Vetenskapsradion

Svensk skörd av alger är liten jämfört med Asien, men intresset växer. Temadagar och skolmat testas för att bryta vanor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Glommens fiskehamn vid Hallandskusten låter Falkenbergs kommun besökare smaka sallad på sockertång, inlagd med dressingar som dill och citron, sesam och chili. Provsmakningar och försök i skolmatsalar är tänkta att sänka tröskeln och göra tång mer vardaglig.

Den svenska tången har diskuterats sedan 1980-talet, men på butikshyllan dominerar fortfarande importerade produkter som nori och wakame. Samtidigt visar FN:S livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, att Asien odlade över 38 miljoner ton alger 2024, medan svenska företag skördade drygt 90 ton 2023.

Forskare pekar på flera skäl att odla mer tång, eller makroalger, som det också heter, i kalla, näringsrika vatten. De växer på rep eller linor i havet, tar upp koldioxid samt kväve och fosfor och kan därför bidra till minskad övergödning. Havssallad, Ulva fenestrata, lyfts som en god källa till vitamin B12, och algernas umami och havsarom kan ge marin profil åt nya livsmedel.

Men hindren finns kvar: lönsamhet, kostnadseffektiv odling och förädling, samt att produkterna måste synas och gå att hitta i butik. Säkerheten behöver också hanteras. Alger kan binda tungmetaller och brunalger kan bli jodrika, vilket gör rena odlingsplatser och metoder som blanchering viktiga.

Reporter: Angela Wiese Edeler
[email protected]

Producent: Peter Normark
[email protected]

Ett historiskt beslut har tagits om vår klocktid. Den ska fortsättningsvis vara mindre kopplad till solens plats på himmelen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jorden roterar runt sin axel ett varv per dygn. Men bara ungefär. Rotationshastigheten varierar lite och avtar med tiden. Därför har man då och då stoppat in en extra sekund, en skottsekund.

Men det är lite besvärligt att göra det, och därför tog den internationella meterkonventionen sitt beslut på ett möte i Paris nyligen: Vi ska inte längre stoppa in några skottsekunder. Istället får det bli en skillnad på en hel timme mellan sol och klocktid innan vi gör nåt åt det.

Just nu snurrar jorden dessutom snabbare än vanligt och man hade börjat se ett kommande behov av att ta bort en sekund - vilket aldrig gjorts.

Men vad är det som gör att jordrotationen varierar som den gör? Och varför var det så viktigt att slippa justera sekunder?

Vi hör astronomen Eric Stempels och Jan Johansson, ansvarig för riksmätplatserna på Rise.

Producent: Lars Broström
[email protected]

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Nu varnar ett av de ledande AI-bolagen för att AI-system kan utnyttja ”sakernas internet” för att förmera sig och sprida sig, utom mänsklig kontroll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En smart TV. Ett uppkopplat kylskåp. En robotdammsugare. Den typen av prylar som är uppkopplade via sakernas internet, internet of things (IoT), kan vara ett lätt offer för AI-system som vill hacka dem och dra nytta av deras datorkraft.

Idag har inte AI-modellerna förmågan att göra så mycket med de här ganska enkla systemen, men före årets slut räknar företaget Anthropic med att AI-agenter kan kopiera sig själva och sprida sig vidare på "sakernas internet".

Hör Pontus Johnsson, professor i cybersäkerhet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, och Vetenskapsradions AI-reporter Harald Andersson.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Forskning pekar på att barns frihet i miljön har krympt generation för generation. Nu vill fler föräldrar ta ett steg tillbaka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under senare år har en idé om intensivt föräldraskap vuxit sig starkare, där målet blir att optimera barns förutsättningar att lyckas. Pressen kan börja redan i småbarnsåren med planerade playdates och tanken att barnet snabbt måste bli socialt och “komma i gång”. När barnen blir äldre tar aktiviteter och prestationer större plats. I takt med att familjeliv också visas upp i sociala medier kan jämförelsen med andra öka, och ambitionsnivån driva på stress. En amerikansk hälsomyndighet har till och med varnat för att utvecklingen kan bidra till föräldrar som går in i utbrändhet.

