Arete podd

I detta 13:e avsnitt av podden Arete (det andra på engelska) samtalar värdarna Daniel Berton (folkhögskolerektor) och Carl-Anders Säfström (professor emeritus i pedagogik) med den framstående pedagogikforskaren Gert Biesta. Samtalet kretsar kring utbildningens nuvarande kris och hur den moderna skolan alltmer präglas av instrumentalism, mätbarhet och nyliberal styrning.

Huvudteman i samtalet inkluderar

• Från utbildning till ”lärifiering” (learnification): Biesta kritiserar hur utbildningsbegreppet har reducerats till ett snävt fokus på ”lärande”, effektivitet och mätbara resultat. Därmed riskerar frågan om utbildningens syfte och demokratiska värde att gå förlorad.
• Livslångt lärande som plikt: Hur idén om livslångt lärande har förvandlats från en demokratisk rättighet och möjlighet till en individanpassad plikt för att försörja arbetsmarknaden med flexibel arbetskraft.
• Utbildningens tre funktioner: Utbildning måste balansera och prioritera tre dimensioner: kvalificering(kunskaper och färdigheter), socialisering (värderingar och normer) och framför allt subjektifiering (att stödja individen att bli ett fritt, ansvarstagande subjekt i sitt eget liv).
• Bildning kontra Erziehung och folkbildningens roll: Biesta problematiserar det tyska bildningsbegreppet (Bildung) för dess blinda fläck gällande individens etiska ansvar. Han ställer det i relation till den svenska folkhögskolans och folkbildningens unika tradition att inbjuda människor till delaktighet och hålla medborgare ”vakna”.
• Utbildningens vackra risk och statens roll: Utbildning innebär en oundviklig risk eftersom människors frihet inte kan kontrolleras i förväg. Biesta varnar för hur stater och marknadskrafter (New Public Management och konsultbolag) försöker styra utbildningen genom mätningar istället för att stödja samhällets eget ansvar för sin bildning.

Samtalet tar sin utgångspunkt i begreppet epistemisk auktoritet – vem som har makten att definiera vad som räknas som värdefull kunskap.

Huvudpunkterna i diskussionen är:

• Skolan och läroplanen som politiska verktyg: Skolväsendet fungerar i grunden som statens sätt att reproducera sig själv. Läroplaner framställs ofta som neutrala eller vetenskapliga, men är i själva verket politiska policydokument och kompromisser.
• Kritik mot matrisstyrning och försnävad kunskapssyn: Deltagarna kritiserar hur ökad utvärdering, betygskrav och kontroll avskalar lärarnas pedagogiska omdöme och tilltro. Kunskapssynen har försnävats till mätbara fakta, vilket skapar en artificiell uppdelning mellan teoretiska och estetiska ämnen (som matematik och musik) samt mellan kropp och intellekt.
• Folkbildning och fria läranderum: Som motvikt lyfts studiecirkeln och folkhögskolan fram. Där råder frivillighet och ett gemensamt kunskapssökande där både lärarens och deltagarens frihet och erfarenheter värnas.

I detta avsnitt av Arete podd diskuterar deltagarna Aretes idéprogram, som syftar till att göra ett bildat samhälle till ett övergripande samhällsmål där folkbildningen fungerar som motor. Samtalet tar avstamp i de historiska svenska folkbildningsutredningarna från 1924 och 1944 . Dessa slog fast att bildningsarbetet måste bäras av människorna själva och vara fritt och frivilligt – fritt från staten, arbetsgivare, partier och samfund – som ett direkt och medvetet försvar mot totalitarism och fascism.

Deltagarna lyfter fram att dagens politiska splittring och nedskärningar av anslag till studieförbunden hotar denna demokratiska kärna. Idéprogrammet identifierar fyra stora samhällsutmaningar som kräver omställning: den sociala (psykisk ohälsa, ensamhet, kriminalitet), den teknologiska (AI och automatisering), klimatkrisen samt arbetslöshet som en systemeffekt.

