- Ta en tablett och skärp dig bara, det är normalt att ha mensvärk.

Ett sämre råd, men så vanligt, när kvinnor månad efter månad ligger dubbelvikta av menssmärta. - Det gör ont, säger någon och menar att det är normalt när hela magen är i uppror och det moler som en tickande bomb i längdryggen, när man påtalar att mensvärken sätter käppar i hjulet för skoldagen eller arbetet. Stopp för det resonemanget säger hela Sveriges egna gynekolog och kvinnokämpe Dr Helena Kopp Kallner som är av annan åsikt. Har man så ont att man begränsas i sin vardag och i sitt liv ska man få hjälp. Pronto!

I det här avsnittet har vi med tjejerna från Underlivetpodd Angelica och Hanna samt Adéle som driver instakontot livingwithendo. De möts i studion och delar med sig av sina berättelser om att leva med endometrios, både före och efter diagnosen. De är rörande överens; att få en diagnos är en lättnad. För livet innan kantas av känsla att andra misstror, att man känner sig hjälplös och galen. Utanför studion sitter Helena som expert på området. Hon lyssnar på tjejerna och efter samtalet får hon chansen att ge råd och tips utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Efter inspelningen, när ljudet är avstängt, tackar tjejerna Helena för hennes klokhet och kunskap och Helena bekräftar det alla med endometrios vill höra; man ska inte ha så här ont,i så fall ska man få hjälp. Bra hjälp.

Vi rundar av inspelningen och tackar Merck för möjligheten och förtroendet till samarbetet kring detta viktiga ämne. Vi vill även lyfta den broschyr som Merck precis lanserat om Endometrios och fertilitet. Ni hittar den via instagramkontot Fertilitetstradet. Tack för oss och ett stort lycka till alla kvinnor som kämpar med endometrios, PMS, PCOS, mens och klimakterie. Vi har alla rätt till att få god evidensbaserad hjälp utan pekpinnar och konspirationsteorier. Never give up!

I förra avsnittet av podden fick några härliga tjejer rådgivning kring klimakteriet av en gynekolog med ett brinnande intresse för denna tid i livet som kantas av så mycket okunskap och myter.

Förklimakteriet till exempel, vad är det och finns det ens? Hormoner i obalans, en annan snackis. Vad skulle det egentligen vara?

Nu har vi ännu en expert i studion och nu vill vi bredda kunskapen om den tid i livet ingen kvinna kommer undan; klimakteriet. Eva Elmström är barnmorska med spetskompetens på området och ni hittar Eva på instagram under namnet Klimakteriebarnmorskan! För att liva upp det hela och inte se bara vallningar, viktuppgång och personlighetsförändringar krävs en komiker! Och inte vilken komiker som helst utan gärna en med vetenskapligt intresse! Då behöver man Karin Adelsköld! Karin är vetenskapsjournalist och komiker och nu finns hon med oss för att se ljuset i en tid som kan målas upp som livets slut!

Häng med och lär er allt om klimakteriet! För ytterligare råd, hjälp och pepp kan ni vända er till våra underbara medverkande experter! Ni hittar Helena Graflund Lagerkranz på Estercare.com, Eva Elmström på Womni.se och Karin Adelsköld på karinadelskold.se

- Är du i klimakteriet? Är jag? Men jag är ju inte såå gammal än! Och du har ju mens fortfarande..

Klimakteriet har blivit ett hett samtalsämne- ÄNTLIGEN! I decennier har kvinnor inte nämnt klimakteriet, inte rådfrågat varandra, inte berättat för sina familjer om vad som står på. Klimakteriet har istället varit en tabubelagd del av livet och ett skälsord: - klimakteriekossa!

Pia, Ann-Sofi och Angelica klev in i studion helt enkelt för att få hjälp att förstå sina egna kroppar. Den diffusa tiden i livet när man börjar vakna på natten av att man kokar under täcket. När man plötsligt märker att kläderna krymper. Varför känner jag såhär och varför blir det så här?

