Det var podcast

I det sista avsnittet av dokumentärpodcasten ”Det var- historia och historier från Grankulla” leder berättelserna och trådarna fram till det Lokalhistoriska arkivet på Villa Junghans och det arbete som Clara Palmgren håller på med just nu. Vi talar om byggmästare Nordqvist och hans lista på villor, vi läser upp Hertta Kanervos minnen från sin barndom i Grankulla och konstaterar att det lokala är trendigt och har ett svar på varför så är fallet.

Källor:

Hertta Kanervo om sin uppväxt i Grankulla från 8.10.2002

Vivi-Ann Sjögren, Lasses kiosk, Schildts 2004, utdrag ur kapitlet Småfolk

Konst i en kommun

I det fjärde avsnittet ligger Claras arbete med den lokala konsten i fokus. Hon är en konstintresserad person och hennes arbete för konsten i Grankulla har tagit olika skepnader genom åren.

Enprocentprincipen, grundandet av Grankulla konstskola och stämningen och hemkänslan i Mikko Laasios röda stuga på 1980-talet är några av de ämnen som Clara berättar om. Jag får i uppdrag att studera målningarna i caféet extra noga när jag intar pausförfriskningar på Svenska teatern nästa gång. Och avslutningsvis får Clara ett eget konstuppdrag för sommaren 2021.

Sidorna www.prosenttiperiaate.fi, Grankulla konstskolas hemsida och Timo-Erkki Heinos text i Taide  5 – 6 2020 är källor till avsnitt fyra.

De litterärä. I det tredje avsnittet av den lokalhistoriska podcasten om Grankulla berättar Clara Palmgren om sitt forskningsarbete kring den grupp författare, konstnärer och intellektuella som bodde och verkade i Grankulla under första häften av 1900-talet, med särskilt fokus på 1920 – 1940-talen. Vi får höra om hennes möten med bland annat systrarna Barbro och Gudrun Mörne och Atos Wirtanen. Claras arbete backas upp med information från Grankulla biblioteks databas Elmer där de samlat information om de klassiska Grankullaförfattarna.

I det första avsnittet av dokumentärpodcasten berättade kulturråd och mångåriga kultursekreterare Clara Palmgren om hur Grankulla kom till och så fick vi en inblick i det nya samhället via två villor. I det andra avsnittet är den röda tråden Utbildning och vi börjar med det behov av en skola och av utbildning som uppstår i det nya och växande samhället. Berättelsen strömmar fram och Clara berättar om bland annat radiospaning, Bad Grankulla och diverse olika utbildningsenheter som funnits i staden under årens lopp.

Texter som läses upp eller citeras, här i den ordning de förekommer i podcasten:

Okänd författare från Claras klippsamling Grankulla 3 Skolbarn, föräldrar och pedagoger

Irene Lindholm Tillfällen för praktisk utbildning för flickor i skolåldern skriven av Irene Lindholm publicerad i Husmodern april 1931

Vivi-Ann Sjögren Lasses kiosk, Schildts 2004 s. 10, 19.

Anna Lindholm Projekt Ines Fem kvinnor i inbördeskriget 1918 Schildts & Söderströms 2015 s. 97 – 98

I det första avsnittet berättar Clara Palmgren om ett nybyggarsamhälle som byggs på de gröna idéer och ideal som också var trendiga runtom i Europa just då. Till berättelsen hör också skildringen av Claras egen ”nybyggartid” på 1960-talet då hon och hennes familj flyttade till orten och skapade sitt liv här. Avsnittet avslutas med en skildring av det nya Grankulla utgående från två villor, Vallmogård och Furugård.

”Det var” – historia och historier från Grankulla

Grankulla stads kulturtjänster har producerat en dokumentärpodd om ortens Grankullas historia berättad av kulturråd och mångåriga kultursekreteraren Clara Palmgren i samtal med stadens kulturproducent Cecilia McMullen.

Poddens fokus ligger på lokalhistoria och historier och perspektivet är Clara Palmgrens. I de fem olika avsnitten rör vi oss från grundandet av Grankulla 1906, via utbildning, litteratur och konst till lokal identitet och nutid. Historierna berättas i avslappnad, men inspirerande stil, i samtal över en kopp kaffe.