Medicinvetarna har fått flera frågor om vagusnerven och hur den är kopplad till inflammatorisk sjukdom och kroppsliga funktioner. Professor Peder Olofsson reder ut saken och konstaterar att det beror på: Vagusnerven består av cirka 100 000 nervceller som påverkar många olika delar av kroppen. Mer kunskap krävs för att mer precist kunna förutsäga effekter – och biverkningar – menar han.

Termen komplementärmedicin syftar på behandlingar som inte ingår i den klassiska skolmedicinen. Det kan handla om allt från yoga till kosttillskott, och vissa av dem har god evidens för att lindra till exempel oro och ångest. Användningen av dessa alternativa behandlingar är utbredd men det tas sällan upp i vårdmöten. Forskaren Johanna Hök Nordberg brinner för en bättre dialog om hur och när dessa behandlingar kan vara till nytta.

En lyssnares släkting drabbades av hjärtinfarkt kort efter en ALS-diagnos. Hen undrar nu om och hur de hänger ihop. Forskarstuderande och läkaren Charilaos Chourpiliadis berättar vad forskningen vet om saken.  

Globalt dör runt 50 000 kvinnor varje år på grund av havandeskapsförgiftning och tillståndet kan leda till för tidig födsel. Hör förlossningsläkaren och forskaren Ängla Mantel förklara vad vetenskapen vet om orsaker, förlopp och behandling.  

Hur ser forskningsläget ut kring migrän? Kommer man kunna behandla eller rent av bota migrän? Det undrade en lyssnare, forskaren och överläkaren Anna Sundholm ger svar.

Varför gillar vi vissa smaker men känner äckel inför andra? Och hur kan man lära sig tycka om nya smaker? Forskaren Janina Seubert studerar hur nya smakpreferenser bildas och hur kunskapen kan underlätta övergång till mer hälsosamma och hållbara födoämnen.

Det är mycket tal om vikten av återhämtning idag och rekommendationen är ofta att göra saker som ger energi. Men vad händer egentligen i kroppen när vi känner oss energiska eller, tvärtom, har brist på energi? Det undrade en lyssnare. Professor Mats Lekander svarar.

Sänkt empati, personlighetsförändringar och hämningslöshet är utmärkande för personer som drabbats av frontallobsdemens. Det är ett samlingsnamn på flera neurodegenerativa sjukdomar som drabbar hjärnans främre delar. Hör professor Lars-Olof Wahlund berätta om riskfaktorer, symtom och hur forskarna försöker hitta behandling.

En lyssnare hörde av sig med en fundering om hur det kan komma sig att personer inte väcker sig själva när de snarkar så att alla andra blir störda. Psykologidocent Kerstin Blom, som bland annat använder KBT för personer som har störd sömn, förklarar i avsnittet.

Få klagar på psykoterapi men forskning har visat att i cirka 10 procent av fallen mår patienten faktiskt sämre av terapin. Forskaren Sven Alfonsson har undersökt vilka faktorer som får patienter att avbryta terapi. Hör honom också berätta om vilka olika former av psykoterapi det finns, hur man ska veta om psykoterapeuten är bra och hur man studerar effekterna vetenskapligt.