Tillsammans ska finska och svenska forskare ta reda på hur, när och var fladdermössen flyger över Östersjön när de migrerar till Mellaneuropa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Målet med projektet, Bat Migration över the Baltic Sea, även kallat BAMBI, är att efter dessa frågor besvarats, hitta olika metoder för att skydda fladdermössen från de marina vindkraftverkens rotorblad. 

Speciellt viktigt är det att få fram denna kunskap inför de kommande planerna att storskaligt bygga ut den havsbaserade vindkraften. Därför kommer under tre års tid de höstflyttande fladdermössens flygrutter följas bland att genom 150 inspelningsapparater runt om Östersjön, från norr till söder och från öst till väst. Kunskapen kommer sen vara till stor nytta för både länsstyrelser och vindkraftsbolag, till exempel för att veta när rotorbladen ska stängas av, och gå ned i så kallat bat mode.

Medverkande i programmet är Heather Wood vid SLU Centrum för biologisk mångfald, Michael Schneider på Länsstyrelsen i Västerbotten och kapten Louise Westerberg.

Reporter: Catharina Ericson Ulfves
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Att begrava och varna framtidens folk för radioaktivitet eller utnyttja det utbrända kärnbränslet i ny kärnkraft är en knäckfråga för kärnfysiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om det som i flera generationer varit det kanske mest omdebatterade avfallet i Sverige.

Det utbrända kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken planeras att lagras i 100.000 år nere i berget under Forsmark i Uppland. Det tycker avfallsforskare på Chalmers tekniska högskola är en dålig idé och eftersom avfallet fortfarande innehåller enorma mängder energi ser de det som en resurs att återvinna.

Forskningen på Chalmers handlar om att hitta en säker metod för att göra nytt kärnbränsle av avfallet.

Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Nu är det dags att bygga upp en infrastruktur i rymden, enligt Europeiska Rymdorganisationen ESA med rymdmackar och flera rymdstationer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 28 maj 2025.

Rymdekonomin växer och blir alltmer en del av ekonomin här på jorden, säger ESA:s chef för framtida transporter Jerome Breteau. Nu behöver vi en infrastruktur i rymden, med hamnliknande platser där farkoster kan tanka, lasta om och repareras.

Men Sverige ligger efter, enligt rymdingenjören Aaron Dinardi, med erfarenhet från både USA och Sverige. Den nuvarande utvecklingen av branschen, med stora initiativ från privata aktörer, händer inte här, säger han.

Vi hör också Rymdstyrelsens generaldirektör Ella Carlsson om ESA-visionen och om kritiken från Dinardi. Kan de rymdplaner som nu finns i Sverige föra oss i rätt riktning?

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Skog och natur restaureras för att förbättra läget för arterna. Här möter vi ekologen som forskar om hur skogens liv reagerar på de åtgärder vi gör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU har satt upp mål om att 20 procent av unionens land och hav ska restaureras innan 2030. Det kan till exempel handla om att återväta våtmarker eller att röja upp igenväxta naturbetesmarker och återinföra bete. I skogen görs åtgärder som naturvårdsbränningar och gallringar som ger lövträden mer plats.

Jörgen Sjögren forskar om restaureringsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, och han berättar vad vi vet idag om hur bra de här åtgärderna funkar för att hjälpa såväl vanliga som ovanliga arter.

Programledare: Joacim Lindwall
[email protected]

Reporter: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

I projektet AI-driven precisionsmedicin samarbetar akademi och näringsliv för att göra stor skillnad för patienter med exempelvis cancer och olika neurologiska sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Precisionsmedicin är att skräddarsy behandlingar för varje unik patient. Tack vare nya teknologier kan numera miljontals celler effektivt analyseras var för sig, och den gigantiska mängden data kan användas för att träna AI-modeller. I en åttaårig storsatsning, koordinerad av högskolan i Skövde, samarbetar akademi och näringsliv för att kombinera bioinformatik och AI. Målet är tidigare diagnoser, bättre behandlingar och friskare liv för patienterna.

Medverkande: Samuel Alsén/lead scientist CCRM Nordic Mölndal, Mikael Kubista/ MultiD Analyses AB Mölndal och Göteborgs universitet, Jane Synnergren/professor bioinformatik Högskolan i Skövde, Petter Björquist/forskare och VD Verigraft, Karin Jennbacken/forskare AstraZeneca

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Före detta statsepidemiolog Magnus Gisslén drog den här veckan igång en intensiv diskussion om vilken medicinsk kompetens som krävs för ledning av Folkhälsomyndigheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Vetenskapsradion tar vi resonemanget vidare. Tidigare generaldirektör Johan Carlson och Jan Albert, professor i smittskyddsarbete tillika utredare av framtida pandemiberedskap, diskuterar vilken typ av kompetens som behövs. Du hör också Magnus Gisslén själv, och nuvarande generaldirektör på Folhälsomyndigheten Olivia Wigzell. Även Danmarks motsvarighet till statsepidemiolog Tyra Grove Krause berättar om att man i Danmark har tre läkare i en ledning med fem personer på Statens serum institut, SSI.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Här byggs Östersjöregionens största fiskforskningslaboratorium med sikte på att förbättra läget för torsken och sillen i Östersjön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 2/5–2025.

Ett stenkast från den gamla kärnkraftsanläggningen i Studsvik, utanför Nyköping, byggs Östersjöregionens största fiskforskningslabb.
Det är stiftelsen Baltic Waters som bygger det för att främja fiskforskning i Östersjön men också för föda upp och sätta ut torsk och strömming eller sill i Östersjön – två fiskarter som det går dåligt för.
Under försökens gång ska fisken sättas ut i den idylliska havsviken Tvären där forskarna ska kunna ha koll på hur många som överlever och vilken den optimala åldern för utsättning av fiskynglen är.

Reporter: Joacim Lindwall
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Den var 70 centimeter lång, hade klor och långa tår,bör sett ut som en ödla och den levde för ungefär 355 miljoner år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 23/5-2025.

Nu har forskare, bland annat från Uppsala universitet, tittat närmare på ett fynd som kanske omkullkastar tidslinjen för landryggradsdjurens utveckling.

Det handlar om en liten stenplatta med 17 bevarade fotspår på. Fotspår som fått forskarna i studien att fundera på hur lite vi egentligen vet om det tidiga landlivet – innan dinosaurierna utvecklades.

Reporter: Stefan Nordberg
[email protected]

Producent: Lars Broström
[email protected]

Storskaliga försök pågår i Västerbotten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren 2024 så klubbades en omdebatterad EU-förordning igenom som bland annat innebär att 20 procent av all natur inom EU, som är i behov av det, ska restaureras innan år 2030 – men hur? Svaret kanske kan finnas i Västerbotten.

Där pågår storskaliga försök att restaurera skog. Bland annat längs med Umeälven där man försöker återskapa skogen så att den vitryggiga hackspetten ska trivas, och trivs den så trivs också många andra hotade arter.

Vetenskapsradions Joacim Lindwall och Sara Sällström har besökt Ume älvdal för att få reda på mer om hur Umeå kommun och EU-projektet SUPERB försöker återskapa försvunnen natur längs de branta sluttningarna ner mot älven.

Medverkande: Åsa Granberg, koordinator för projektet SUPERB, länsstyrelsen Västerbotten, Marlene Olsson, kommunekolog Umeå kommun och Mikael Lindgren, skogsägare.

Reportrar:
Joacim Lindwall
[email protected]

Sara Sällström
[email protected]

Producent:
Lars Broström
[email protected]

Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.

Medverkande:

Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker

Reporter:
Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]

Producent:
Lars Broström
[email protected]