Vi möter Lisbeth som berättar om sin självbiografiska bok ”Kärlek och stålull”, den handlar om att växa upp med en utvecklingsstörd mamma som inte klarar av att vara förälder. Vilka skyddsfaktorer fanns runt Lisbeth och gjorde att hon klarade sig så pass bra? Vad behöver vi förändra för att skapa ett rättssäkert samhälle där barnens rätt till en trygg barndom går före föräldrars rätt till sina barn?