Asynkroner

Abolitionism en global rörelse för skapandet av en värld utan polismakt, fängelser och fängelseindustri. Varför är det relevant i en antikapitalistisk kamp? Och hur skapar vi trygga communities i en svensk kontext? 

Under hösten tog Lina Mohageb (@avkoloniseramera) och Michaela (@hejmichaela) fram ett material kring abolitionism, och samtalar i detta poddavsnitt om hur staten och kapitalet (och kolonialismen) hänger samman, om fängelsefeminism och gränser men också om alternativ och framtidsvisioner. Båda är eniga om att en annan värld är möjlig, och att abolitionismen ger oss verktyg för att bygga denna.

Materialet som tagits fram

Abolitionism i praktiken (med lästips): https://www.asynkroner.com/texter/abolitionism-i-praktiken-1

Nämns i avsnittet:

• Vår väg till frigörelse med Lina Mohageb
• Alex Vitale. The End of Policing
• Ava DuVernay. Det 13:e tillägget
• Ruth Wilson Gilmore. Golden Gulag
• Derecka Purnell. Becoming Abolitionists: Police, Protests, and the Pursuit of Freedom
• Mariama Kabe. We do this til’ we free us
• http://abolitionjournal.org/studyguide/
• Angela Davis. Are prisons obsolete? 
• Abolition and communism (video)
• http://criticalresistance.org 
• Zine om abolitionism: https://instagram.com/transformtranscendstockholm 
• Kriminalvårdens årsredovisning – ”En pressad kärnverksamhet och en mycket ansträngd ekonomi”

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denna essä skriver Michaela om den enhet som sätter ramar och gränser för hur kapitalet skapas och tillåts röra sig, men som aldrig kritiseras: kärnfamiljen.

1860-tal. Barnarbete, sjukdomar, en arbetarklass på knäna. Men också strejker och motstånd. Under det våldsamma införandet av lönearbete, och senare industrialiseringen, skedde en enorm exploatering av arbetarklassen. Alla i arbetarklassen: Män, kvinnor och barn. Men detta sätt att organisera lönearbetet innebar en stor osäkerhet och oro för kapitalet, eftersom hela arbetarklassen riskerade att bli sjuka och dö i förtid eller gå ut i strejk. Därför införde man från 1870-talet och framåt flera reformskiften, vilket Silvia Federici skriver om i Patriarchy of the wage. I synnerhet gällde det tre saker: könsarbetsdelningen mellan kvinnor och män, reproduktiv kontroll samt institutionalisering av kvinnor. Och allt kretsade kring familjen.

En antikapitalistisk kamp måste inrymma en radikal kritik av kärnfamiljen. Den enhet som 1) upprätthåller de kapitalistiska produktionsförhållandena, 2) där kapitalet flyter via blodsband och 3) där den patriarkala sociala ordningen mellan kvinnor och män upprätthålls genom att kvinnan på grund av könsarbetsdelningen fjättras vid reproduktionen (av arbetskraft). Alla dessa bidrar med stabilitet till kapitalet – något vi inte kan unna det!

Egendomen och familjen är fullkomligt sammanknutna. Det kapitalistiska produktionssättet bygger på privategendom; produktionsmedlen ägs privat och inte kollektivt. Kapitalisterna, de rikaste i världen, får sin profit genom att exploatera arbetarklassen globalt. Det är i dessa familjer, i rakt nedstigande led, som kapitalet ärvs från generation till generation. Som H&Ms grundare Ehrling Persson till sonen och ägaren Stefan Persson, eller Tetra Lavals grundare Ruben Rausing till barnbarnen och ägarna Finn, Jörn och Kirsten Rausing. Företagen ägs ofta av hela familjer. Familjen är den institution som säkerställer privategendomens existens. Denna enhet sätter ramar och gränser för hur kapitalet skapas och tillåts röra sig.

Den borgerliga konstruktionen kärnfamiljen är reaktionär i sin natur, eftersom den kuvar alla former av gränsöverskridande. Små, isolerade, separata enheter utgör ett mycket mindre hot – ja, nästan obefintligt – mot kapitalet än den gränslösa, kollektiva gemenskapen. Kollektivet har alltid varit vad kapitalet darrat inför, och kommer givetvis att vara vad som omdanar det kapitalistiska samhället. 

En essä om könsarbetsdelning, reproduktion, abortförbud, kärnfamilj, äktenskap, institutionalisering och kärlekens framtid.

Referenser:

• Aleksandra Kollontaj. Kvinnan och familjen (1908)
• Karin Johannisson. Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siècle (1994)
• Louis Althusser. On the reproduction of capitalism – ideology and ideological state apparatuses (1969)
• Silvia Federici. Patriarchy of the wage: Notes on Marx, Gender, and Feminism (2021)
• Silvia Federici. Caliban and the witch: Women, the body and primitive accumulation (2004)
• Suzanne Brøgger. Kärlekens vägar och villovägar (1976)
• Torkil Lauesen. Riding the Wave: Sweden's Integration into the Imperialist World System (2021)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En crash course i polismakten, brott och straff. Högerns idéer om lag och ordning tar allt mer plats. Därför är det viktigt att nå ut med vårt narrativ. I detta poddavsnitt går Michaela igenom polismaktens uppkomst, historia och uttryck idag och ger en marxistisk förståelse av brott och straff. CW: Sexuellt våld.

DEL 1: Polisen och kapitalet sitter i samma båt

Centralt för polismakten är att upprätthålla ordning för att skydda kapital och privategendom. Om polisens historia, funktion och syfte – är det någon skillnad idag? Följ med på en resa genom lösdrivarlagar, reglementering och sociala medier. 

