Som boktiteln avslöjar är investeringar och börsen också temat i veckans bok: Jonas Bernhardssons ”Investera som mästarna”, en riktig favorit som i höst kommit ut i en omarbetad och uppdaterad version.

”Jag tycker att boken bara blir bättre och bättre”, säger John Skogman.

Författaren berättar om ett drygt dussin investeringsmästare som verkat de senaste hundra åren, deras strategi, personlighet och liv.

”I boken beskrivs bland hur dessa investerare är uppväxta och hur uppväxten haft för betydelse för deras investeringsstrategi”, säger Bokpoddens programledare Erika Eliasson. Flera av de tidiga mästarna, som Benjamin Graham, är färgade av den stora depression på 1930-talet, där de själva eller deras vänner och familj förlorade mycket eller allt.

”Att förlora pengar är förmodligen den bästa läxa man kan få som investerare. Och det är bra att göra det tidigt än att göra det sent, för det är väldigt lätt att tro att man är duktig när man egentligen bara haft tur”, säger John Skogman.

Dessutom saltar författaren med ett några riktiga avskräckande exempel, en gång upplyfta investerare som förlorat allt genom högmod, slarv eller extrem risktagning.

De positiva exemplen, mästarna, har en sak gemensamt: de är långsiktiga och de är disciplinerade. I övrigt varier deras strategier kraftigt.

”Det tycker jag är så kul med börsen, att det finns så extremt många olika sätt att tjäna pengar på, allt från att vara kortsiktig trader till att, som Buffett, aldrig sälja”, säger John Skogman.

Det är inte första gången John Skogman är gäst i Bokpodden. Förra gången, i avsnitt 40, valde han att läsa Peter Bevelins bok från år 2016 med den fantastiska titeln “All I Want To Know Is Where I'm Going To Die So I'll Never Go There”, som är ett citat av Warren Buffetts parhäst Charlie Munger. Och även denna gång är Buffett och Munger tydligt närvarande. Den legendariska investerarduon löper som en röd tråd i boken.

”Det väldigt tydligt att Jonas Bernhardsson gillar Buffett”, säger Bokpoddens andra programledare Erik Wahlin.

Bokpodden görs tillsammans med Breakit och sponsras av Kameo, som är Skandinaviens största plattform för direktinvesteringar i fastighetslån.

Avsändare: REDAKTIONEN

Fakta/

Publiceras: onsdag den 15 december 2021.

Veckans gäst: John Skogman.

Veckans bok: ”Investera som mästarna” av Jonas Bernhardsson (2021 års upplaga).

Förlag: Lind & Co.

Antal sidor: 275.

Utgivningsdatum: 1 september 2021.

Programledare: Erika Eliasson, styrelseledamot och rådgivare samt Erik Wahlin, journalist.

Bokpodden produceras av programledarna tillsammans med Breakit och kommer ut var fjärde vecka på alla stora poddplattformar, inklusive Spotify och Apple.

"På kort tid och i ung ålder har Andra Farhad gjort stort avtryck och fått många följare genom att demokratisera sparande", säger Caroline Farberger, som till vardags är vd för uppstickaren Ica Försäkring.

I boken beskriver Andra Farhad sin klassresa från Fittja till utsålda föreläsningar i Globen. Men framför allt är det en bok som riktar sig till unga människor som vill lära sig om hur börsen fungerar, med handfasta råd, finansiell terminologi och vägen till sund privatekonomi.  

Erik Wahlin tycker att ”Haja Börsen” borde vara obligatorisk läsning i skolan.

"Jag började läsa med låga förväntningar, men blev oerhört positivt överraskad. Det här är en riktigt bra bok om sparande och klartänkt om aktiemarknaden. Framför allt är den väldigt sund och vettig, motsatsen till alla som försöker haussa spekulativa aktier i sociala medier".

Caroline Farberger håller med.

"Det här handlar om att bygga upp kunskap för att du ska kunna ta makten över dina egna finansiella val", säger hon i podden.

Erika Eliasson minns första gången hon träffade Andra Farhad. Erika var talare på en investerarkonferens i Stockholmstrakten för omkring fem år sedan.

"Andra kom fram till mig efteråt och sa ”det är jag som är Börshajen, men det är det ingen som vet”. För på den tiden använde hon bara namnet Börshajen i sociala medier, och många utgick från att det var en kille", säger Erika Eliasson.