En central del av diskussionen handlar om hur dagens ekonomiska paradigm medvetet upprätthåller en viss arbetslöshet (enligt teorier som NAIRU) för att tygla inflationen och skydda kapital, samtidigt som systemet och politikerna moraliserar och lägger skulden på den enskilde individen. Som motkraft föreslår idéprogrammet bland annat en statlig bildningslön (jämställd med arbete), ett livslångt bildningskonto, lokala bildningsnav i varje kommun och att folkbildningen erkänns som en del av Sveriges civila beredskap.

Samtalet i Arete-podden spelades in under Åsadalen en demokratifestival på Åsa folkhögskola och fokuserar på pedagogik, mod och de kulturer som håller rörelsen vid liv. Erik Hjulström, universitetsadjunkt i pedagogik, reflekterar över kopplingen mellan hiphopens samplingskultur och akademiskt skrivande, där han liknar sökandet efter idéer i gamla texter vid att "gräva i skivbackar" (diggin' the crates).

En central del av diskussionen är en kritik mot det traditionella skolsystemet som, genom fastlåsta tempon och ständig bedömning, ofta får elever att framstå som mindre läraktiga än de faktiskt är. Samtalet betonar att intresse är grunden för allt lärande och att folkhögskolan spelar en avgörande roll för att återupprätta tron på den egna bildbarheten hos dem som skolan har svikit.

(Samtalet sker på engelska)

I avsnittet deltar Mariell, en student vid skolan i Åsadalen, som berättar om sin resa in i street- och klubbdanskulturen. Hon går en kurs där hon tränar olika stilar som breaking, hiphop, locking, house och popping.

Samtalet fokuserar i hög grad på dansens djupare betydelse bortom den tekniska färdigheten; det handlar om att återknyta kontakten med sin kropp som ett uttrycksmedel och att förstå de politiska och historiska rötterna i de stilar man utövar. Mariell betonar vikten av att vara en del av ett kollektiv för att växa och hur dansen fungerar som ett universellt språk som kan förena människor oavsett bakgrund. En central del av diskussionen rör maktstrukturer, kulturell appropriering och det etiska ansvaret man har som priviligierad utövare av kulturer som fötts ur kamp och förtryck.

I detta avsnitt av Aretepodden, inspelat under Demokratifestivalen på Åsa folkhögskola, samtalar gästen Salem Manu med Arete podd om antirasism och maktstrukturer. Salem, som har en bakgrund inom både statsvetenskap och professionell dans, betonar vikten av att skapa trygga rum genom att de som besitter privilegier tar ansvar för att agera mot exkluderande normer snarare än att lägga ansvaret på den utsatte.

Samtalet berör hur historiska maktstrukturer, som värderingen av hårtextur under slaveriet, fortfarande påverkar dagens beteenden och avmänskliggörande praktiker. En central punkt i diskussionen är behovet av en maktanalys som går bortom individuella intentioner; deltagarna diskuterar hur en antirasism utan klassanalys blir begränsad och hur begreppet intersektionalitet är nödvändigt för att förstå hur olika förtryck samverkar.

I detta avsnitt av Arete podd samtalar Karin Karlsson, verksamhetschef på Folkhögskolornas serviceorganisation (FSO), med Carl Anders Säfström, Daniel Berton och Johanna Iggsten. Samtalet kretsar kring folkhögskolans unika roll som ett "mikrokosmos" och en "skyddad biotop" där människor från helt olika bakgrunder möts på ett sätt som sällan sker i resten av samhället. Karin delar med sig av sin egen resa från att ha varit en "förvirrad ung människa" och ensamstående förälder till att finna växtkraft genom folkhögskolan, vilket ledde henne till en karriär som både konstnär och pedagog.

En central del av diskussionen är spänningen mellan "nyttoparadigmet" och bildningsidealet. Deltagarna uttrycker en oro över att politiken idag ofta ser folkbildning som ett instrument för att lösa specifika samhällsproblem – såsom arbetslöshet eller integration – istället för att värna om dess fria roll som en arena för personlig mognad och demokratiskt deltagande. Man diskuterar även digitaliseringens effekter, där vissa ser digitala kurser som en möjlighet för exkluderade grupper, medan andra varnar för att tekniken aldrig helt kan ersätta det mänskliga mötet eller de miljömässiga kostnaderna för AI. Samtalet avslutas i en hoppfull ton kring folkhögskolan som en innovationsyta för det "goda samhället", där fokus ligger på sociala relationer och hållbarhet snarare än enbart ekonomisk tillväxt.

