Vid Lunds universitet står vaggan för pionjärarbetet i världen när det gäller stamcellsforskning för att hitta behandlingar mot Parkinsons sjukdom. I detta podcastreportage intervjuas professorerna Håkan Widner och Anders Björklund om det spännande arbetet vid Lunds universitet. Det tog fart under 1980-talet, i kölvattnet på Arvid Carlssons upptäckt av dopaminets betydelse för sjukdomen. Detta fick Arvid Carlsson Nobelpriset i medicin för år 2000 och hans forskning var banbrytande kring hjärnans signalsubstanser.   
Genom att bygga upp kunskap kring hur ämnen som dopamin och serotonin fungerar och hur de kan påverkas, är Arvid Carlsson och hans forskargrupp med och utvecklar läkemedel som ökar rörligheten för Parkinsonsjuka.

En podcast av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia för Neuropodden

Neuropodden om hjärnforskningens frontlinje. Lunds universitet har nyss firat 350 år och därför arrangerades en Hjärnvecka för forskare och andra intresserade på olika platser i staden. En rad namnkunniga forskare höll korta föreläsningar och berättade om olika framsteg inom forskningen kring vår hjärnas funktioner och dysfunktioner. Ett podcastreportage av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia
För mer information om hjärnan och hjärnans sjukdomar och den neurologiska forskningen: www.neuro.se och här kan du också bli medlem i Neuroförbundet och bidra till den neurologiska forskningen.

Medverkande i detta podcastreportage är: hjärnforskaren och nobelpristagaren Edvard Moser, professor i neurovetenskap Åsa Petersén med fokus på Huntingtons sjukdom och ALS, neurologen och parkinsonforskaren Håkan Widner, hjärnforskaren Tomas Dejerby, strokeläkaren Isabelle Gonzalves, neurobiologen och epilepsiforskaren Mira Cocaja, Huntingtonföreningens Carina Hvalstedt, neuroforskningsprofessorn Miguel Nicolelis om att koppla hjärnan till teknik och Lundabygdens Neuromedarbetare Sylvia Hansson, Kristina Törnkvist och Katarina Nilsson.

Bli medlem i förbundet Neuro! >

Läs mer om en rad neurologiska diagnoser som Neuro har mycket information om och också att leva med>

Läs mer om Neuros opinionsarbete för en rättvis neurosjukvård och rätten till personlig assistans för alla som behöver den>

1817 såg engelsmannen Dr James Parkinson ett mönster hos 6 patienter med liknande symtom och kallade sjukdomen för Shaking Palcy. Under ett välbesökt svenskt internationellt seminarium om den samlade forskningen kring Parkinsons sjukdom, kom förhoppningsfulla rön fram. Både när det gäller symtomdämpning, förhoppningar om nya bromsande behandlingar och vikten av patientaktivitet för ökat välbefinnande. Hör Neuropoddens reportage med patienterna Riggare, Heiman och neurologerna Svenningsson & Perlmann.

På 1950-talet började man förstå dopaminets roll när det gäller Parkinsons sjukdom och under 1960-talet fick man förståelse för nya behandlingsmöjligheter med L-dopa (levodopa). L-dopa, som revolutionerade behandlingen och används fortfarande som bas i symtombehandlingen. 100.000 parkinsonpatienter har idag en DBS, Deep Brain Stimulation som symtomlindrar och forskning med olika former av genterapier och stamceller pågår.

För mer information om Parkinsons sjukdom och bli medlem i Neuroförbundet: www.neuroforbundet.se

Polyneuropati är namnet på en vanliga neurologisk diagnos som innebär en diffus funktionsnedsättning i änden på de många långa perifera nervtrådarna, som går mellan ryggmärgen och fötter respektive händer (poly = många). Ändarna på de många och långa nervtrådarna befinner sig längst ifrån cellkroppen i eller strax utanför ryggmärgen och känselbortfall i händer och fötter är några av de typiska symtomen vid polyneuropati. I vissa patienter påverkas också nervtrådar till inre organ med diffusa symtom.

Enligt neurologen och forskaren Kristin Samuelsson är diabetesorsakad polyneuropati den vanligaste formen följd av idiopatisk polyneuropati, där orsaken är okänd. Övriga varianter av diagnosen är ärftliga former av polyneuropatier, inflammatorisk polyneuropati och toxisk neuropati efter till exempel en cytostatikabehandling. Läs mer på www.neuroforbundet.se

Den 3 december 2017 uppmärksammades den internationella funktionshinderdagen och på 20 platser runt om i Sverige hölls manifestationer för andra året i rad för att rädda och återupprätta LSS och den personliga assistansen.

Totalt var fler 1000 engagerade över landet. NeuroMedia och Neuropodden var på plats i Malmö där 150 personer hade samlats i blåsten och regnet utanför Triangelns Shoppingcenter. Intervjuade i detta podcastreportage är KG Hammar, Jenny Skotte, Rickard Lundkvist, Maria Quensel och Lise Lidbäck. För mer information: www.neuroforbundet.se

- Jag är en oerhört lättstimulerad levnadsglad människa som inte är rädd för själva döden. Min man Jonas brukar säga att jag är som en kossa, "har jag bara grönt gräs är jag glad och nöjd" och det stämmer nog, säger Mark Levengood i denna podcastintervju.
Förutom några år inom vården har Mark Levengood tillbringat hela vuxenlivet inom mediavärlden.