Bokpodden görs tillsammans med Breakit och sponsras av Kameo, som är Skandinaviens största plattform för direktinvesteringar i fastighetslån.

Entreprenören, Draknästet-investeraren och Collectorgrundaren Lena Apler är veckans gäst i Bokpodden. Lena Apler har valt boken ”Corona Express - en liten bok om världen efter pandemin” av Per Schlingmann och Kjell A Nordström, som hon läser tillsammans med programledarna Erika Eliasson och Erik Wahlin.

Lena Apler tror att en betydligt mer flexibel arbetssituation blir en av de positiva långvariga effekterna av Corona-pandemin.

"Jag tror att de allra flesta kommer att ha någon form av hybridtillvaro, jobba både på distans och på kontor. Jag tror att alla har behov av tillhörigheter och att träffas", säger hon i Bokpodden. 

"Framför allt för kreativa möten vill jag inte ha alls digitalt. Kreativa möten mår bra av att man ses kroppsligen också", säger Lena Apler.

”Corona Express” är minst sagt tunn, bara 47 sidor, och är en slags fortsättning eller epilog till succéboken ”Urban Express”, som kom ut 2014. Då beskrev författarna en värld som snabbt förändrades av globalisering, urbanisering och digitalisering, eller GUD som den slagkraftiga akronym löd. Nordström och Schlingmann konstaterar i fortsättningen ”Corona Express” att GUD är död, då både globalisering och urbanisering gått bakåt under pandemin. Däremot har digitaliseringen tagit ett enormt kliv framåt.

Boken gavs ut redan i slutet på 2020, vilket märks. En del observationer framstår som helt självklara, som att videomöten är här för att stanna, andra har åldrats i förtid.

"Jag tror att de hade vunnit på att vänta lite med att skriva boken, ett halvår eller så. Den var hyperaktuell när den kom, men inte nu", säger Lena Apler.  

Erik Wahlin håller med.

"Boken har snabbt blivit lite daterad, men vi har ju valt här att läsa en ett år gammal bok om Corona, och då får vi ju skylla oss själva", säger han i podden.

Alla tre tycker att det är aningen förhastat att döma ut globaliseringen. Inom produktionen av varor bromsar globaliseringen in, men den mycket lyckade och multinationella produktionen av Coronavaccin är ett exempel på motsatsen. Och globaliseringen av tjänster en spås lysande framtiden.

"Ta exempelvis utvecklare, där finns enormt stora möjligheter att rekrytera över hela världen", säger Erika Eliasson.

Bokpodden görs tillsammans med Breakit och sponsras av Kameo, som är Skandinaviens största plattform för direktinvesteringar i fastighetslån.

 https://www.breakit.se/artikel/30379/kry-grundaren-josefin-landgard-gastar-bokpodden-och-pratar-brus...

Domare som dömer mildare straff när stadens fotbollslag vunnit helgens match, premieberäkningar på försäkringsbolag som är rena lotteriet och den slumpmässiga men helt avgörande turordningen som kandidater till chefsjobb bedöms. Det är några av exemplen på brus med stora konsekvenser i boken med samma namn.

"Människor tenderar att underskatta slumpen, fastän den har enormt stor påverkan", säger programledaren Erika Eliasson.

Huvudförfattare är den världsberömde 87-årige israelisk-amerikanske psykologen Daniel Kahneman, som fick nobelpriset i ekonomi år 2002. Hans mest kända bok är ”Tänka, snabbt och långsamt”, som kom ut 2012.

"Om jag hade en business som byggde på bedömningar, då är det bara att sätta igång och göra en brusinventering", säger entreprenören och investeraren Josefin Landgård, som bland annat startat skönhetsproduktjänsten Glossybox, digitala vårdföretaget Kry, och nu hudvårdsbolaget Mantle, där cannabisextraktet CBD är den centrala ingrediensen.

Skillnaden mellan brus och systematiskt fel, eller bias som det ofta kallas, förklaras i boken med en skjuttavla. Om skotten missat målet, men är grupperade runt samma punkt en bit från mitten, då är det bias, ett fel som går att justera. Brus, då är skotten spridda i ett slumpmässigt mönster. Kaos.

Att göra identiska armrörelser är extremt svårt, och på samma vis är det svårt för oss människor att upprepa exakt samma tankebanor. Den bedömning vi gör idag, kommer inte vara identisk i morgon.

