Hjärta och hjärna

Jenny Jägerfeld och Jonatan Unge pratar diabetes. Finns det bara två sorter, drabbas bara överviktiga och kan man någonsin bli av med sjukdomen? Detta förklaras av Mikael Rydén, professor och överläkare vid Karolinska. Han reder också ut skillnaden på syrakoma och insulinkoma, varför bukfett är extra farligt och vad som gäller för de nya läkemedlen mot övervikt. Rydén vill även ta bort skammen kring typ 2-diabetes. Dessutom: sushiris, graviditetsdiabetes och hungrig fettväv.

Kvacksalveri eller verksamt – vad säger forskningen om hypnos? Psykologen och psykoterapeuten Allan Linnér, som själv blivit hypnotiserad flera gånger, förklarar hur hypnos kan lindra smärta och stress och varför tandläkare ibland använder metoden. Han förklarar också skillnaden mellan hypnos i vården och estradhypnotisörer på scen. Han reder ut varför inte bara lättlurade kan hypnotiseras och om hypnos kan ge tillbaka glömda minnen. Jonatan är superskeptisk, Jenny nyfiken.

Behöver vi proteinpulver, proteinyoghurt och kreatin? Jenny Jägerfeld och Jonatan Unge pratar protein tillsammans med Jessica Norrbom, fysiolog vid Karolinska institutet. Hon förklarar varför träningen är den främsta signalen för att bygga muskler och hur mycket protein vi faktiskt behöver. De pratar också om ifall vegeterianer och veganer får i sig för lite protein och varför protein mättar mest.

Skam kan vara outhärdlig, men också ett socialt larmsystem som visar vilka normer som gäller. Psykologen och psykoterapeuten Anna Bennich förklarar skillnaden mellan skuld och skam. Hon berättar varför skam sällan är en bra drivkraft, hur ilska kan växa ur den och varför skammen ofta släpper när vi berättar för någon. Jenny Jägerfeld och Jonatan Unge delar egna skam-minnen, från regnkläder till badshorts, och funderar på skammens roll i humor.

Tillsammans med beroendeforskaren Joar Guterstam synar Jonatan Unge och Jenny Jägerfeld tre påståenden om dopamin. Är det hjärnans lyckohormon? Kan man bli beroende av det? Och har personer med adhd för lite av det? Joar förklarar varför dopamin egentligen handlar om motivation och belöning, inte lycka. Han berättar också om Nobelpristagaren Arvid Carlssons kaninupptäckt och förklarar varför sex ger en större dopaminkick än godis.

Tillsammans med musikprofessorn Mattias Lundberg synar Jenny Jägerfeld och Jonatan Unge tre påståenden om Wolfgang Amadeus Mozart. Visade han verkligen musikalisk talang redan som ettåring, eller är det pappa Leopolds marknadsföring som spökar? Var han och rivalen Salieri egentligen bittra fiender, som filmen Amadeus vill få oss att tro? Och dog han utblottad, bortglömd och begravd i en anonym massgrav?

Tillsammans med forskaren Anna Omazic från Statens veterinärmedicinska anstalt synar Jonatan Unge och Jenny Jägerfeld tre påståenden om fästingar. Bär de verkligen på livsfarliga sjukdomar? Måste man vrida fästingen ett kvarts varv innan man tar bort den? Och stämmer det att vissa människor är mer utsatta än andra - kanske till och med du? Här får du höra allt om spindeldjuret utan huvud som sprider sig allt längre norrut i Sverige.

Jenny Jägerfeld och Jonatan Unge tar hjälp av nationalekonomen Erik Lindquist för att reda ut påståenden om lotterier. Är det större risk att träffas av blixten än att vinna en miljon kronor? Spelar det roll vilka nummer man väljer, eller om ett nummer nyss dragits? Och är lottospelare egentligen mer riskbenägna än andra svenskar? Med hjälp av forskning reder de ut vad som är sant, falskt och mittemellan.

IQ engagerar och provocerar, men vad visar forskningen? Med hjälp av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, föreläsare och författare, får Jenny Jägerfeld och Jonatan Unge klarhet i hur tillförlitliga intelligenstester är. Hur mycket kan intelligens förändras över livet och har vi verkligen blivit smartare över tid?

Vad får någon att övertygas om att chemtrails styr vädret eller att världen kontrolleras av hemliga nätverk? I samtal med psykiatern Predrag Petrovic och författaren Kent Werne utforskar Jenny Jägerfeld och Jonatan Unge hur misstänksamhet, mönsterseende och samhällsförändringar driver konspirationstänkande. Det handlar om allt från Galileo och häxprocesser till 5G, reptiler och pandemier. Ett avsnitt som visar hur djupt rotade konspirationsteorier är – och varför fakta bara hjälper ibland.