Skog och natur restaureras för att förbättra läget för arterna. Här möter vi ekologen som forskar om hur skogens liv reagerar på de åtgärder vi gör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20250826.

EU har satt upp mål om att 20 procent av unionens land och hav ska restaureras innan 2030. Det kan till exempel handla om att återväta våtmarker eller att röja upp igenväxta naturbetesmarker och återinföra bete. I skogen görs åtgärder som naturvårdsbränningar och gallringar som ger lövträden mer plats.

Jörgen Sjögren forskar om restaureringsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, och han berättar vad vi vet idag om hur bra de här åtgärderna funkar för att hjälpa såväl vanliga som ovanliga arter.

Programledare: Joacim Lindwall
[email protected]

Reporter: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången i februari 2025.

Visenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.

Följ med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.

Reporter: Stefan Nordberg
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Visste du att det spelar roll åt vilket håll svansen på en hund viftar? Vi möter etologen Per Jensen, aktuell med en ny bok om färsk hundforskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251023.

Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Vi träffar honom hemma i villan, tillsammans med dansk-svenska gårdshunden Gotte och sonens jaktlabrador Tora.

Det finns gott om myter när det gäller hundar, enligt professorn – myter som envist biter sig fast trots att forskningen motbevisat dem.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251111.

Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.

Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.

Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.

I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.

I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.

Reporter Annika Östman
[email protected]

Producent Lars Broström
Lars.Brostrom@sverigesradio. se

Från medicinmäns erfarenheter till laboratoriestudier så hoppas forskare kunna utveckla växtbaserade medel för att komplettera dagens läkemedel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251028.

Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över.

Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk.

Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor.

Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner.

På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård.

Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin.

Reporter: Annika Östman
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251014.

I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.

Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.

WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.

Reporter: Annika Östman
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Naturliga hälsoprodukter har blivit en miljardindustri i väst, men många recept bygger på uråldrig kunskap från länder som Sydafrika. Vem äger rätten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20250930.

I Pretoria i Sydafrika, sker ett unikt samarbete mellan forskare och medicinmän för att bevara hotade medicinalväxter, men också för att skydda den kunskap som omger dem.

Etno-ekologen och medicinkvinnan Nolwazi Mbongwa, samt hortonomen Mpho Mathalauga och Itumeleng Machete vid SANBI – South African National Biodiversity Institute, guidar i den botaniska trädgården i Pretoria.

Men håller Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman på att agera som en biopirat när hon ställer en enkel fråga om en blomma? Hur kan kunskap delas utan att stjälas?

Reporter Annika Östman
[email protected]

Producent Lars Broström
[email protected]

Sveriges Radio fyller 100 år 2025. Och ända från början har vetenskap varit en viktig del i utbudet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När det talades om forskning i radion de första åren var det i regel forskarna själva som föreläste. Senare hördes de intervjuade – men av mycket hovsamma reportrar som knappast var inställda på att ifrågasätta.

Först fram på 60-talet börjar vi känna igen ett journalistiskt arbetssätt i förhållande till forskarna.

Vi hör flera historiska exempel med röster som Gösta Knutsson, Bengt Feldreich och Bert Bolin. Idéhistorikern och tidigare SR-medarbetaren Karin Nordberg ger det historiska sammanhanget med det hon kallar en tidig "orgie i folkbildning”.

Producent: Lars Broström
[email protected]

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Vi är omgivna av teknik som bygger på kvantfysik: som kiselchip i mobilerna, LED-lampor, GPS-navigering. Och nu väntar en helt ny nivå av kvantteknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251104.

– Det kommer att vara lite som en industriell revolution, säger Linda Johanson, ansvarig för kvantteknik på forskningsinstitutet RISE om de nya kvantteknologierna.  

Vi möter också bland andra Göran Johansson på Chalmers, där man utvecklar en kvantdator.

Kvantfysiken fyller 100 år 2025 och forskningen har under de allra senaste decennierna trängt så djupt in i materiens mysterier att vi idag kan hantera de små partiklar som kvantfysiken beskriver – atomer, molekyler elektroner eller ljusets fotoner, på ett helt nytt sätt. Det öppnar för nya tekniska möjligheter.

Enligt förutsägelserna så kan vi om 20 år få en hälsoundersökning med kvantsensorer, genomgå en strålbehandling precisionsberäknad av en kvantdator, våra bankaffärer skyddas med hjälp av kvantkryptering, och vi använder nya superbatterier som skapats med hjälp av simuleringar i kvantdatorerna.

Det här är det andra programmet av två från Vetenskapsradion om kvantfysikens 100 år.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Partiklar som far rakt igenom en barriär. Och kan en katt vara död och levande samtidigt? Forskarna är ännu inte ense om hur kvantfysiken ska förstås.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 20251103.

I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.

Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.

I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.

I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.

Programledare: Tomas Lindblad

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]