Tjejerna behöver helt enkelt rådgivning och vi bjuder in experten Helena Graflund Lagerkrantz som är gynekolog och har startat vårdbolaget EsterCare. Helena tar på sig läkarrocken och antar sig rådgivningen i studion. Ett samtal som ska visa sig falla så väl ut och täcka många frågor om denna omvälvande tid i livet.

Ann-Sofi som haft bröstcancer och som upplever att stödet och svaren kring hur hon ska ta sig igenom en klimakterieperiod i livet är obefintlig, får råd av Helena som ingen annan givit. Pia som är mitt i en uppskruvad karusell av vallningar och sömnbrist och hon behöver medicinsk rådgivning- vad kan helt enkelt göra hennes liv lättare? Angelica har haft diffusa känslor senaste åren. Hon vaknar och svettas floder emellanåt, hon känner att hon lite tappat bort sig själv och frågeställningar kring livet är nya och krångliga. Hör detta till klimakteriet?

Följ med oss in i rådgivningsstudion och ta in samtalet. Frågorna och svaren rör många av oss!

Glad, produktiv och social allt som oftast för att plötsligt kastas ut i mörkret där ingenting är bra, där man inte klarar något, där man inte vill vara. Månad in och månad ut. Svängningar kräver koll på kalendern för att kunna parera den glada tiden från den mörka. Innan man väl listat ut att dessa nästan outhärdliga humörsvängningarna följer menscykeln är det svårt. När tårarna rinner för ingenting och man ständigt är i bråk med familjen. För många kvinnor tar det tid att se den röda tråden mellan menscykeln och dagarna av intolerans och nedstämdhet, hur man närmare mensen faller ut i mörkret, månad efter månad. PMS kännetecknas av humörsvängningar, nedstämdhet, oro och ångest, irritabilitet och energilöshet som kommer i samband med mens, kanske 1-10 dagar innan mensens första dag, och som cyklist infaller i stort sett varje mens. Man pratar om att upp till 30% av alla kvinnor i fertil ålder lider av PMS. Jessica, Michaela och Maria brottas alla med PMS och här delar de med sig av hur de mår, vad de gjort för att försöka förbättra livet när PMS-perioden kommer. För att förstå PMS får vi också hjälp av dr Marie Bixo, gynekolog och professor som är en av landets ledande experter på just PMS. Eftersom PMS yttrar sig i psykiska symptom så hjälper psykolog Maria Gröndal oss med hennes perspektiv. Och slutligen, för att även se ljuset i tunneln, gästas även avsnittet av Karin Adelsköld, komiker och grundare av PMS-förbundet. Vi hoppas att avsnittet ska hjälpa er alla som kämpar i livet med PMS och vi hoppas även att era familjer, vänner och arbetskamrater ska få ökad förståelse för hur många kvinnor svänger mellan sitt vanliga jag och sitt PMS-jag, svängningar man mest av allt skulle vilja slippa.

Livet med PCOS bjuder på gott och blandat. Raden av diagnoser och symtom radar upp sig runt kvinnor sedan urminnes tider. Livet är inte alltid bara lätt och vackert, utan PMS och endometrios, preventivmedel och abort, missfall och infertilitet kan lägga sordin på det annars så fantastiska liv man lever. PCOS är en av alla diagnoser som kvinnor kan få tilldelad hos gynekologen och inte allt för sällan med bisatsen; - Det kommer att bli svårt att få barn också… Inte underbar information att få kastad i ansiktet som 25-åring när barnafödande känns som en självklar del av livet, fast inte nu. Den nyligen PCOS-diagnostiserade kvinnan går hem och googlar och stöter på allt mellan himmel och jord; infertilitet och missfall verkar vara mer regel än undantag. Mattan rycks undan. Det är nu man ska lyssna på det här avsnittet! När vi bjöd in Lia, Mimmi och Rebecca i studion lät vi dem berätta om hur de fått sin diagnos och hur har livet tett sig för dem. De berättar som gudinnor om sin resor genom diagnoser, överviktsdilemma och hur det det sett ut för dem att planera in sin längtan efter barn. Och vi inte sämre än tidigare utan vill givetvis även denna gång sätta den vetenskapliga vinkeln på allt tjejerna pratar om! Till hjälp har vi ingen mindre än Maria Forslund, överläkare och specialist inom gynekologi vid Sahlgrenska sjukhuset som ägnat många timmar åt forskning kring PCOS: PCOS är en i raden av diagnoser som fått en egen månad! September PCOS awareness month! Det firar vi med att publicera det första avsnittet efter ett långt pandemiuppehåll! Håll i er för under nästkommande månader kommer vi att djupdyka i både endometrios, klimakteriet och annat viktigt och spännande från kvinnokroppens alla hörn!