I takt med att maskiner fattar allt fler beslut också i traditionella tjänsteyrken, borde bruset minska. Men den andra programledaren Erik Wahlin är inte helt säker på att framtiden enbart blir bättre med mindre brus.

"Ta finansmarknaden. Att färre investeringsbeslut fattas av backslickgubbar under en martinilunch är givetvis ett steg i rätt riktning, men med maskiner som fattar besluten får du istället flashkraschar".

Bokpodden görs tillsammans med Breakit och sponsras av Kameo, som är Skandinaviens största plattform för direktinvesteringar i fastighetslån.

Bokpodden görs tillsammans med Breakit och sponsras av Kameo, som är Skandinaviens största plattform för direktinvesteringar i fastighetslån.

Boken som Erika, Tuva och Erik läser är ”Facebook: Den nakna sanningen” av New York Times-journalisterna Sheera Frenkel och Cecilia Kang. Den kom ut i USA i somras och publiceras i svensk översättning i morgon, torsdag den 9 september.

I boken granskar författarna hur sociala medier-jätten gått från att vara Silicon Valleys älskling till en hyperlönsam paria, kantad av ständiga skandaler, vilket kulminerar med statskuppsförsöket i USA i början av året, då Facebook till sist beslutar att stänga av den avgående presidenten Donald Trump.

Boken bygger på öppna källor, men också på många anonyma intervjuer inifrån bolaget, och granskar hur grundaren Mark Zuckerberg i det fria ordets namn ser mellan fingrarna när extremister och populister använder koncernens plattformar för propaganda och polarisering.

“Det man känner när man läser boken är att Facebook inte längre är ledande, utan att man håller fast vid något som inte längre är aktuellt”, säger Tuva Palm i podden.

Hon tror ett reellt problem för Facebook är att det allt sämre ryktet gör det svårare att rekrytera de bästa ingenjörerna och utvecklarna.

“Om man inte har jobbat med ingenjörer tror man kanske att de bara vill ha ett problem att lösa. Sådana finns också, men de flesta ingenjörer är värderingsstyrda”, säger Tuva Palm.  

Nytt är också att Bokpodden nu görs tillsammans med Breakit och spelas in på Breakits redaktion i centrala Stockholm.

“Bokpodden är en av mina absoluta favoritpoddar och då lyssnar jag ändå på löjligt många poddar. Jag är grymt taggad på att lyssna på första avsnittet av podden!”, säger Stefan Lundell som projektleder samarbetet från Breakits sida.

I varje avsnitt avhandlas alltså en bok tillsammans med en gäst. Boken är nyutkommen eller en klassiker som har blivit aktuell på nytt. Ofta är det reportageböcker som granskar de stora bolagen, eller sådant som indirekt påverkar affärsvärlden, som amerikanska presidentvalet, klimatet eller kvinnors roll i samhället.

“Det är extremt roligt att vara igång igen och att vi gör podden tillsammans med Breakit. Den typen av böcker vi läser får inte heller alltid den uppmärksamhet de förtjänar i Sverige, så det är kul att få vara med och presentera dem för en ny publik”, säger Erik Wahlin.

Författaren och journalisten Katrine Marçal är gäst i Bokpodden och pratar om sin succébok "Att uppfinna världen" som handlar om hur föreställningar om könsroller bromsat utvecklingen på en rad områden, som resväskor, elbilar, datorer – och dessutom förvärrat pandemin.  

Precis som en hel del andra som själva burit, eller i varje fall sett, en resväska av klassiskt snitt undrade författaren och journalisten Katrine Marçal på varför det dröjde ända till sena 1980-talet innan hjulen slutligen slog igenom även på detta – i backspegeln –  helt självklara område. Men hennes förklaringen till detta innovationsmysterium är annorlunda än den vedertagna bilden. Det var inte alls amerikanen Bernard Sadow som uppfann den hjulförsedda resväskan på 1970-talet. Katrine Marçal hittade belägg på rullande resväskor så tidigt som på 1930-talet, men användes av kvinnor och uppfattades som omanliga. Och på den tiden var det män som reste och en riktig karl bar sin väska.

Att de rullande väskorna slog igenom under 1980-talet berodde på att kvinnor började resa på egen hand i högre utsträckning, och därmed var förtrollningen bruten.

