Dagens Arbete Historia

Internationalen är en sång som för många klingar bekant och internationalism är en betydande del av den fackliga gemenskapen under kongresser och i första maj-tal.  Men vad betyder det egentligen och varför blev den viktig för facken? 

I det här avsnittet tar journalisten Jonas Nordling sig an den fackligaste av -ismer tillsammans med forskaren Johan Svanberg. Det blir en resa från mellankrigstidens kapitalism,  genom kalla krigets uppdelning i öst och väst, till i dag.

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut idag?

På en industriarbetsplats samsas många olika yrkesgrupper. Det kan vara maskinförare, lagerarbetare, städare och elektriker. Är det bäst om alla är med i samma fack eller ska det vara olika förbund som mer skräddarsytt strider för arbetarnas specifika behov? 

Frågan är inte ny.  I den här podden samtalar journalisten Jonas Nordling med den pensionerade historieprofessorn Klas Åmark om Fritjof Ekman. Det var metallordföranden och socialdemokraten som starkt trodde på arbetsplatsernas sammanhållning. Vi möter också Torbjörn Johansson, som för LO:s räkning utreder hur arbetarna bäst borde organiseras på dagens arbetsmarknad.

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigforss, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet. Historikern och forskaren Henrik Arnstad, som just när är aktuell med en biografi om Ernst Wigforss, kan inte förstå varför inte flera böcker skrivits för länge sedan. 

– Han är den största politikern som någonsin existerat i det här landet och det är fullständigt obegripligt att ingen skrivit en biografi om honom förut. Han fångar hela 1900-talssveriges politiska … mirakel, skulle man väl kunna kalla det författaren och Henrik Arnstad. 

Journalisten Jonas Nordling samtalar med Henrik Arnstad om mannen som var med och skapade folkhemmet och den demokratiska omdaningen av Sverige. 

Kan vi verkligen hävda att Sverige är en demokrati när den gör halt vid företagens grindar? Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet?

För många av de pionjärer som införde rösträtten i vårt land så var nästa steg länge att också skapa verkligt inflytande och medbestämmande på våra arbetsplatser. Men under de senaste 50 åren har frågan om demokrati på arbetet varit i princip död. Hur blev det så?

Det undersöker vår reporter Jonas Nordling i detta avsnitt av Dagens Arbete Historia. Till sin hjälp tar han bland annat Jan Scherman, som en gång i tiden skrev en rasande debattbok i ämnet.

För 50 år sen kom lagen om att facket skulle få en representant i bolagsstyrelsen. Alla partier i riksdagen röstade ja. Utom ett. Kommunisterna ville inte ha lagen av rädsla för att facket då skulle sätta sig i knäet på ledningen.

I podden medverkar förre Metall-ordföranden Göran Johnsson, Dagens Arbetets chefredaktör Helle Klein och reportern Harald Gatu, samt Bjarne Rasmussen och Johnny Hägerman som båda suttit som fackets representanter i bolagsstyrelser.

Göran Johnsson berättar om det första mötet i Volvo AB som han deltog i.

– Jag bestämde mig för att inte sitta tyst och när ordföranden sade att företaget borde dela ut mer pengar till aktieägarna för att Volvo skulle få ett större värde begärde jag ordet och sade att jag inte kunde förstå hur Volvo skulle bli starkare om man delar ut pengar. Det måste vara tvärtom.

Det blev tyst i mötesrummet. Göran Johnsson fick inget svar på sin fråga.

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.

Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har tagit hjälp av Marika Lindgren Åsbrink för att förstå Helene Uglands gärning och varför hon glömdes bort i så många år.

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan?

Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling ger sig ut på en ljudresa för att undersöka hur och när kvinnorna hamnade i arbetarrörelsens bakvatten.

Han hör Tage Erlander bli utskrattad av sitt kvinnoförbund, besöker kommunistpartiets kongress, hänger på en 90 år gammal studiecirkel om kvinnohistoria, lär sig om Sveriges första kvinnostrejk och får en hälsning från förr med tips om hur vi får en mer fredlig värld. Bland annat.

Häng med på resan bakåt i tiden!

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten. Men idag minns nästan ingen Ungdomsmarschen. Vad var det som hände? Dagens Arbetes historiepodd berättar varför socialdemokrater vände sången ryggen, hur melodin kapades av olika intressen, och hur historien tycks gå igen.

Foto: Alfred B. Nilson, Gustav Andersson

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”.

Efter att ha hånats och parodierats så drogs skivan snabbt in och har därefter inte gått att höra. Men Dagens Arbete har hittat en inspelning och tar hjälp av författaren och Hasse & Tage-experten Kalle Lind för att förstå varför just denna låt skulle gömmas undan.

Foto: TT Nyhetsbyrån

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Linje 2 vann folkomröstningen om kärnkraft 1980. Trots att deras kampanj drevs i retorisk motvind, och mot ett helt kulturetablissemang. Linje 3 hade till exempel hur många låtar som helst och i princip alla folkkära artister bakom sig. Men även Linje 2 gjorde faktiskt en vallåt,  som ingen längre minns och som knappt någon har hört.

Dagens Arbete har hittat låten, och dessutom pratat med linje 2-generalen. En man som sedan skulle bli världsberömd.

Foto: TT Nyhetsbyrån