Infertilitet och ivf handlar så ofta om medicinska utredningar och behandlingar. Det är oftast läkare man kontaktar när man inte lyckas få sitt efterlängtade barn och det är där man lägger allt hopp. Den här resan innefattar oftast en berg- och dalbana av hopp och förtvivlan. I det här avsnittet pratar vi med Gunilla Sydsjö som har många års erfarenhet av att hjälpa män och kvinnor i den kris som ofrivillig barnlöshet ofta går igenom. Gunilla är beteendevetare och jobbar på RMC i Linköping och är professor vid Linköpings universitet . Gunilla har medverkat till ett oändligt antal vetenskapliga studier på området och vi är mer än överlyckliga över att hon har kommit till oss för att prata om den psykologiska biten av infertilitet. Upplevelsen att inte få det barn som alla andra så självklart bara får och hur hanterar man det faktum att man kanske behöver en donator är frågor som ni kan ta del av i detta så värdefull avsnitt! Tack Gunilla för att du gav oss av din värdefulla tid och tack till Gedeon Richter för att ni gör det möjligt att göra detta avsnitt och belysa så viktiga frågor!

Men vi tar allt från början..

Först spelade vi in fyra helt underbara tjejers snack om när det är rätt tid att få barn!  När tjejerna siar i framtiden är oron stor för hur båda i paret ska kunna göra karriär. Kan man springa lika fort i undrar de? De fasar också för hur bilden av pappor som är roliga när mammorna lagar mat med en hand och tar hand om barnen med den andra. Vågar de sig in i familjelivet? Det här är fyra tjejer som ser jobbet och karriären som viktig. Samtidigt som de upplever att de gör mer än mamma-kollegorna på jobbet så ser de hur föräldrar verkar lösa situationen och jobbar när barnen gått och lagt sig. De undrar ändå; Kan man verkligen göra karriär och få barn samtidigt? 

“- Avskavt nagellack och ha gympadojor för att hinna”. Att axla livet som kvinna i karriären och samtidigt vara förälder kräver avkall i vardagen men samtidigt är det viktigt med kvinnliga förebilder. 

För att få en bild av kvinnor mitt i karriären och som också har barn bjöd vi in två verkliga karriärskvinnor från olika branscher men med flera saker gemensamt; jobb som kräver flexibilitet, mycket tid och engagemang. Annie Lööf är partiledare för Centerpartiet och Lisa Lindström är grundare av design- och innovationsbyrån EY Doberman. 

Välkomna in i studion där Annie och Lisa delar med sig av verkligheten!

Vi har alla sett många löpsedlar som spelar på kvinnors träning i relation till vår menscykel, men läser vi någonsin om när träningen plötsligt rubbar hela systemet så att mensen försvinner? Varför försvinner mensen som ett led i en hård träning? Har kvinnorna någon att prata med om menstrubbel och tar tränarna hänsyn till detta?  

I det här avsnittet får vi en inblick i hur träning och överträning påverkar kvinnors hormonella balans och menscykel. 

När träningen påverkar menscykeln, då tränar man för mycket. Det menar Maria Rydqvist,  längdskidåkare och fd landslagsåkare i det svenska längdskidlandslaget som själv erfarit hur många hundra timmars träning om året ledde till utebliven mens. Maria är en i raden av många kvinnor som presterat fysiskt i många år och som kan se tillbaka på sitt liv som kvinnlig elitidrottare med mycket av vad det innebär!