Samtidigt märks en motreaktion. Fler vill ge barn större frihet i den fysiska miljön, som att röra sig i närområdet eller ta sig till skolan utan ständig övervakning. Forskning beskriver hur barns rörelsefrihet har minskat över generationer, från att kunna röra sig fritt i stora områden till att ibland knappt lämna tomten. Den friare linjen påminner om 70-talets barndom, men väcker också frågor om risker och trygghet. I slutänden blir balans och anpassning efter barnets behov avgörande.

Reporter: Cecilia Ohlén
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Ljudtekniker: David Hellgren
[email protected]

Ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu hjälper allmänheten till att lyssna och uttyda vad som sägs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 16/10–2025.

Det här är en rejäl utmaning. Både på grund av ljudkvalitén, och för att det handlar om ålderdomligt tal på dialekt. Dessutom handlar det ofta om saker vi sällan har med att göra i vårt moderna samhälle.

I Vetenskapsradion hälsar vi på hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och hör mer om hur och varför de här inspelningarna gjordes, och vad folk födda under förrförra århundradet berättar om sina liv.

Ljudfilerna och bilderna som nämns i programmet finns på ISOF:s sida Folke.

Medverkande: Martin van der Maarel, arkivassistent, och Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning, båda på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

Programledare och producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

På den Nationella genbanken i Alnarp, i Skåne, bevars äldre trädgårdsväxter – för de bär på värdefulla gener.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I långa rader, över stora fält i Skåne, står det bärbuskar och fruktträd. Rosor och humle. Krydd - och köksväxter. Knölar och perenner. Och i växthusen samsas pelargoner med kaktusar, och andra krukväxter.

Den Nationella genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp har till uppgift att bevara generna från trädgårdsväxter som är äldre än 1950. Detta för att växterna innehåller viktiga gener, de är den genetiska basen för framtida trädgårdsväxter, men de går inte att sparas som fröer utan de måste odlas vegetativt för att bevara sina specifika egenskaper.

Det är inte bara växterna som ska bevaras också historierna om växterna, som den om Leksandslöken som ortsborna åt råa i kyrkan, eller den om en dahlia som som gavs i doppresent till en liten pojke i slutet av 1800-talet och som fortfarande finns bevarad.

Medverkande: Erik de Vahl och Lena Ansebo, genbankskuratorer på den Nationella Genbanken för trädgårdsväxter i Alnarp, SLU.

Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 belönar modeller som har hjälpt oss att jämna ut toppar och dalar i ekonomin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Priset går till Robert E. Hall och Michael Woodford. De har utvecklat en ny typ av makroekonomiska modeller som bidrar till att samhället och ekonomin snabbare kan återhämta sig efter att inflation eller arbetslöshet har stuckit iväg.

Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just har avslöjats. Gäst i programmet är Per Krusell, sekreterare för priskommittén och professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Producent: Jonna Westin
Programledare: Camilla Widebeck och Knut Kainz Rognerud

Vetenskapsradion guidar genom årets naturvetenskapliga Nobelpris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kan ljus användas för att styra hjärnans nervceller? Vad kan spöklika partiklar från rymden avslöja om universum? Och varför beskrivs årets kemipris med höger och vänster-händer? I ett specialavsnitt om Nobelprisen 2026 förklarar Vetenskapsradions Annika Östman, Camilla Widebeck och Lars Broström årets prisbelönta forskning i medicin, fysik och kemi.

Programledare: Gustaf Klarin
[email protected]

”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 3/4 2025.

Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.

Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.

Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius.

Programledare: Mats Carlsson-Lenart
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Molekyler kan förekomma som höger- eller vänstervantar - likadana fast varandras spegelbilder. I kroppen finns bara ena sorten. Men de olika spegelbilderna kan ha olika verkan, och det är därför viktigt för den som tar fram läkemedel att kunna bestämma vilken sorts ”vante” man vill göra.

Hör Vetenskapsradions sändning från Kungliga Vetenskapsakademien när årets pristagare just avslöjats: Fransmannen Henri Kagan och japanen Kenso Soai, vars reaktion vi hör i programmet.

Gäst i programmet: Christina Moberg, professor i organisk kemi.

Producent: Camilla Widebeck
Programledare: Björn Gunér och Lars Broström