-- Det är sällan vi tänker på att idéer om kön som något som kan håll tillbaka teknisk utveckling och innovation och förblinda oss för idéer som vi idag tycker är självklara, som väskor på hjul, säger Katrine Marçal i Bokpodden.

Ett annat exempel i boken ”Att uppfinna världen" (Mondial) är hur både el- och bensinmotorer användes under personbilens barndom i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, och tekniskt sett var de likvärdiga, med olika för- och nackdelar. Men elbilen marknadsfördes mot kvinnor.

-- Elbilen var enklare att starta, tillförlitligare och byggdes med tak, så att man inte blev blöt i regnet. Det finns något djupt ologiskt att bara kvinnor skulle intressera sig för dessa egenskaper, men så tänkte man.

Det bidrog till elbilens död, ända tills Elon Musk fick liv på den igen hundra år senare.

Andra exempel på samma fenomen är datorutvecklingen. Storbritannien var världsledande på datorer efter andra världskriget, tack vare dekrypteringsmaskinerna som byggdes av kodknäckarna i Bletchley Park. Men många av de bästa programmerarna var kvinnor. Att programmera uppfattades därmed som ett kvinnoyrke och saknade status.

-- Det är inte det enda skälet, men Silicon Valley ligger idag inte i Buckinghamshire.

Lyssna på Bokpodden och hör också Katrine Marçal berätta om hur könsrollerna försenade och förvärrade kampen mot Corona.

Fakta/

Bokpodden avsnitt: 45

Publiceras: Den 18 decemberår 2020 kl 06.00

Veckans gäst: Katrine Marçal, författare och journalist.

Veckans bok: Att uppfinna världen av Katrine Marçal (Mondial ).

Sidor: 297

Utgivningsdatum: Den 15 oktober 2020.

Programledare: Erika Eliasson, vvd på Lendify och Erik Wahlin, journalist.

Om podden: Bakom Bokpodden står Affärsvärlden och Lendify. Varannan fredag morgon publiceras ett nytt avsnitt, och finns att lyssna på Affarsvarlden.se och alla större poddplattformar inklusive Spotify och Apple.

När kvinnors företagande visade sig minska kraftig beslöt sig entreprenören och politikern Sandra Kastås att göra något åt saken. Hon skrev då ”Bli företagarinna” med handfasta råd – från kvinnor till kvinnor.

I en studie vid Harvarduniversitet år 2014, lästes exakt samma pitch upp av en manlig röst respektive en kvinnlig röst för en panel med investerare. När uppläsaren var kvinna ansåg panelen att 32 procent av pitcharna var intressanta att investera i. När uppläsaren var en man var samma siffra 68 procent.

Data i den årliga GEM-rapporten visade att det kvinnliga företagandet i Sverige sjönk kraftigt mellan åren 2017 och 2018. Sex procent av kvinnorna drev företag år 2017, men bara fyra procent 2018.

-- När jag läste det tänkte jag: ”Det här måste jag göra något åt”, säger Sandra Kastås, som är veckans gäst i Bokpodden.

Ungefär samtidigt såg hon en rapport från undersökningsföretaget Novos, som sammanfattade vilka orsaker kvinnor angav för att inte driva företag. De nio vanligaste skälen blev varsitt kapitel i boken:

• Otryggt att lämna en fast anställning
• Ekonomisk risk
• Krångliga regler
• För mycket jobb
• Svårt med kapital
• Svårt att kombinera med familj
• Saknar en bra affärsidé
• Ensamt/svårt att hitta en företagspartner
• Svårt att rekrytera/dyr personal

Sandra Kastås har skrivit vad hon själv kallar en peppbok. Varje kapitel har fyra fem exempel på kvinnliga företagare, eller ”företagarinnor” som hon skriver, som berättar hur de ser på just det problemet och hur de övervunnit det.

Totalt 37 kvinnliga företagare är intervjuade i boken. Sandra Kastås har medvetet valt bort kändisar.

-- Det blir ett så väldigt stort steg om man jämför sig med dem. Jag har lyft fram företagare som driver floristen runt hörnet eller fotografen i porten bredvid.

Sandra Kastås gick ut i via sociala medier och fick 400 svar från kvinnor som ville vara med själva eller tipsade om bra exempel.

År 2017 gick 88 procent av riskkapitalet till svenska startupbolag till bolag med enbart manliga grundare, medan mindre än 1 procent gick till bolag med enbart kvinnliga grundare.