Så gott som alla människor drabbas förr eller senare av sorg. Det är alltid en mer eller mindre omskakande upplevelse, men i vissa fall kan sorgen leda till hälsokonsekvenser på längre sikt. Professor Ulrika Kreicbergs har i sin forskning särskilt studerat sorg hos föräldrar som förlorat ett barn, men också hur man kan prata om döden med barn som har en dödlig sjukdom.

En lyssnare som drabbats av artros i båda knäna hörde av sig för att få veta mer om moderna behandlingsmetoder. Forskningsspecialist Cecilia Aulin har forskat om artros i mer än 15 år och fick till att börja med svara på frågan: Vad är artros egentligen?

Ämnet pedofili väcker starka känslor hos många, med rätta, men att skjuta problematiken ifrån sig räddar knappast någon som är utsatt. Docent Christoffer Rahm har i många år utvecklat metoder för att identifiera och behandla personer med pedofil böjning. Forskningsmålet: Att förebygga övergrepp.

Vården av personer med astma förändrades i grunden när kortisonpreparaten kom på 1980-talet. Men kortison kan orsaka biverkningar, och idag kan vissa med svår astma istället bli hjälpta av biologiska injektioner. Forskaren Marit Westman berättar mer om hur de fungerar, och när det är befogat att använda dem.

Det kan räcka med 10-100 viruspartiklar och de sprids även i luften. Men har du tur så tillhör du dem som har ett genetiskt skydd mot vinterkräksjuka. Professor Lennart Svensson berättar mer om vad vi vet om norovirus och andra magsjukor samt hur man kan skydda sig.

Att tala med en patient om svåra ämnen, som suicidtankar eller våld i nära relation och liknande, kan säkert kännas skrämmande för många i vården, inte minst om man är nyexaminerad. Kan man använda virtuella patienter, kanske med hjälp av AI, för att träna sig? Det undrade en lyssnare, svar ges av forskaren Joachim Eckerström.

Allt fler får en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd eller autism. Hur kan man hjälpa dessa individer? Professor Sven Bölte berättar om vad forskningen hittills visar när det gäller både läkemedel och andra, icke-farmakologiska stöd, metoder och förhållningssätt.

Behandlingen av astma och KOL revolutionerades när de inhalerade kortison-preparaten kom. Men för många drabbade innebär ändå diagnosen ett lidande och nedsatt livskvalitet. Det finns också ett mörkertal - många svenskar vet inte att deras problem skulle kunna förbättras med rätt medicinering. Hör docent Hanna Sandelowski berätta mer om astma och KOL.

Gallreflux innebär att uppstötningar av vätska från tolvfingertarm och magsäck som innehåller galla når upp i matstrupen. Det är mindre vanligt än sura uppstötningar och kan kräva kirurgisk behandling. Jesper Lagergren, överläkare i kirurgi och professor, berättar mer