Vetenskapsradion

Vetenskapsradion

By Sveriges RadioScience
Download on the App Store

All Vetenskapsradion episodes

  • Kontinuitetsskog med träd över 300 år kan fällas i statliga Sveaskogs ekopark

    Avverkningarna i ekoparken Jovan fick så kallat nollbeslut efter automatisk granskning hos Skogsstyrelsen, när handläggning uteblev av resursbrist.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I ekoparken Jovan i Västerbotten har Sveaskog anmält tre avverkningar på sammanlagt nära 50 hektar i skog som inte tidigare kalhuggits. På plats hittas flera rödlistade arter, bland annat dropptaggsvamp som i år rödlistats som nära hotad, och smalfotad taggsvamp som klassas som sårbar. Även gräddporing och garnlav som klassats som sårbara, och garnlavens mängd lyfts som tecken på höga naturvärden. Med årsringborr dateras tallar till 186 årsringar och i ett fall över 300 år.

    Sveaskog framhåller att en ekopark inte är ett naturreservat, utan bygger på naturvårdsavtal och ett landskapsekologiskt koncept där över hälften av produktiv skogsmark undantas och förstärkt hänsyn tas vid avverkning. Kritiker menar att det rimmar illa med målet att utveckla gammelskogens värden. Ärendena hos Skogsstyrelsen fick ett så kallat nollbeslut efter automatisk granskning, eftersom handläggning uteblev på grund av resursbrist, vilket gör att avverkningen tillåts utan invändningar.

    Uppgifter om spår av fridlyst tretåig hackspett kan ändå få betydelse, eftersom artskydd kan stoppa eller begränsa avverkningar.

    Reportrar: Daniel Värjö och Magdalena Martinsson

    Producent: Lars Broström

    20 min
  • Så låter matematiken bakom snäckskalets spiral – som musik

    Hur en detalj kan vara enkel men helheten komplex. Fraktaltänkande i orkesterstämmor med självreferens och återkommande figurer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I ett konferensrum på matematiska institutionen på Stockholms universitet sitter matematikern Per Alexandersson och tonsättaren Britta Byström och diskuterar matematik och musik.
    Den svenska tonsättaren Britta Byström, med många klassiska verk bakom sig som spelas både i Sverige och utomlands, har under senare år börjat intressera sig allt mer för matematik och hur den kan inspirera till musik.

    – Jag skrev mycket associativ musik, där man skriver en sak som föder nästa sak, men jag tyckte att musiken blev mycket komplicerad i detaljerna men där slutresultatet blev enkelt, jag ville vända på det, säger Britta Byström.

    En beställning från en orkester i Berlin blir startpunkten för ett verk som anknyter till naturen. Här kommer fraktaler in, mönster som återkommer i olika skala, som i ett ormbunksblad eller en broccoli. Alexandersson beskriver hur fraktaler ofta känns igen snarare än definieras, och hur till synes avancerade former kan uppstå ur enkla regler och korta formler. I musik kan det handla om stämmor i olika hastigheter, där uppmärksamheten kan skifta mellan lager.

    Samtalet rör också talserier som Fibonacci-serien och oändlighetsserien, och hur ordning och kaos kan höras i spannet mellan ren ton och vitt brus. Exempel hämtas ur verk som Fraktal musik, Seen from above och Alfabet.

    Medverkande: Britta Byström, tonsättare, och Per Alexandersson, matematiker.

    Reporter: Joacim Lindwall
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    20 min
  • Kate uppfyller ett livslångt löfte till världens elefanter

    När Kate Evans från Storbritannien bara var sju år gav hon ett löfte som kom att bestämma riktningen för hennes liv.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Programmet sändes första gången i november 2025.

    Under en av de resor som hennes pappa tog med henne på mötte hon en föräldralös elefantunge som blivit omhändertagen i fångenskap. Den såg så sorgsen ut att hon lovade den att hon skulle göra något för att elefanter skulle kunna leva vilt och fritt.

    Sedan dess har hon bland annat hunnit med att motbevisa en myt om elefanters beteende. Och startat en organisation som jobbar för att elefanter och människor ska kunna leva som goda grannar.

    Programledare: Sara Sällström
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    20 min
  • Barnafödandet minskar – forskarna saknar en tydlig huvudförklaring

    Nativiteten sjunker, framför allt i 20-årsåldern. Demografer ser flera möjliga orsaker men kliar sig ändå i huvudet kring den stora orsaken.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Barnafödandet minskar i Sverige och i många andra delar av världen. Nedgången syns tydligt bland de unga vuxna. Föräldraskapet beskrivs ofta numera som ett planerat projekt där mycket ska hinnas med innan barnet ska kunna få plats.

