Förlusten av mångfalden i naturen är en del av den epok där vi befinner oss och där det finns spår av människan överallt. Tillvaron kan kännas som en galleria där det ständigt pågår transaktioner av olika slag. Vart kan vi längta när det mesta redan är upptäckt, upplevt och gjort? Längtar vi mera från än till? Och finns det ändå platser som fortfarande är oupptäckta och som skulle kunna vara fulla av liv och möjligheter? Vi samtalar kring ett citat av författaren Mikael Kurkiala

Musik: Niclas Dahl.