I Sverige är det olagligt att bruka narkotika och narkotikaklassade läkemedel om du inte har läkarordination. Om polisen misstänker en individ tas urin- eller blodprov och skickas till Rättsmedicinalverket. Varje år kommer cirka 30 000 ärenden från polisen till vårt rättskemiska laboratorium i Linköping. Här analyseras varje prov efter polisens beställningar för att klargöra om en person har brukat narkotika.

I det här avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten samtalar vi med Marie-Louise Hallingström, kemist och kundansvarig för polisens prover och Eva-Marie Österskog, biomedicinsk analytiker på vår rättskemiska enhet. Vi pratar bland annat om hur analyserna går till i olika steg, vilka droger som är vanligast och hur vi arbetar med att utveckla våra metoder för att upptäcka nya substanser.

Programledare: Johan Göransson. Ljudtekniker: John Henzlert.

Rättsmedicinalverket har tagit fram en översikt som sammanfattar den befintliga kunskapen om strypning av tredje part. Vi har också gjort en studie där vi har vi gått igenom alla fall relaterat till strypning mellan år 2003 och 2022 för att kunna se skademönster och kunna förbättra framtida forensiska bedömningar. I det här avsnittet av Döden, Hjärnan och Kemisten har vi samlat tre experter som pratar om studierna och arbetet framöver för att förhindra strypvåld.

Den som leder programmet är Johan Göransson och John Henzlert är ljudtekniker.

En misstänkt gärningsperson som lider av en allvarlig psykisk störning ska i första hand inte dömas till fängelse utan till rättspsykiatrisk vård. För att ta reda på om en person har en allvarlig psykisk störning begär svensk domstol att Rättsmedicinalverket ska göra en rättspsykiatrisk undersökning av den misstänkte.

En sådan undersökning är resurskrävande, tar vanligen fyra till sex veckor och involverar ett team av specialister.

Därför föregås en rättspsykiatrisk undersökning oftast av en §7-undersökning, populärt benämnd som ”Den lilla sinnesundersökningen”. Det är en screeningundersökning som utförs av en specialistläkare, en rättspsykiater. Efter ett samtal och snabbutredning med stöd av eventuella sjukjournaler och andra handlingar, ger läkaren sin bedömning. Domstolen får bland annat svar på om den misstänkte bör genomgå den betydligt mer omfattande rättspsykiatriska undersökningen.

Det här avsnittet fokuserar på §7-undersökningen. Vi har med oss rättspsykiater Johan Larsson, som arbetar på Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska enhet i Stockholm.

Den som leder programmet är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker

Varje år drunknar ungefär 100 personer i Sverige. Det är färre som omkommer i drunkningsolyckor idag jämfört med för 20 år sedan men samtidigt har minskningen stannat av sedan drygt tio år tillbaka.

I ett unikt forskningsprojekt har forskare vid Rättsmedicinalverket gått igenom samtliga dödsfall till följd av drunkning i Sverige under en 20-årsperiod. Studien ger ökad kunskap och insikter om alltifrån utvecklingen av antalet drunkningar i Sverige till var drunkningar sker – och i vilka sammanhang det föreligger en högre risk att drunkna. Det kan ge nyttig information till hur man i framtiden ska kunna förhindra drunkningsolyckor.

I det poddavsnittet av ”Döden, hjärnan och kemisten” möter du rapportförfattarna Brita Zilg, rättsläkare, Alexander Tyr, verksamhetsutvecklare och Mikael Olausson som är generalsekreterare för Svenska livräddningssällskapet.

Vilka grupper är överrepresenterade i statistiken? Hur vanligt förekommande är alkohol och narkotika? Och vad kan man göra framöver för att förhindra drunkningsolyckor? Det är några av de frågor som tas upp.

Den som leder programmet är Johan Göransson och John Henzlert är ljudtekniker.

Den 26 december år 2004 inträffade ett jordskalv i havet utanför Sumatra i Indonesien och som mätte 9,0 på richterskalan. Ett skalv så kraftigt att det är det största under 2000-talet och det tredje största som någonsin har uppmätts. Skalvet medförde att en flodvåg spreds i Indiska oceanen. När flodvågen nådde land orsakade den enorm förstörelse och tog hundratusentals människors liv, 543 av dom var svenskar.

Det här poddavsnittet handlar om det som hände efter att skalven och vågorna hade lagt sig. Vi ska prata om arbetet som medarbetare på Rättsmedicinalverket utförde och som möjliggjorde att många av de avlidna kunde identifieras.

Med oss har vi fyra experter och yrkespersoner som deltog i arbetet på plats på ön Phuket i Thailand år 2004, och som alla fyra fortfarande arbetar på Rättsmedicinalverket.