DEL 2: Våldsamma ideologier skapar våldsamma individer – att tänka kring brott

Fyra teser om brott utifrån ett marxistiskt perspektiv. Samhället formar människan och inte tvärtom; ett narrativ som överheten ser till nästan aldrig hörs.

Referenser och länkar:

• The End of Policing av Alex S Vitale (Verso Books, 2020) 
• A Critical Theory of Police Power av Mark Neocleous (Verso Books, 2021)
• The Marxist Perspective on Crime (2016)
• Det nya paradigmet: Den kurdiska frihetsrörelsens politiska ramverk av Rojavakommitteerna (2020)
• Olika städers lösdrivarlagar idag
• Köpa och sälja sex – mellan njutning och arbete av Giulia G. Geymonat (Daidalos, 2016).
• Police for the future av David Bayley (Oxford University Press, 1994)
• Fallna kvinnor: När samhällets bottensats skulle lära sig veta hut av Eva F. Dahlgren (Thoren & Lindskog, 2017)
• Transformative justice på transformharm.org
• Exterminate all the brutes (2021) av Raoul Peck
• I'll be gone in the dark (2020), originalbok av Michelle McNamara
• The Cop Question av Mo Sedlak på Workerspower.net
• Det våras för fängelsefeminismen (2019) av Silas Aliki på Kontextpress.se
• Prostitution in a colonial setting av Romain Tiquet på Digital Encyclopedia of European History
• Prostitution eller människohandel på Stockholmskällan
• Utrota varenda jävel (1992) av Sven Lindqvist
• 13th (2016) av Ava DuVernay

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En kvinna är sällan människa; hon är oftast moder, maka och dotter. Men framförallt så är hon kvinna. Att vara kvinna är överordnat alla hennes distinkta roller. En kvinna får aldrig vara en hel person, med en bred uppsättning egenskaper, brister och kompetenser. En kvinna är alltid det ena eller det andra. Det psykoanalytiska Madonna-hora-komplexet antyder just detta; kvinnor är inte är sammansatta, komplexa individer utan separerade roller. Slavoj Žižek talar om mor och hora, en klyvning rotad i dualiteten mellan privat och offentlig sfär.

För 4000 år sedan utvecklades de abrahamitiska religionerna, då befästes patrilinjär härstamning ytterligare, att egendom ärvdes från far till son. Moderrätten försvann gradvis, kvinnor förlorade sin autonomi och därmed också sin mänsklighet. Ägandeskapet är centralt. Ägandeskapet över kvinnan förkroppsligades i och med den patrilinjära arvsrätten, och cementerades sedan ytterligare i och med kapitalismens framväxt med kärnfamiljen i fokus. Där kopplades kapitalackumulationen till mannen, och lämnade kvinnan helt utan kapital, mark, egendom och arv. Kvinnan ägs: först av sin far och sedan av sin make. Det är ju anledningen till att män i kristna och konservativa kretsar fortfarande håller sig till sedvänjan att gå till sin kvinnliga partners far, för att be honom om tillåtelse att få ”dotterns hand”, inför en annalkande förlovning. Det bottnar i tusenåriga traditioner av att män äger kvinnor och att fäder äger döttrar, i.e. patriarkat.

Hennes roller konstrueras och formas i relation till honom; manlighet är mänsklighet. En frigörelse från kapitalismen skulle innebära en frigörelse från den heterosexuella genusdualismen. En frigörelse från den ekonomiska arbetsdelningen manlig produktion och kvinnlig social reproduktion. En frigörelse från den sexuella dynamiken manlig aktivitet och kvinnlig passivitet.

Michaela läser upp sin essä Könets dialektik.

Omnämns i avsnittet:

• Framing Britney Spears (2021)
• Njutandets förvandlingar (1996) av Slavoj Žižek
• Sireners sång: tankar om modernitet och kön (1999) av Nina Björk
• The Dialectic of Sex (1970) av Shulamith Firestone
• Det andra könet (1949) av Simone de Beauvoir
• Det kallas kärlek (1993) av Carin Holmberg
• Patriarchy and Commodity Society: Gender without the Body (2009) av Roswitha Scholz

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Michaela ger en kort analys av händelserna i USA (januari 2021), när Trumps anhängare och fascister stormade kongressen. Liberal och borgerlig media saknar en gångbar politisk analys, de fortsätter att fråga sig: ”Varför? Hur kunde detta hända?” Men vi vet varför. För vi har den ekonomiska teorin, historiematerialismen och därmed en användbar politisk analys.

Förkortningar som används i avsnittet:

BLM: Black Lives Matter

MAGA: Make America Great Again

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen: en crash course i marxism i poddformat. Michaela håller monolog och går igenom marxismens viktigaste beståndsdelar: den dialektiska materialismen, den ekonomiska teorin och historiematerialismen. Varför skapar kapitalismen alienerade människor? Och hur kommer det sig att grotesk rikedom går sida vid sida med dödlig fattigdom i kapitalismen? Mer som behandlas är statsmakten, prostitution och könsarbetsdelningen, kolonialism, imperialism, monopolkapitalism och kapitalets utveckling in i vår nyliberala samtid. Sist men inte minst: vad är egentligen kommunism? 

Innehåll:

1. Bas och överbyggnad

2. Dialektisk materialism

3. Ekonomisk teori 

4. Alienation, varufetischism och reifikation

5. Historiematerialism – kapitalismens framväxt

6. Könsarbetsdelningen

7. Imperialism och monopolkapitalism

8. Kapitalets utveckling under 1900-talet

9. Socialism och kommunism 

10. Referenser 

Inspelad december 2020.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.