Vetenskapsradion

Nu är det hög tid att byta till vinterdäck. Men vid valet av däck finns det mer att fundera på än valet mellan dubbat och odubbat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När första snön kommer blir det rusning till däckverkstäderna. Men då bör vinterdäcken såklart redan sitta på. Enligt däckbranschen är det när dygnets medeltemperatur går under 7 grader som det är dags att byta.

Varför just då? Och om man kör på dubbfria däck, varför måste man byta över huvud taget?

Vi tittar närmare på vad som skiljer sommardäck och dubbfria vinterdäck - och får höra hur man vet om de dubbfria vinterdäcken är tillverkade för nordisk vinter. Inte alla däck som är märkta med alptopp och snöstjärna och därför är lagliga i Sverige är faktiskt anpassade för vårt klimat.

Vi besöker VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping, och träffar forskningsledaren Mattias Hjort.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

FN:s möte om biologisk mångfald, COP 17, är avslutat. Vetenskapsradions Sara Sällström listar tre saker att ta med sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

FN:s stora möte om biologisk mångfald, COP 17, har avslutats i Jerevan i Armenien. Världens länder har stämt av hur arbetet går med de globala naturmålen till 2030 – målen som ska bromsa förlusten av arter, ekosystem och livsmiljöer. I programmet går vi igenom det viktigaste att ta med sig från mötet: glappet mellan löften och åtgärder, den svåra frågan om pengar till naturvård, naturskadliga subventioner, framsteg för restaurering och skydd av natur – och den oväntade diskussionen om vetenskapens roll i FN-förhandlingarna.

Reporter: Sara Sällström
[email protected]

Programledare/producent: Lars Broström.
[email protected]

”Eva” snubblade i en butik och bröt lårbenshalsen. Det visade sig att hon blivit benskör. Varannan kvinna och var fjärde man får sköra ben.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251124.

Benskörhet är en folksjukdom som kommit i skymundan, säger äldreforskaren Karin Modig. Det finns läkemedel som stärker skelettet. Men det är vanligt att den som brutit sig inte får någon uppföljning. I Vetenskapsradion berättar Karin Modig vad man kan göra själv för att minska risken för benbrott och vad som saknas i vården för att fler ska få hjälp.

Medverkande:
”Eva” som brutit sig flera gånger
Karin Modig, epidemiolog och äldreforskare vid Karolinska institutet.

Reporter: Cecilia Ohlén
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Tekniker: David Hellgren
[email protected]

Regeringen vill nå 110 procents minskning till 2050. CCS, bio-CCS och Direct Air Capture lyfts, men tekniken är dyr och omogen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Danmark rankas bland de mest ambitiösa länderna i klimatpolitiken och har satt ett tydligt mål om minusutsläpp. Regeringens plan är en 110 procents minskning av utsläppen 2050 jämfört med 1990, alltså att mer koldioxid ska tas upp än släppas ut. Bakgrunden är en växande insikt om att 1,5 gradersmålet kommer att överskridas och att nettonoll inte räcker för att vända temperaturökningen.

För att nå dit pekas flera spår ut. Elektrifiering av transporterna har gått snabbt, med 68 procent elbilar bland nya bilar. Samtidigt lyfts infångning och lagring av koldioxid, CCS, fram för industrier som har svårt att ställa om. För minusutsläpp diskuteras även Direct Air Capture and Storage och bio-CCS, men tekniken beskrivs som kostsam och fortfarande inte färdig att användas i stor skala.

Den största knäckfrågan är lantbruket, som står för omkring en tredjedel av utsläppen. I den gröna treparten från 2024 har stat, lantbruk- och naturorganisationer enats om åtgärder som även ska förbättra vattenkvalitet och biologisk mångfald. Där ingår bland annat en växthusgasskatt på djur från 2030, ny skog och återvätning av utdikade marker.

Reporter: Daniel Värjö
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Tekniker: David Hellgren
[email protected]

Frågan är hur mycket tillgänglighet vi vill ha när ökad uppkoppling samtidigt kan göra samhället mer sårbart.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Digital service ska vara enkel, men varje ny uppkoppling kan också bli en angreppspunkt. Efter IT-attacken mot Svedala drogs internetkabeln ur och systemen stängdes ner. Kommunen tvingades jobba utan uppkopplade datorer och mobiler, med papper och penna i delar av verksamheten och utskrivna backup-pärmar inom äldreomsorgen. En tillfällig hemsida sattes upp för att guida invånare till telefonkontakt när mejlen inte fungerade.

Samtidigt ökar attacker mot kommuner och regioner kraftigt, enligt SKR, och tempot drivs upp av AI som kan automatisera sökandet efter svagheter och testa enorma mängder angreppsvarianter på kort tid. Händelser som läckta personnummer i Danmark och ett AI-intrång i Australiens sjukförsäkringssystem visar hur brett hotet slår.

