Vi besöker Statens Veterinärmedicinska Anstalt för att få reda på hur den lilla tandvalen funkar och varför den inte återhämtar sig i Östersjön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tumlare är en av världens minsta tandvalar, till skillnad från bardvalar och delfiner. Den spolformade kroppen kan bli upp till två meter lång, men vanligare att en fullvuxen tumlare stannar på drygt en och halv meter. Den väger mellan 50 till 70 kilo, den är mörk på ovansidan och ljus på undersidan och den tjocka huden saknar helt hår, detta trots att tumlaren är ett däggdjur.

Det finns tumlare i norra Stilla havet, Nordatlanten och i Svarta havet. Kring våra svenska kuster så finns det tre olika populationer: Nordsjöpopulationen, som finns i Skagerack och Kattegatt, Bälthavspopulationen som finns i Bälthavet och Östersjöpopulationen som finns i Östersjön.

Östersjö-tumlarna råkade precis som andra stora rovdjur i Östersjön, som gråsälar och havsörnar, ut för stora mängder miljögifter i mitten av 1900-talet, men till skillnad från sälarna och örnarna verkar inte de små valarna återhämta sig - varför, är en fråga som vi ställer oss i programmet.

Programledare: Joacim Lindwall
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Medverkande:
Aleksija Neimanis, viltpatolog och forskare, SVA
Elina Thorsson, viltpatolog, SVA
Moa Naalisvaara Engman, marinbiolog, SVA
Anna Roos, toxikolog, Naturhistoriska riksmuseet

Trots oron över vad som händer i forskningsnationen USA väljer en av våra svenska toppforskare i kemi, Pernilla Wittung Stafshede, att flytta sin forskning till Texas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pernilla Wittung Stafshede är en av dem som utser nobelpristagare i kemi, och har varit framgångsrik proteinforskare vid både Umeå universitet och Chalmers. Hon har också varit uttalat kritisk till hur jämställdhetsarbete sköts inom universitetsvärlden och engagerat sig mot diskriminering - frågor som inte står högt i kurs hos Trump-administrationen. Ändå väljer hon att flytta sin forskning från Chalmers till Houston, Texas.

Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 21/5–2024.

Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.

Programledare och producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Reporter: Lisa Henkow
[email protected]

Nu är det dags att bygga upp en infrastruktur i rymden, enligt Europeiska Rymdorganisationen ESA med rymdmackar och flera rymdstationer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rymdekonomin växer och blir alltmer en del av ekonomin här på jorden, säger ESA:s chef för framtida transporter Jerome Breteau. Nu behöver vi en infrastruktur i rymden, med hamnliknande platser där farkoster kan tanka, lasta om och repareras.

Men Sverige ligger efter, enligt rymdingenjören Aaron Dinardi, med erfarenhet från både USA och Sverige. Den nuvarande utvecklingen av branschen, med stora initiativ från privata aktörer, händer inte här, säger han.

Vi hör också Rymdstyrelsens generaldirektör Ella Carlsson om ESA-visionen och om kritiken från Dinardi. Kan de rymdplaner som nu finns i Sverige föra oss i rätt riktning?

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden.

Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Ett fönster av normalitet efter drygt tre år av krig öppnades nyligen för fysiker från Ukraina genom en forskarkonferens i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Det här är första gången som jag ordnar en konferens med delegater från ett land i krig, säger Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet. I ett angripet land som Ukraina blir forskarna väldigt isolerade, och att bryta den isoleringen är viktigt menar han.

Mats Larssons kollega från Kiev, Larysa Bryzjyk, säger att det är som en dröm att få komma till Sverige och ägna sig åt forskningsdiskussioner istället för att bekymra sig för minsta ljud, som kan vara en explosion - eller bara grannen som spolar i toaletten.

Medverkande: Mats Larsson, professor i fysik, Stockholms universitet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademin; Larysa Bryzjyk och Oleksandr Cherniak, fysikforskare vid Bogolyubovinstitutet för teoretisk fysik, Kiev.

Programledare: Lena Nordlund

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Den var 70 centimeter lång, hade klor och långa tår,bör sett ut som en ödla och den levde för ungefär 355 miljoner år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu har forskare, bland annat från Uppsala universitet, tittat närmare på ett fynd som kanske omkullkastar tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling.

Det handlar om en liten stenplatta med 17 bevarade fotspår på. Fotspår som fått forskarna i studien att fundera på hur lite vi egentligen vet om det tidiga landlivet – innan dinosaurierna utvecklades.

Reporter: Stefan Nordberg
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Hur ska den som kör båt i skärgården undvika att samtidigt skada miljön i havet? Med en gnutta kunskap är det lättare än man kan tro.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur du som kör fritidsbåt väljer vik att ankra i, hur du hanterar din motor när du kommer in där, och förstås vad du målar på din båtbotten har betydelse för livet i havet.

Vi hör Joakim Hansen vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Erik Ytreberg vid Chalmers, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Medverkar gör också Frida Ström som om somrarna gärna kör sin motorbåt från 1970-talet i Östersjöns skärgårdar.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

I programmet nämns siffran två miljoner båtägare. Hur många som faktiskt äger båt i Sverige är svårt att fastställa, men det är troligen inte så många. Enligt Svenska Båtunionen är däremot drygt två miljoner svenskar på något sätt aktiva i fritidsbåtar.

Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 20250130.

Livet efter sepsis: En överlevares berättelse

I detta avsnitt av Vetenskapsradion får vi höra den gripande historien om Hempa Posse, som för snart tio år sedan drabbades av sepsis. Den allvarliga blodförgiftningen ledde till att han tvingades amputera både armar och ben. Men det är inte bara de fysiska förlusterna som påverkar hans vardag – Hempa lider också av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.

Sepsis är en livshotande tillstånd som drabbar tiotusentals svenskar varje år. Trots att många överlever, är det få som känner till de långsiktiga effekterna och komplikationerna som kan uppstå. Genom att öka kunskapen om dessa effekter kan vi bättre stödja de som drabbas och deras anhöriga.

I samtal med sepsisforskare Adam Linder vid Lunds universitet, djupdyker vi i de utmaningar som sepsisöverlevare står inför.

Reporter: Niklas Zachrisson
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Ljuddesign: Olof Sjöström
[email protected]

Mathilda Åkerlund är internetforskare och ska fokusera på incels i ett nytt projekt - hur de organiserar de sig och hur deras kvinnohat ser ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mathilda Åkerlund har nyligen börjat forska i projektet ”Män som hatar kvinnor online” vid Göteborgs universitet. Hon ska fokusera på hur incels organiserar sig, deras kvinnohat, och hur samhället ser på dem.

Men det är ett svårt område att forska om, eftersom de som skriver på olika incelforum vill vara anonyma, och använder sig av en massa kodspråk och sätt att skriva om sitt kvinnohat så att utomstående inte ska förstå. Kvinnor kallas ofta för foids eller femoids, det används liknelser om piller i olika färger och en hel del annat - som ett eget språk.

Tidigare har Mathilda Åkerlund forskat om högerextremism på nätet och hon är internetforskare som också har en sociologisk bakgrund.

Reporter: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]