Avsnittet spelades in under en demokratifestival på Åsa folkhögskola, där samtalet kretsar kring utmaningarna för den lokala demokratin i en tid präglad av global AI och digitalisering. Elin Wihlborg betonar att teknik aldrig är neutral utan påverkar våra livsvillkor och demokratiska former. Centrala teman är behovet av resilient institutionell design – att bygga starka samhällsstrukturer som tål digitala hot – och vikten av digital literacy (digital läskunnighet) för att förstå information i ett större sammanhang.

Samtalet berör även hur AI påverkar utbildning och mänsklig bildning, där deltagarna uttrycker en oro för att det mänskliga mötet och den djupa läsningen går förlorad i digitala flöden. Trots utmaningarna avslutas diskussionen hoppfullt med att demokrati är en aktivitet som måste levas genom samtal och gemensamt ansvar.

Studiematerial

I det här avsnittet möts vi mitt i folkbildningens hjärta – samtalet är inspelat live under Åsadalens demokratifestival på Åsa folkhögskola mitt i Sörmland. Med utgångspunkt i Fredrik Petterssons handbok om civilkurage ställer vi de obekväma frågorna: Är du en fegis? En latmask? Eller vad är ditt hinder att agera modigt?

Samtalet rör sig från det personliga till det politiska. Vi börjar i de små vardagliga valen – att våga säga ifrån, att ta ställning – och landar i de stora skeendena: nedskärningarna inom studieförbunden och de ideologiska attackerna mot civilsamhället. Längs vägen hämtar vi inspiration från motståndsrörelser i andra länder, från Irland till USA, och frågar oss hur kollektiv handling och kulturella uttryck faktiskt kan förändra ett samhälle.

Till sist landar vi i det som står på spel: behovet av att organisera sig för att rädda folkbildningen – en infrastruktur som vi menar är helt avgörande för svensk demokrati och kultur.

Studiematerial för avsnittet

Folkhögskolläraren Gustav Fridolin hälsar på i fjärde avsnittet av podcasten Arete. Innan Gustav tog jobbet på Stadsmissionens folkhögskola i Stockholm så var han riksdagsledamot för MP och utbildningsminister mellan 2014 - 2019. Han har även ägnat sig åt forskning och publicerade nyligen studien ”Att ha hittat hem i folkhögskolan och ändå skämmas: Dubbla känslor bland deltagare i folkhögskolans allmänna kurs”. Studien bygger på djupintervjuer med deltagare för att förstå deltagarnas syn på skolformen idag.  
Med Gustav pratar vi om folkbildningens roll i ett allt hårdare samhälle. Via omvägen av en skånsk bilmeck med holländska rötter  frågar vi oss om folkhögskolan i grunden är en reaktion mot "storskolan" och dess misslyckanden? Eller om folkhögskola bär på ett helt eget, fristående värde? Vi utforskar hur skolsystemet har drabbats av juridifiering och ett matristänkande där mänskliga relationer trängs undan av lagkrav och diagnoser.

Varför har vi skapat ett samhälle som "mjölkar ur" människor på samma sätt som vi exploaterar naturresurser? Vi utmanar den rådande "lögnen" om att skolans främsta syfte är att tjäna arbetsmarknaden och sneglar istället mot Ernst Wigforss vision om att vi ska arbeta för att "leva maximalt". Daniel reder ut de ekonomiska paradigmskiftena från 1933 till idag, medan Carl Anders försvarar undervisningens konst mot teknokratiska mätmetoder.

Vi berör även den sociala skam som kan vara förknippad med att studera på allmän kurs och introducerar begreppet epistemisk orättvisa – när en människa inte erkänns som kapabel att lära. Avsnittet landar i Václav Havels definition av hopp: att göra det som är rätt och värt att göra, alldeles oavsett om det leder till framgång eller ej. Det är ett samtal som rör sig mellan "helig vrede" över systemfel och tron på kollektiv förändring genom det levande ordet.

Studiematerial till avsnittet finner ni här