Det gåtfulla psyket

Avsnittet bygger delvis på en fri tolkning av Charlotta Björklinds artikel "Ångest i psykoanalysen" publicerad i tidskriften Ikaros, 2021, utgåva 3.

Referenser:

Betydelsen av den terapeutiska relationen har studerats ur många aspekter där element som allians, empati, överföringsprocesser, anknytning och det relationella, har stått i fokus. Studier av verksamma faktorer inom psykoterapi har pekat på dess överordnade betydelse, oavsett val av terapimetod. Här breddas perspektivet till att även beskriva hur filosofer och kristna mystiker sökt svar på frågan om människans väsen och det interpersonella mötet, från antiken till våra dagar. Psykologiska teorier inom det psykodynamiska fältet presenteras mot bakgrund av dessa, där kärleken som ett grundläggande element i det terapeutiska mötet, får stå i fokus.

Referenser:

Vi föds utrustade med en uppsättning grundaffekter som den ursprungliga formen av kommunikation både inåt och utåt. Affekterna förmedlas kroppsligt genom inre förnimmelser som reaktioner på vår yttre och inre miljö, t ex smärta, oljud eller fin beröring. Utåt uttrycks de genom minspel, ögonkontakt, olika läten och rörelser. Så småningom även i tal och skrift. De berättar för oss själva och andra hur vi har det i världen och vad vi behöver. Vi människor är utvecklade för att läsa av och tolka varandras affektuttryck för att förstå varandra och därigenom trygga vår överlevnad både som individer och socialt.

Textförfattare: Viola Argus-Zivaljic

Redaktör: Teresa Allzén

Referenslitteratur:

Argus-Zivaljic, V. (2018). Dynamiska korttidsterapier – En introduction. Lund: Studentlitteratur

Argus-Zivaljic, V. (2022). Affektskolan – Att lära sig om känslor. Borell förlag

Fox, E. (2008) Emotion science. Hampshire and New York: Palgrave Macmillan

Freud, S. & Breuer, J. (1895/1995). Studies on Hysteria/Studier I hysteri. Stockholm: Natur och Kultur

Havnesköld, L. & Risholm-Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi: Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber.

Killingmo, B. & Gullestad, S. (2011). Undertexten: psykoanalytisk terapi i praktiken. Stockholm: Liber

Magnavita, J. (2006). Emotion in short-term psychotherapy: an introduction, Journal of Clinical Psychology; in session, 62(5), s. 517-522

Tomkins, S. (1962/1992, 1963/1992, 1991, 1992). Affect, imagery and consciousness. Vol. 1, Vol. II, Vol. III, Vol. IV. New York: Springer.

Musiken kommunicerar känslor och upplevelser på ett universellt sätt. Musikaliska element som rytm och ljud av olika kvalitéer följer oss ändå från fosterstadiet där vi hör moderns hjärtslag, röst, blodets puls eller magljud. Musiken som ett grundläggande mänskligt uttryck och kommunikation har alltid funnits med i alla kulturer. Den har en kraftfull terapeutisk verkan då röstens tonlägen och musikinstrumentens klanger förmår uttrycka mycket mer än orden. Musiken når fram där orden saknas.

Textförfattare: Hillevi Torell

Red.: Teresa Allzén

Avsnittets musik:

Song from a Secret Garden Rolf Lofland/framförd av Hillevi Torell, flöjt och Katarina Reineck, piano. Signatur: Karl Malbert. Övrig musik: Sound Cloud och Pixabay; Royalty free Music for Commercial Use.

Referenser:

Amir, D. (2007). "Meine Kindheit--Ich erinnere mich--ich erlebe sie erneut--ich beweine sie." Ravels "Bolero" und Erinnerungen an den Holocaust. Musiktherapeutische Umschau, 28(2), 77–92.

Bruscia, K. (2014). Defining Music Therapy. University Park, Illinois: Barcelona Publishers

Falk, D. (2009). Finding Our Tongues: Mothers, Infants, and the Origins of Language. New York: Basic Books.

Gabrielsson, A. (2013). Starka musikupplevelser. Musik är mycket mer än bara musik. Möklinta: Gidlunds förlag

Langer, S.K (1957). Philosophy in a New Key. A study in the symbolism of Reason, Rite and Art. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.

Stern, D (2011). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur och Kultur

Zanders, L. M.(2018). Music as therapy versus Music in Therapy. J Neurosci Nurs. 50 (4),218–219. doi: 10.1097/JNN.0000000000000379

Avsnittet beskriver hur traumatiska upplevelser fortplantas genom generationer. Föräldrarnas trauman "tas upp" av barnen genom en oftast omedveten process av känslomässig avläsning. Föräldrarnas trauman påverkar inte bara deras egna liv utan också deras relationer och deras sätt att förhålla sig till barnen inom de anknytningsband som finns inom familjen. Som vi beskrivit i de tidigare avsnitten, påverkar trauman hela psyket även om erfarenheterna ligger djupt begravda i det omedvetna eller om man väljer att gömma dem i tystnaden.