Regeringen har gett Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att utreda en gemensam digital ingång till offentlig service, ibland kallad medborgarappen. Idén är att samla vägar in till exempelvis bygglov och skolkontakter, men en samlad ingång kan också bli en känsligare måltavla. Nationellt cybersäkerhetscenter pekar på behovet av konsekvenstänk och riskbedömning: vad måste fungera, vilken information är skyddsvärd och vilka system bör vara isolerade, särskilt operativ teknik och styrsystem.

I programmet hörs:
Johan Thulin, cybersäkerhetsstrateg på SKR (Sveriges kommuner och regioner),
Viktoria Hagelstedt, avdelningschef på DIGG (Myndigheten för digital förvaltning),
Anne-Marie Eklund Löwinder, oberoende säkerhetsexpert,
John Billow, chef för NCSC (Nationellt cybersäkerhetscenter),
Mikael Asplund, biträdande professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och avdelningschef för avdelningen Cybersäkerhet på Institutionen för datavetenskap och
Johan Lundgren, kommundirektör i Svedala.

Reporter: Anders Diamant
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Han öppnade en ny väg in i hjärnans mysterier. Nobelpristagaren Karl Deisseroth skapade forskningsfältet där ljus kan styra nervceller - optogenetik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En urgammal alg som alla trodde var ointressant har lett fram till ett sätt där forskare kan styra nervceller i levande djur. Allt i från törst, hunger eller viljan att ta hand om sin avkomma kan påverkas.

Möt psykiatrikern och bioingenjören Karl Deisseroth vid Stanford University i Silicon Valley i USA som vill hjälpa patienter med psykiska sjukdomar. Han är en av tre som tilldelas 2026 års nobelpris i fysiologi eller medicin.

Han upptäckt har gett nya ledtrådar till hur känslor, trauman och psykiska sjukdomar uppstår.

Forskningsfältet kallas optogenetik eftersom det handlar om både ljus och genredigering.

Hör om ett enkelt experiment som du kan testa på en vän.

Reporter: Annika Östman
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Stora språkmodeller har löst problem inom matematiken och fysikuppgifter på doktorandnivå. Nu rasar diskussionen om hur vetenskapen förändras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör Vetenskapsradions AI-reporter Harald Andersson och kommentarer från fysikprofessorn Ulf Danielsson från Uppsala Universitet och professorn i teoretisk datavetenskap vid KTH Johan Håstad.

Reporter: Harald Andersson
[email protected]

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Från rökiga spisar och kolsmog till fjärrvärme och renare bilar – luften har förbättrats kraftigt, men forskarna vill se mer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Luften i Sverige och Västeuropa har blivit dramatiskt renare under de senaste 50–60 åren. Utsläpp av bly och svaveldioxid har nästan försvunnit, medan kvävedioxid och partiklar har halverats. Längre tillbaks i historien var luften ofta mycket sämre än idag, från vedeldning i rökiga grottor, hyddor och stugor till kolsmog i industristäder som London.

Förbättringarna beror på elektrifiering, fjärrvärme, renare fordon, katalysatorer och internationellt miljöarbete. Luftföroreningar orsakar fortfarande många förtida dödsfall, men folkhälsan har förbättrats avsevärt. Experterna menar att arbetet måste fortsätta eftersom ytterligare renare luft ger stora hälso- och samhällsvinster.

Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251014.

I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.

Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.

WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.

Reporter: Annika Östman
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Hannes Alfvéns framtidsbok från 1966, ”Sagan om den stora datamaskinen”, förutsåg hemmadatorn och mobilen. Nu väcker AI, incidenter och kontroll nya krav på techbolag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När USA:s president Donald Trump samlar de stora techbolagen i Vita huset handlar samtalet om en ny sorts säkerhetsrisk. Artificiell intelligens har i flera incidenter börjat ta oönskade initiativ, och bolagen enas om en moraliskt bindande uppgörelse där regleringen i praktiken ska skötas av dem själva. Samtidigt kopplas utvecklingen till kampen om att vinna mot Kina.

Tankarna på datorer som tar över är äldre än dagens AI-debatt. Redan 1966 skrev fysikern och nobelpristagaren Hannes Alfvén science fiction-boken Sagan om den stora datamaskinen, under pseudonymen Olof Johannesson. Med satir som verktyg skildras ett samhälle där datoriseringen förändrar vardagen och där små hemmadatorer och mobilen anas långt innan tekniken fanns i fickan.

I dag beskriver barnbarnet Gabriel von Heijne hur moderna modeller från OpenAI och Anthropic kan skriva programkod efter några varv, men också hur bristen på insyn i neurala nätverk gör utvecklingen svår att kontrollera. Skolan, språkinlärning och kunskapsnivå lyfts som sårbara punkter, liksom kartläggning med kameror överallt. När självlärande system blir målet ökar behovet av styrning innan tekniken springer förbi människans kontroll.

Reporter: Anders Diamant
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]