Allt fler får en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd eller autism. Hur kan man hjälpa dessa individer? Professor Sven Bölte berättar om vad forskningen hittills visar när det gäller både läkemedel och andra, icke-farmakologiska stöd, metoder och förhållningssätt.

Behandlingen av astma och KOL revolutionerades när de inhalerade kortison-preparaten kom. Men för många drabbade innebär ändå diagnosen ett lidande och nedsatt livskvalitet. Det finns också ett mörkertal - många svenskar vet inte att deras problem skulle kunna förbättras med rätt medicinering. Hör docent Hanna Sandelowski berätta mer om astma och KOL.

Gallreflux innebär att uppstötningar av vätska från tolvfingertarm och magsäck som innehåller galla når upp i matstrupen. Det är mindre vanligt än sura uppstötningar och kan kräva kirurgisk behandling. Jesper Lagergren, överläkare i kirurgi och professor, berättar mer

Vi drabbas alla då och då av förkylning och influensa. På individnivå är det oftast irriterande på sin höjd, men faktum är att det på samhällsnivå innebär stora kostnader i form av vabbande och sjukskrivningar. Och det finns tillfällen när tillstånden kan utvecklas till allvarligare åkommor som exempelvis lunginflammation. Hör professor Anna Smed Sörensen reda ut aktuellt kunskapsläge om förkylningar, och hur man kan försöka undvika dem.

Trots att det gått nästan 200 år sedan upptäckten att handtvätt kan rädda liv så finns det fortfarande hygienbrister i vården. Faktum är att det varje år dör runt 1300 patienter i vårdrelaterade infektioner i Sverige. Med enkla åtgärder kan de minskas med en tredjedel, enligt hygienläkaren och docenten Birgitta Lytsy, som brinner för en renare vårdmiljö.

Alfa-Gal-syndromet har nog få hört talas om, det mer rubrikvänliga "köttallergi" säkert fler. Det är en födoämnesallergi som blir vanligare, och sannolikt vet många inte om att de har den. Boven i dramat är en liten blodsugande insekt: fästingen. Seniorprofessor Marianne van Hage berättar mer.

Personlighetstester används frekvent i samband med jobbrekryteringar. Men det är en dålig idé, menar professor Bo Melin. Hör honom förklara varför men också berätta om forskningen om hur våra personligheter och kognitiva förmågor påverkar hälsan.

Tidigt på morgonen på torsdagar är trycket oftast som lägst på akutsjukvården, och julafton brukar också vara lugn. Men man väljer ju inte när man blir sjuk och vården behöver planeras utefter hur antalet vårdsökande varierar över dygnet, veckan och året. Hör docent Kristian Ängeby och forskaren Jakob Lederman om hur forskningen kan bidra.