Författare: Cécile Loetz and Jakob Muller, Översättning: Stephan Hau,

Referenser:

Apitzsch, H. (1986). Det upprepade traumat: andragenerationseffekter av extrem traumatisering. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsovård

Daud Atia Tafik Ismail (2008). Post-Traumatic Stress Disorder and Resilience in Children of Traumatised Parents: a Transgenerational Perspective. Karolinska Institutet Department of Woman and Child Health Child and Adolescent Psychiatric Unit Stockholm, Sweden

Davoine, F. & Gaudilliere, J. (2004). History beyond Trauma. Whereof one cannot speak, there of one cannot stay silent. New York: Other Press LLC.

Epstein, H. (1990). De överlevandes barn. Möten med andragenerationen. Stockholm: Natur och kultur.

Grimbert, P. (2008). Memory. New York: Simon & Schuster.

Orback, J. (2007). Medan segern firades. Min mammas historia. Stockholm: Natur och kultur.

Pollock, F. (1955). Gruppenexperiment. Ein Studienbericht. Frankfurter Beiträge zur Soziologie 1955-1971, Bd. 2. Frankfurt a. M.: Europäische Verlagsanstalt.

I avsnittet pratar vi om traumatisering som kan resultera i akuta stressreaktioner och vad som skiljer dem från PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Människors förutsättningar att hantera traumatiska erfarenheter varierar kraftigt och behandlingsansatser behöver anpassas till det. För att förstå, diagnosticera och på rätt sätt behandla en människa som bär på trauma krävs kunskap om vilken djupgående och bestående påverkan på en människas fungerande trauman har.

Författare: Cécile Loetz and Jakob Muller

Referenser:

Favaretto, T.C., Both, L.M., da Cruz Benetti, S.P. et al. _Understanding the psychodynamic functioning of patients with PTSD and CPTSD: qualitative analysis from the OPD 2 interview. Psicol. Refl. Crít. 35, 9 (2022). https://doi.org/10.1186/s41155-022-00211-5

Kaplan, S. (2018): _Children in Genocide: Extreme Traumatization and Affect Regulation. London: Routledge

Levi, O., Bar-Haim, Y., Kreiss1and, Y., Fruchter, E. (2015): Cognitive–Behavioural Therapy and Psychodynamic Psychotherapy in the Treatment of Combat-Related Post-Traumatic Stress Disorder: A Comparative Effectiveness Study.Clinical Psychology and Psychotherapy

Lindy, J.D. (1993). _Focal Psychoanalytic Psychotherapy of Posttraumatic Stress Disorder. In: Wilson, J.P., Raphael, B. (eds) International Handbook of Traumatic Stress Syndromes. The Plenum Series on Stress and Coping. Springer, Boston, MA. https://doi.org/10.1007/978-1-4615-2820-3_68

Spermon D., Darlington Y., Gibney P., _Psychodynamic psychotherapy for complex trauma: targets, focus, applications, and outcomes. Psychol Res Behav Manag. 2010;3:119-27. doi: 10.2147/PRBM.S10215. Epub 2010 Dec 8. PMID: 22110335; PMCID: PMC3218759.

Patrick Luyten, Linda C. Mayes, Peter Fonagy, Sidney J. Blatt, Mary Target (2017).

Handbook of Psychodynamic Approaches to Psychopathology, Guilford Publications

Trauman i barndomen har stora negativa konsekvenser för personlighets-utvecklingen, särskilt om traumatiseringen sker upprepade gånger och inom anknytningsrelationerna. Enstaka traumatiska händelser har en annan påverkan och behöver inte omfatta hela personligheten. Hur ett enskilt trauma tas om hand av psyket beror på vilket känslomässigt stöd barnet kan få av sin omgivning. Traumat kapslas ofta in och fortsätter att påverka i det fördolda ändå upp i vuxenlivet.

Författare: Cécile Loetz and Jakob Muller, Översättning: Stephan Hau,

Referenser:

Acheson, R. (2021) Research digest: Therapeutic work with children and adolescents who have experienced trauma. Journal of Child Psychotherapy 47:499-512

Breidenstine, A.S., Bailey, L.O., Zeanah, C.H. et al. Attachment and Trauma in Early Childhood: A Review. Journ Child Adol Trauma 4, 274–290 (2011). https://doi.org/10.1080/19361521.2011.609155

Markese, S. (2011) Dyadic Trauma in Infancy and Early Childhood: Review of the Literature. Journal of Infant, Child & Adolescent Psychotherapy 10:341-378

Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer : om anknytning, trauma och dissociation. Natur Kultur Akademisk

Wright, S. (2016). Dancing between Hope and Despair: Trauma, Attachment and the Therapeutic Relationship, Palgrave

Avsnittet behandlar projektiva processer som en form av försvar och ett sätt att kommunicera. Projektion uppträder när vi av olika anledningar gör oss av med våra inre tillstånd och placerar dem utanför oss själva. Grupper och/eller fenomen blir bärare av och avspeglingar av våra egna upplevelser; det vi själva har svårt att kännas vid, såsom mindervärdeskänslor, skam eller ilska. Människor som blir utsatta för projektioner kan identifiera sig med dem när det projicerade finner en grogrund i deras egna inre känslor och tankar om sig själva. Genom projektiv identifikation förstärks dem och förstoras.

