhew, hag ymons i ow tos ha bos usys gans aga thre nowydh.
Yn Mannow – Mannow Hedhyw
Yma’n bagas Gonisogeth Manow ow hwilas nebonan arbennik a dyb war-rag rag y gesva. An den nowydh a vydh junya avel esel leg y’n alusenn ha’y weres dhe devi y ystynnans hag omworra yn keskowsow gans bagasow na wrussens i yndella kyns. Gonisogeth Manow yw hanow-kenwerth an Fondyans Ertach Mannow, alusenedh kovskrifys re skoedhyas hag avonsya gonisogeth Mannow dre devyans, adhyskans ha skoedhyans-arghansek dre voy es dew ugens blydhen.
The post An Radyo 011 appeared first on An Radyo.