Besserwisser

Det är något vi gör nästan varje dag, men aldrig pratar om. Och det är just städningens vardaglighet som har väckt professor Fanny Ambjörnssons nyfikenhet. I sin forskning har hon hittat kopplingar mellan städning, döden och klimatkrisen. Häng också med när Malin Olofsson skurar badrum tillsammans med Maria Thulemark som forskar samtidigt som hon städar. Och Maria har fått erfara att om någon är osynlig på jobbet så är det hotellstäderskan.

Går det att ta ner solen på jorden? År 1985 fattades beslutet att en fusionsreaktor skulle byggas. Den skulle ge helt ren energi utan radioaktivt avfall eller koldioxidutsläpp. Nu har det gått snart 40 år och ITER har drabbats av den ena motgången efter den andra. Kostnaderna har blivit astronomiska, men ingen fusions-el finns i sikte. Vi funderar på varför det aldrig blir som man tänkt sig – i alla fall inte i megaprojektens värld.

Katter är gulliga, mjuka och älskade. Men de är också duktiga jägare som dödar miljoner fåglar varje år – bara i Sverige. Samtidigt säger EU:s lagstiftning att varje enskild fågel ska skyddas. Hur går det ihop? Inte alls, anser Han Somsen, professor i juridik på Lunds universitet. Han berättar om sin egen kattresa och om hot och hat som han har utsatts för sedan han publicerade sin slutsats; vi kan inte låta katter gå ute hur som helst. Naturvårdsverket ger också sin syn på saken.

Vem har inte problem med sömnen? 40 procent av svenskarna har det. Och har man riktigt svårt att sova är risken för depression mer än dubbelt så hög jämfört med om man sover gott. Därför vill läkaren och forskaren Sandra Tamm knäcka det som idag är en gåta: Varför leder sömnproblem till psykiatriska sjukdomar? Följ också med på en resa in i den norske konstnären Edvard Munchs mörka värld. Han hade inte bara svårt att sova utan också kraftig ångest.

Tänk om vi kunde förverkliga en urgammal dröm: att förstå vad djuren säger. Artificiell intelligens gör att forskare lättare kan avkoda djurs kommunikation. Följ med till Max Planck-institutet i Frankfurt där pratsamma nakenråttor studeras. De har minst 25 olika slags ljud, som också kan kombineras på mängder av sätt. Men alla forskare är inte lika imponerade. Gör vi de här studierna för djurens skull eller för människans? Och kommer den här forskningen djuren till del?

De superrika blir fler och fler, samtidigt som de förblir en ganska osynlig grupp. Men nu pågår flera forskningsprojekt där svenska miljardärer studeras. Vilka är de? Och vad rankar de högt? Hör om varför padelbanan är så viktig på elitskolan Lundsberg och om varför det ger högre status att vara en ”doer” än att läsa böcker. Hör också om hur de superrikas livsstil och värderingar påverkar alla i ett samhälle, oavsett vad plånboken har för märke.

Autonoma vapensystem, vapen utrustade med artificiell intelligens, spås bli den tredje revolutionen på slagfältet efter krutet och atombomben. Så kallade mördarbotar är billiga att framställa och behöver varken mat eller sömn och lyder alltid order, vilket är några av skälen till den kapprustning som pågår. Samtidigt varnar tusentals forskare för utvecklingen. Vill vi verkligen leva i en värld där maskiner har makt att besluta över om människor ska leva eller dö?

I Sverige tas ett politiskt initiativ i slutet av 1960-talet: Vi ska inte prata om ras eller hudfärg. Intentionen är välvillig: rasismen ska avskaffas. Men det leder till att vi saknar verktyg för att få syn på den diskriminering och strukturella rasism som finns i Sverige. Möt forskarna som tycker att vi borde prata mer om ras och har förslag på hur vi kan göra det.

Många kustnära kommuner tar upp kampen mot stigande havsnivåer genom att satsa på murar och skydd. Men man kan också göra tvärtom och i stället backa tillbaka, för att ge plats för vattnet. Det är vad "planerad reträtt", en annorlunda form av klimatanpassning, går ut på. Det handlar också om insikten att framtiden är öppen, och om att de beslut vi tar idag styr hur de stigande haven påverkar oss på lång sikt.

Vilka möjligheter skulle öppna sig om vi kunde göra som björnen, och gå i ide under några månader? Ett skandinaviskt forskarlag är dvalamysteriet på spåren, i hopp om att björnens superkraft ska gå att överföra till människan. Följ med programledarna Malin Olofsson och Marcus Hansson som tar oss från dvala till koma, via nedfrysning och upptining. Medverkar gör Ole Fröbert, professor inom experimentell farmakologi vid universitet i Århus samt adjungerad professor vid universitet i Örebro.