Curiepodden

Vad är det viktigaste problemet inom ditt fält? David Larsson Heidenblad skriver om begreppet ”the Hamming Question” och hur frågeställningen guidar honom i hans långsiktiga planering.

Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 13 juni 2022.

En forskares arbetsdagar svämmar lätt över av åtaganden. David Larsson Heidenblad skriver om konsten att kunna prioritera sina arbetsuppgifter.

Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 20 april 2021.

I forskarvärlden finns det gott om drivna tävlingsmänniskor med väl utvecklade pannben. Det faktum att någonting är svårt, jobbigt, riskabelt eller tidsödande avskräcker inte dessa.

Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 12 oktober 2020.

När man som forskare sätter sina tankar och resultat på pränt öppnar man upp sig för det större forskarsamhället. I ett första skede är det måhända endast välvilliga kolleger som tillåts läsa.

Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 15 september 2020

För den som börjar forska handlar det inte längre om att utföra alla uppgifter efter bästa förmåga. Målet är snarare att lära sig värdera hur viktiga olika arbetsuppgifter är och att välja vad man ska fokusera på.

Den här krönikan är skriven och inläst av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet. Krönikan publicerades i Curie 7 februari 2023.

Prestation och konkurrens eller lärande och lagarbete? Hur ser tillvaron ut för dagens doktorander? Möt Moa Lindqvist, Topias Tolonen-Weckström och Ylva Söderfeldt i ett samtal i Curiepodden om doktorandernas villkor.

– Jag tror att det kan bli problem när man är både student och anställd samtidigt. Man hamnar väldigt ofta mellan stolar.

Det säger Moa Lindqvist, doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, i ett samtal om doktorandernas villkor. I samtalet deltar också Topias Tolonen-Weckström, doktorand i matematik och ordförande i Sveriges förenade studentkårers doktorandkommitté vid Uppsala universitet, och Ylva Söderfeldt, universitetslektor i idéhistoria och föreståndare för Centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.

Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här seminariet var Uppsala universitet och samtalet ägde rum i Segerstedthuset.

Hot och angrepp, dubbla yrkesroller och akademiskt hushållsarbete som inte ger några meriter. Lyssna på David Brax, Göteborgs universitet, Maria Saline, Chalmers, och Erik Smedler, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett samtal i Curiepodden om hindren i forskares vardag.

− Det finns ju en tradition av att man låter vissa forskare hållas därför att man inte vill slakta gåsen som lägger guldägg. Det finns en tolerans för en viss typ av antisocialt beteende när det är en person som är uppenbart bra för institutionen.

Det berättar David Brax, senior utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, i ett samtal om vilka hinder som forskare möter i sin vardag. I samtalet deltar också Maria Saline, projektledare för Genie vid Chalmers, och Erik Smedler, docent vid Göteborgs universitet, ST-läkare i psykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt ledamot i Sveriges unga akademi. Samtalet leds av Helena Bornholm, Sveriges unga akademi.

Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här seminariet var Göteborgs universitet och samtalet ägde rum i Torgny Segerstedtsalen.

Får en forskare vara aktivist och var går gränsen mellan att leverera fakta och att ta politisk ställning? Och vad händer om forskare inte gör sina röster hörda? Möt forskarna Mårten Schulz, Fanny Forsberg Lundell och David Marlevi i ett samtal om forskares roll i samhällsdebatten.

– Det är en skyldighet, tycker jag, att delta i den offentliga debatten för att man fått ett sånt ansvar, förtroende, privilegium att vara finansierad av det offentliga.

Det säger Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet, i ett samtal om forskares roll i samhällsdebatten. I samtalet deltar också Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, och David Marlevi, biträdande lektor i medicinck vetenskap vid Karolinska institutet. Samtalet leds av Helena Bornholm, Sveriges unga akademi.

Curie Talks är en samtalsserie om forskningens villkor och arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Värd för det här seminariet är Stockholms universitet och samtalet äger rum på konsthallen Accelerator som är en mötesplats för konst och vetenskap.

The press called him the happiest laureate, which he was. In 2012, Robert Lefkowitz was awarded the Nobel Prize in Chemistry together with his colleague and former fellow Brian Kobilka. Listen to his experience of the Nobel Week and how he ended up being a question on Jeopardy.

Robert Lefkowitz, Professor of Medicine and Professor of Biochemistry and Chemistry at Duke University and Investigator at the Howard Hughes Medical Institute, is known for his stories. In this podcast episode he tells a few of them - what made the Nobel Week so special, how his banquet speech ended up being a comment on the politicalization of science in the US and how his uncle Henry got all excited when Lefkowitz was featured on Jeopardy.

Forskare har mycket att vinna på att involvera patienter i hela forskningsprocessen – från formuleringen av hypoteser till publiceringen av resultat. Det menar Malin Linder Nording som forskar om en sjukdom som kan drabba gravida och innebära extremt illamående och mycket svåra kräkningar under dygnets alla timmar.

Malin Linder Nording är docent i analytisk kemi vid Umeå universitet och forskar om sjukdomen hyperemesis gravidarum (HG) som drabbar ca 1 procent av alla gravida. I det här avsnittet av Curiepodden berättar hon om patientnära forskning och hur den har påverkat upplägget av hennes forskningsstudier. Malin Linder Nording beskriver också hur det är att forska om en sjukdom som hon själv har haft.

Avsnittet ingår i serien Från min forskningshorisont där olika forskare berättar om sin forskarvardag och vilka frågor som engagerar dem just nu.