Författare: Cécile Loetz and Jakob Muller, Översättning: Stephan Hau,

Referenser:

Grant, J. & Crawley, J. Transference and projection. Maidenhead: Open Universities Press, (2002).

Malancharuvil, J.M. Projection, Introjection, and Projective Identification: A Reformulation. Am J Psychoanal 64, 375–382 (2004). https://doi.org/10.1007/s11231-004-4325-y

Newman, L., Duff, K., & Baumeister, R. (1997). A new look at defensive projection: Thought suppression, accessibility, and biased person perception. Journal of Personality and Social Psychology 72(5), 980-1001. https://doi.org/10.1037/0022-3514.72.5.980

Sandler, J., Projection, Identtification, Projective Identification, London: Routledge, (1988, 2018).

Sigrell, B. (2000) Psykoanalytiskt orienterad psykoterapi. Stockholm: Natur och Kultur/ refererad fallbeskrivning återfinns på s 227.

Szollosy, M. Freud, Frankenstein and our fear of robots: projection in our cultural perception of technology. AI & Soc 32, 433–439 (2017). https://doi.org/10.1007/s00146-016-0654-7

Vallquist, G.(1983) Steg på vägen. Nytryck 2016. Libris klassiker. /Citat s 63

Erfarenheter vi gör i relation till våra första anknytningspersoner skapar en inre bild av vad vi kan förvänta oss av den andre. Vi anpassar oss och utvecklar beteendemönster som följer oss livet ut. De blir som en inre modell för hur nära relationer fungerar.

Författare: Cécile Loetz and Jakob Muller, Översättning: Stephan Hau,

Referenser:

Ainsworth, M.D.S. Blehar, M.C., Waters, E., & Wall, S. (1978). Patterns of attachment-A psychological study of the strange situation. Hillsdale, NJ: Erlbaum.

Below, C. (2020). Anknytningspsykoterapi. Stockholm: Natur och Kultur

Gerhardt, Sue (2016). Kärlekens roll: hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna. Stockholm: Karneval förlag

Risholm - Mothander, P. & Broberg, A (2015), Små barns behov av en långsiktig trygg bas : En barnpsykologisk kunskapsöversikt. Rapport. Psykologiska Institutionen. Stockholms Universitet

Uvnäs-Moberg, K. (2009). Närhetens hormon-oxytocinets roll i relationer. Stockholm: Natur och Kultur

Risholm - Mothander, P. & Broberg, A (2020). Anknytningsteori. Stockholm: Natur och Kultur.

Människor har intresserat sig för drömmar i alla tider och alla kulturer. Drömmarna har tolkats och studerats på olika sätt och den moderna forskningen visar att de, liksom sömnen, är grundläggande för vårt mänskliga fungerande.

Författare: Cécile Loetz and Jakob Muller, Översättning: Stephan Hau,

Referenser:

Freud, S. (1996). Drömtydning, Samlade skrifter av Sigmund Freud. Del II. Stockholm: Natur och Kultur.

Grinberg, L.,Sor, D., Tabak de Bianchedi, E. (1993). W.R. Bion, Eine Einfuhrung. Stuttgart: frommannholzboog.

Meltzer,D. (2008). Dream Life: A Re-examination of the Psychoanalytic Theory and Technique, London, Karnac books.

Ruby, P.M. (2011) Experimental research on dreaming: state of the art and neuropsychoanalytic perspectives. Front. Psychol., 18 November 2011 | doi:10.3389/fpsyg.2011.00286

Solms, M. & Turnbull, O. (2005). Hjärnan och den inre världen - en introduktion till psykoanalysens neurovetenskapliga grunder. Stockholm: Natur och Kultur/ Kapitel 6 Drömmar och hallucinationer, s 192-225

Kaplan-Solms, K. & Solms, M., (2000). Clinical Studies in Neuro-psychoanalysis

Segal, H., (1991). Dream, Phantasy and Art, London: Routledge

Valli K., Revonsuo A., Pälkäs O., & Punamäki R. L. (2006). The effect of trauma on dream content: A field study of Palestinian children. Dreaming 16(2), 63.

Valli K., Revonsuo A., Pälkäs O., Ismail K. H., Ali K. J., & Punamäki R. L. (2005). The threat simulation theory of the evolutionary function of dreaming: Evidence from dreams of traumatized children. Consciousness and Cognition 14(1), 188-218