Didaktorn

Natanael Beskow är mannen bakom mycket som format svensk skola och bildning under 1900-talet. Ändå är han tämligen okänd, i skuggan av sin hustru Elsa. Han var lärare och rektor, startade Sveriges första fritidsgård och drev den första folkhögskolan i en storstad. Allt för att bilda folket och skapa de möten han var övertygad om skulle göra samhället bättre. På söndagarna skällde han ut överklassen i Djursholms kapell, där han verkade som pastor i 50 år. Han kämpade för kvinnors rösträtt och 1947 nominerades han, tillsammans med Mahatma Gandhi, till Nobels fredspris. Kort sagt hade han ett finger i nästan varje syltburk. Vad var det som drev karln och vad kan vi lära av honom idag? Didaktorn möter Håkan Fransson, som har Natanael Beskow att tacka för sitt liv. Detta är avsnitt 100 av Didaktorn och även det sista.

De kommunala handlingsplaner som styr hur skolan ska jobba mot våldsbejakande extremism är ofta slarviga, ofullständiga och riskerar att motverka sitt syfte. Det visar en granskning som Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet gjort. Christer Mattsson, doktor i pedagogiskt arbete, med mångårig erfarenhet av arbete med ungas radikalisering, säger att delar i handlingsplanerna kan ses som uppmaning till lagbrott, till exempel åsiktsregistrering av elever. Han menar att lärare på de orter där det förekommer rekrytering till radikala grupper behöver fortbildning och stöd.

Norrtälje kommun har beslutat att NPF-säkra alla sina skolor, förskolor och gymnasium. Hur gör man det? Helena Walukiewicz är samordnare för projektet och Karin Avellan är lärare. I Didaktorn berättar de om den checklista skolorna ska förhålla sig till och varför kommunen tagit sitt radikala beslut. De säger själva att de inte har något val.

Om skolan saknar rutiner för att hantera hbtq-frågor kan det skapa osäkerhet som drabbar eleverna. Det menar Tom Summanen och Edward Summanen, författare till boken "Trans, kön och identitet”. Här ger de konkreta förslag på vad man bör tänka på när en elev kommer ut, funderar på sin könsidentitet eller vill byta namn. Tom är lärare i grunden och har varit utbildningschef på RFSL. Edward är socionom och sakkunnig i transfrågor på RFSL. Flera studier visar högre psykisk ohälsa bland hbtq-elever, till exempel fler självmord.

Till Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm kommer unga människor med yrkesrelaterade skador trots att vissa av dem fortfarande går i skolan, tex yrkesutbildningar eller praktiska program. Det saknas ofta kompetens och rutiner på skolorna för att förebygga den här typen av skador. Det säger Marina Jonsson som utbildar studie- och yrkesvägledare i de medicinska förutsättningarna som kan vara viktiga att känna till när man coachar en ung människa inför studie- och yrkesval. I Didaktorn berättar hon hur man bäst förebygger att elever skadas eller blir sjuka under utbildningen eller när de börjar jobba.

Vad händer om man installerar porr-filter på datorer eller nätverk? Läraren Karin Nygårds har testat, både på skolan och på sin dotters mobil hemma. Hon är inte nöjd. De filtrerar för mycket, för lite eller fel saker, menar hon. "Det finns inga filter som fungerar för skolmiljö", säger Karin Nygårds men påpekar att det finns andra tekniska lösningar som är bättre. Karin Nygårds är programledare i UR:s "Programmera mera" och har även skrivit boken "Så funkar internet".

Gör digital matteundervisning att fler elever lär sig mer? Ja, om den görs på rätt sätt med rätt program, säger Johan Wallin på Skolforskningsinstitutet. Annars kan man lika gärna använda papper och penna, och då riskerar den digitala investeringen bli pengar i sjön. För att få positiva effekter på kunskapsresultaten krävs mycket av utformningen av de digitala lär-resurserna - och även hur de används. Johan Wallin berättar om de viktigaste slutsatserna i forskningsöversikten från Skolforskningsinstitutet, och hur rapporten kan vara ett stöd för en skola som ska välja redskap och metod.

Många elever är ovana vid att behöva föra dialog och argumentera för hur de räknar och tänker kring matematik. Att få till den typen av samtal i helklass kan vara en utmaning. Det krävs envishet och metoder, säger Karolina Fredriksson på Skolforskningsinstitutet. Hon har jobbat med deras systematiska forskningsöversikt om just klassrumsdialog i matematikundervisningen.

"Det vi sett i forskningen är att ofta tror läraren att eleverna pratar på ett djupare plan än de gör. Då missar läraren att ta till vara möjligheter som kan öka förståelsen och inlärningen," säger Karolina Fredriksson. Här ger hon konkreta exempel på frågor och handlingar som kan skapa den typ av samtal som ingår i kunskapsmålen för matematik.

OBS! Forskningsöversiktens arbete började med över 10 000 rapporter. De sållade bort alla utom 18 stycken som sedan sammanfattats och som här, i sin tur, sammanfattas på en kvart. Håll till godo!

"Den som kallar någon för rasist har fel. Inte bara fel i sak utan även i metod och pedagogik. Där är jag stenhård." Det säger Navid Modiri, författare och föreläsare, som ofta är ute i skolor och jobbar med värdegrundsfrågor. Många lärare vittnar om att de svåraste konflikterna är de som bygger på olika värdegrund. Här berättar Navid Modiri om sina erfarenheter kring vad han tycker ger ett tryggare och mer tillåtande samtalsklimat. "Skapar man tydliga ramar så alla vet vad som gäller så går det att prata om allt", säger han. Men varför är det så svårt att prata med folk som inte tycker som en själv?

Cirkelmodellen är fantastiskt användbar i undervisningen. Det tycker Erica Eklöf, specialpedagog och läs-, språk- och skrivutvecklare i Halmstad. Men den tar tid, säger hon, och hon ser att många lärare därför hoppar över faser i modellen. "I praktiken ber vi då eleverna göra saker de inte kan", säger Erica Eklöf. Här ger hon konkreta exempel på vinsterna med att låta varje moment i cirkelmodellen ta den tid som klassen och läraren behöver.