- Jag trivdes väldigt bra inom vården fast vi hade många svårt sjuka patienter. När man gick hem för dagen visste man att man gjort något meningsfullt och bra för andra. Han har och har haft flera personer med neurologiska diagnoser i sin närhet och tycker att man ska bry sig praktiskt som anhörig.

I den snabbt utvecklade tekniken med robotik, artificiella kroppsdelar och avancerad kirurgi, uppkommer filosofiska frågor. Som vad som egentligen gör oss till människor? Hur mycket kan man lägga till eller ta bort i en kropp för att inte rubba människovärdet?

- Att vara människa har nog med våra hjärnors förmåga att göra, men ibland är det knepigt, säger han och berättar om sin morfar:

- Min morfar fick Parkinsons sjukdom och sjukdomen och medicinerna gjorde honom personlighetsförändrad. Han var liksom inte morfar längre, när inte hjärnan fungerade som tidigare. Han blev en vresig gubbe som sa konstiga saker och det var oerhört skrämmande, minns Mark och gör en jämförelse med sin man Jonas mamma:

- Jonas mamma hade Alzheimers sjukdom sina sista 17 år och tappade allt minne, fast hon blev ändå inte personlighetsförändrad.

Hör hela intervjun med Mark Levengood, gjord av Neuropoddens reporter Håkan Sjunnesson /NeuroMedia

Neuropodden rapporterar om den senaste forskningen kring några av de neuromuskulära diagnoserna (NMD) spinal muskeldystrofi (SMA) och muskeldystrofier. Bland annat ett nytt läkemedel mot SMA, som enligt de första studierna verkar göra stor skillnad.

Muskelfonden i Göteborg firade 20 år 2017 och arrangerade därför en muskelkonferens som samlade 160 personer. I denna podcast intervjuas några av konferensens medverkande och deltagare. Bland annat neurologerna Christofer Lindberg och Mar Tulinius och deltagarna Lise Lidbäck, Krister Ekström, Sara Angerot och Bengt Johansson. 

Hör den fascinerande intervjun med personen som skapade Certec, på Lunds universitet 1987. Ett center för utveckling av vardagsteknik och hjälpmedel. Bodil är professor emerita och funderar mycket på varför människan har lagt ner så mycket energi på att komma på begreppet tid.

Hon talar om "styckad och ostyckad tid" och menar att vi måste dela upp stressen för att orka i längden. Bodil hyllar det svenska ordet "lagom", som det mest glädjegivande ord som kanske finns.

Tre begrepp som gör livet meningsfullt tycker hon är längtan efter kärlek, sökandet efter kunskap och ha medkänsla med andra. Och hon förklarar varför hon inte längre ger till tiggare.

Den personliga assistansen är en infekterad fråga och när nu LSS och den personliga assistansen ska reformeras, hävdar hon att hjälpmedelsfrågan måste ingå. För utan den nya hjälpmedelstekniken kan inte den personliga assistansen bli personlig. Man måste få del av robotik och hjälpmedel som en del av assistansen för att få känna sig självständig, tycker Bodil Jönsson, som dessutom är en stor beundrare av ordkonstnären Tage Danielsson, som hävdar att "Utan tvivel är man inte riktigt klok".

Först när Vilhelm Ekensteen var 52 år 1994, blev han verkligen myndig tack vare den personlig assistans han då som första person kunde ta del av. Då blev LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och assistansreformen verklighet, genom ett stort majoritetsbeslut i Sveriges riksdag.

Och det var Lundensaren Vilhelm Ekensteen som verkligen var en av hjärnorna bakom denna i världen unika frihetsreform, som nu urholkas allt mer och som nu enligt honom måste återupprättas.

I den här podcasten får du möta Vilhelm Ekensteen hemma i sitt hus Lund och den personliga assistansen har varit förutsättningen för hans stora samhällsengagemang.

Håkan Sjunnesson producerade den här podcastintervjun och Neuropodden produceras av Neuromedia i Neuroförbundet eller internationellt Neuro Sweden. Temamusiken producerades av 7-son Music och Produktion.

På webbplatsen www.neuroforbundet.se hittar du mycket mer information om förbundets verksamhet för att slå vakt om ett jämlikt och jämställt arbete, och kampen för att bevara och försvara LSS och den personliga assistansen. Där finns också mycket att hämta för den som är intresserade av neurologisk forskning och neurologiska diagnoser.

På denna webbplats och i medlemstidningen Reflex Magasin finns också reportage och nyheter om neurologisk forskning och intervjuer med personer som lever med en eller flera neurologiska diagnoser.

Neuropodden om inkontinensforskning, alltså vilka åtgärder som finns för att råda bot på att man inte längre kan hålla tätt vad gäller urin och avföring.

Åtta av tio inkontinenta personer som genomgår en kirurgisk behandling mot sin inkontinens, botas. Det gör kirurgi till den i särklass säkraste behandlingsmetoden mot inkontinens i jämförelse med övriga behandlingar.

Professor Ian Milsom vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har nyligen systematiskt gått igenom hela den globala inkontinensforskningen. Han hävdar att mycket forskning behöver göras inom detta tabubelagda ämne, eftersom vi blir allt äldre och många då tyvärr kommer att få problem med urin- och avföringsläckage, när muskulatur och nerver slutar fungera av åldersskäl.