Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 28/11-24 i en omarbetat version från 2007.

Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson.

Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar.

Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona.

Reporter Björn Gunér
[email protected]

Upptäck ny forskning och fascinerade program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Upptäck ny forskning och fascinerade program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi hör också om hur e-DNA avslöjade ärtmusslor som fanns på ställen man inte visste. E-DNA, alltså att hitta DNA i miljön från arter man letar efter, kan göra miljöövervakningen effektivare.

Gustaf Klarin
[email protected]

Camilla Widebeck
[email protected]

Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 5/11-2024

Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.

Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.

Lena Nordlund
[email protected]

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.

I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.

Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.

Reporter:
Mats Ottosson
[email protected]

Programledare:
Jenny Berntsson-Djurvall
[email protected]

Producent:
Lars Broström
[email protected]

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången tisdag 29/10-2024.

Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.

Programledare: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

På Chalmers i Göteborg finns en robotforskare utrustad med artificiell intelligens och armar. Den kan själv komma fram till hur den ska lägga upp sina experiment med läkemedelskandidater.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Roboten i Göteborg är bara ett exempel på hur forskare nu använder artificiell intelligens. Vi hör också om hur AI bidrar till att förbättra processer i stålindustrin och om hur flera AI-system nu kopplas ihop för att utbyta information med varann.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Megaraketen som delvis landade igen, och förebyggande behandling som helt hindrade HIV-smitta. Det är ett par av de forskningsgenombrott som tidskriften Science listar som årets största.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje år listar vetenskapstidskriften Science de främsta vetenskapliga genombrotten under året. Vi plockar upp några av dem i vetenskapsradion. Och så hör vi hur olivodlarna vidtagit åtgärder för att klara skörden i ett allt torrare klimat.

Gustaf Klarin
[email protected]

Camilla Widebeck
[email protected]

400 000 prover från djur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Just nu undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.

Reporter:
Joacim Lindwall
[email protected]

Producent:
Lars Broström
[email protected]