Maria får stöd av dr Angelica Hirschberg Lindén som är professor och specialistläkare inom gynekologi och som forskat en hel del kring kvinnans kropp och idrottsprestationer. Angelica har i många år verkat som konsult för Svenska Olympiska kommitten och tillsammans bedriver just nu forskning just på området Kvinnors fysiska prestationsförmåga.

Ni som lyssnar, ni kanske själva idrottar mycket och hårt och själva erfarit att mensen uteblivit. Eller ni kvinnor som tänkt att lägga upp träningen efter menscykeln, kanske för att maxa er prestation. Det här avsnittet är till er och alla andra som är nyfikna på kvinnans fysiska och hormonella balans!

När vi i förra avsnittet släppte in tjejerna i studion för att prata om hormoner och om deras tankar, rädslor, kunskaper och frågor blev samtalet både långt och otroligt givande! Då utlovade vi en expert för att hjälpa oss svara på frågor, fylla i kunskapsluckor och för att knäcka myterna kring preventivmedel och dess påverkan på kroppen. För att inte dämpa flowet som tjejerna hade lät vi dem få hela avsnittet och här kommer nu andra delen på ämnet hormonskräck eller hormonrespekt! Här har vi dr Helena Kopp Kallner, Sveriges i särklass mest pålästa gynekolog och forskare på ämnet! 

Hormonella preventivmedel har ju i decennier fallit in i debatt och skräckpropagandan fyllt löpsedlarna många gånger om. Är kritiken befogad och är hormonella preventivmedel så farliga som vissa vill framställa det som? För att svara på detta krävs en superexpert!

Helena ägnar sitt yrkesverksamma liv åt forskning kring kvinnans fertilitet; om abort och preventivmedel, allt för att stärka kvinnors livskvalitet och tillgång till evidensbaserad vård.

Häng med oss genom samtalet! Kom ihåg att den här podden har ett enda syfte; att stärka era kunskaper och ge er makten att kunna ta bra beslut i ert fertila liv! 

I många decennier har kvinnor haft möjlighet och tillgång att använda hormonella preventivmedel i Sverige. P-pillret gav kvinnor chansen till den sexuella frigörelse som vi idag anser vara självklar.

Men de hormonella preventivmedlen är inte bara hyllade. Många kvinnor hyser rädsla för att använda hormonella metoder. Det finns oro för att skada kroppen, att “stoppa in något som inte är naturligt”. Löpsedlar basunerar emellanåt ut skräckrapporter om bröstcancerfall och kvinnor som dött efter att ha använt p-piller.

Samtidigt är det många som uppskattar möjligheten att ta kontroll över kroppen, att inte ta risken att bli oönskat gravid och dessutom styra mensen! Med vissa hormonella preventivmetoder kanske kvinnan rent av blir av med sin mens helt och hållet, någon som endel anser vara det bästa medan andra kvinnor ser sina regelbundna blödningar som ett tecken på friskhet.

Lära känna sin kropp och upplevelserna av att det tar åratal för kroppen att bli sig själv efter några års användning av p-piller. Det är vanliga uttryck från tjejer när de refererar till sin egen kropp. Likväl  berättar många om att de fick p-pillerreceptet rakt i handen när de kom till ungdomsmottagningen för första gången. En reflektion är så klart att kvinnor kanske är intresserade för olika saker med sin kropp vid olika åldrar.

När vi bjöd in 5 glada tjejer i studion för att prata om deras tankar kring hormonella preventivmedel var vi så peppade på att få ta del av deras tankar! Vi var nyfikna på hur de tänker, vad de vet och vad de ser för för och nackdelar, faror och vinster med hormonella metoder. Så klart försöker vi täcka de kunskapsluckor som lyfts!

I det här avsnittet kan ni höra deras kloka tankar och lära er mer om just hormoner!