Kerstin Montelius, genetiker, Carl ”Calle” Winskog, rättsläkare och de båda rättsmedicinska assistenterna, Joachim Einarsson och Martin Ragnerstam.

Innan vi börjar bör det klargöras att avsnittet i delar och detaljbeskrivningar i vissa fall blir målande och explicita.

Den här podden är alltid en beskrivning av det arbete och uppdrag som utförs på Rättsmedicinalverket.

Avsnittets fokus är identifiering och behandling av döda kroppar vilket kan uppfattas som känsligt för den som inte är förberedd. Undvik att lyssna på det här avsnittet om du vet med dig att du kan få en negativ reaktion av sådana intryck.

Den som leder programmet är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.

Dna-molekylens utformning är unik i varje individ. I varje cell i vår kropp finns cirka två meter dna. Det betyder att alla dna-molekyler i kroppen skulle räcka flera varv runt jorden. Dna ger komplexitet och omfattning som gör dna-analyser lämpade för att svara på frågor som till exempel vem som är far till barnet, orsaken bakom plötslig hjärtdöd eller för identifiering av okänd avliden. Dna-teknik har använts i rättsgenetiska analyser i Sverige i några årtionden. Men det räcker att titta drygt 50 år tillbaka i tiden för att konstatera att faderskapsärenden ofta avgjordes genom att jämföra ansikten och mäta med linjal.

Det här avsnittet handlar om rättsgenetikens historia. Ur historiska mått mätt, en kort men intressant berättelse.

Med oss har vi ett par av Rättsmedicinalverkets experter inom området, Kerstin Montelius och Cajsa Älgenäs, som arbetar på RMV:s rättsgenetiska laboratorieenhet i Linköping.

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.  

Svensk rättsmedicin består av en väl tilltagen yrkeskår av specialistläkare och rättsmedicinska assistenter. Det finns tillgång till modern medicinsk utrustning och den rättsmedicinska forskningen är i framkant och i samklang med ett rättsmedicinskt centrum för metodutveckling. 

Så ser det inte ut överallt i världen, vilket är ämnet för det här avsnittet som handlar om: Rättsmedicin i andra länder, en jämförelse med Sverige.

Medverkande är två specialister i rättsmedicin, tillika rättsläkare vid rättsmedicin i Göteborg. Calle Winskog som bland annat har arbetat på Barbados, Australien, Fiji och Nya Zeeland och Michele Bentz, som har utbildat sig och jobbat i Sydafrika, ett land som är drabbat av kriminalitet på en helt annan nivå än vi är vana vid.

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.  

Idag sitter cirka 200 personer dömda till livstids fängelse på våra anstalter.

I det här programmet möter du Tobias Lihoff psykolog och Daniel Karlberg forensisk socialutredare som berättar om hur riskutredningen går till. 

Den som har begått brott i Sverige kan behöva genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Syftet är att ta reda på om personen har en allvarlig psykisk störning. Undersökningen vilar på en vetenskaplig grund och undersökningsteamet använder beprövade metoder.

Så har det inte alltid varit. Det fanns en tid inom svensk utredande rättspsykiatri då den som undersöktes etik, moral, energinivå, drogvanor och i vissa fall till och med kroppslig hållning kunde spela en stor vikt för utfallet av undersökningen.

Mer om svensk rättspsykiatri förr och nu vet avsnittets expert rättspsykiater Marianne Kristiansson, med tusentals rättspsykiatriska undersökningar under bältet. Marianne är specialistläkare i bland annat rättspsykiatri, överläkare och professor fram till hösten 2023 och därefter professor emerita med anknytning till Karolinska institutet. Marianne, har arbetat inom svensk rättspsykiatri i drygt 45 år och har upplevt hela professionaliseringen av sin profession.  

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.  

Av 2021 års anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor, begicks drygt 80 procent av en bekant. Motsvarande siffra för vuxna män var 42 procent.

I den nationella trygghetsundersökningen uppger 7,6 procent av kvinnorna att de utsattes för hot under år 2021.

Våld i nära relation är ett samhällsproblem vars konsekvenser drabbar kvinnor hårdast. Förutom fysiska skador från våldet drabbas utsatta av stress och psykisk ohälsa av både fysiskt våld och psykisk terror.

Det här avsnittet handlar om våld i nära relation. De experter som medverkar berättar om hur våldet ser ut, hur det drabbar och vad den moderna forskningen säger. 

Medverkande experter är Lydia Kahn, rättsläkare vid Rättsmedicinalverket, Shilan Caman, beteendevetare och forskare i ämnet våld i nära relation vid Karolinska institutet och vid Polismyndigheten, samt Mariana Dufort, forskare i ämnet våld i nära relation vid Karolinska institutet.

Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.