    Forskare pekar på olika förklaringar men det finns en stor osäkerhet kring vad som verkligen har förändrats. En del beskriver det som en normförändring där familjen tar mindre plats tidigt i vuxenlivet, men också att pressen har ökat på att vara en engagerad förälder.

    Kan en förändrad bostadspolitik göra skillnad? Eller att ge ett större barnbidrag till den unga barnen?

    Hur mycket ska staten försöka göra för att försöka vända utvecklingen, något som annars kan leda till problem för den traditionella välfärdsstaten.
    Hör Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och som leder den statliga utredningen ”En framtid med barn”,
    Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier och Bo Rothstein, seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskare vid Institutet för framtidsstudier, som nyss lagt fram sin delutredning ”Vad kan och bör staten göra?”

    Reporter: Anders Diamant
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    21 min
  • Så förändrades Sveriges politik kring invandring - utan att opinionen hann med

    Sveriges syn på asylsökande och invandrare växte fram för 50 år sedan. Då var den rättighetsbaserade. Men 2015 svängde den till mer av en kravmodell.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det var 1975 som riksdagen fattade beslut om tydligare integrationspolitik. Då var utgångspunkten att integration skulle byggas med jämlikhet, valfrihet och samverkan. I praktiken handlade det om att skapa struktur efter år av arbetskraftsinvandring, med tolkar och hemspråk när barn hamnade i klassrum utan stöd. Idén om välfärdsstaten innebar lika villkor i arbetsliv och samhälle. Den linjen levde fram till 2015.

    Det året kom ungefär dubbelt så många asylsökande jämfört med årets dessförinnan, drygt 160 000. Det var främst från kriget i Syrien och ensamkommande från Afghanistan. I november lades politiken om. Villkoren blev mer restriktiva. Gränskontroller införde.

    Men opinionen var 2015 fortfarande positivt till flyktingar, men förändrades under 2016.

    De tillfälliga reglerna blev senare permanentade 2021. Det handlade om tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel och svårare anhöriginvandring.

    Undersökningar i Sverige som gjorts återkommande med migranter som kommer från länder utanför EU visar att de har lätt att ta till sig om demokrati, jämställdhet, skola och arbete. 64 procent uppger en känsla av att vara hemma i Sverige. Men en del känner mer motstånd när det gäller syn på skilsmässa, sex, abort och hbtqi. Det har kallats för selektiv integration.

    Kraven på inkomstgräns på mer än 30 000 kronor för att söka arbetstillstånd skapar oro hos många.

    Medverkar gör Karin Borevi, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola samt Bi Puranen, docent i ekonomisk historia, senior forskare vid Institutet för framtidsstudier och generalsekreterare för World Values Survey.

    Reporter: Annika Östman
    [email protected]

    Producent: Camilla Widebeck
    [email protected]

    21 min
  • Demonstrationsvågens dilemma – ju fler tågen samlar, desto svårare att enas kring budskap

    En protestvåg sveper över världen. Men när plakat om arbetslöshet, korruption, levnadskostnader och skolsystemet blandas med Palestina, klimatet och bensinpriserna kan det bli svårt att få genomslag.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Unga demonstrerar i hundratusental på gatorna i Paris och övriga Europa, i Asien, Afrika och Sydamerika. I några fall har det övergått i våldsamheter. På andra håll så har de fått regimer att falla, och till och med vunnit val. Det har varit ett år av manifestationer och det talas om en ”generation z” som har fått nog.

    Vi frågar oss vad som ligger bakom den globala protestvågen, vad som förenar och skiljer rörelserna i de olika länderna, och varför det nu återigen är Frankrike som är epicentrum för protestskalven.

    Protestforskaren Katrin Uba säger att det blir ett dilemma för demonstrationerna om de växer inte bara i antal medverkande utan även i antal budskap.

    Medverkande: Katrin Uba, professor i statskunskap vid Uppsala Universitet; Laurent Frajerman, sociolog med inriktning på sociala rörelser knuten till forskningscentret Cerlis, Paris; samt några personer engagerade i proteströrelserna i Frankrike och Italien.

    Reporter i Neapel: Lena Nordlund

    Ljudtekniker: Nils Lundin

    Programledare: Björn Gunér
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    21 min
  • Tuberkulos och krig skördade medicinstudenter i Uppsala under 300 år

    Kartläggning av 2 800 medicinstudenter i Uppsala visar hur tuberkulos, krig och fältsjuka satte punkt för många liv alltför tidigt.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Bo Lindberg har i inskrivningsliggare och material från studentnationerna i Uppsala kunnat följa medicinstudenter genom tre sekler, från 1600-talets prästhem till 1800-talets växande studentliv. Kartläggningen av 2 800 personer visar hur riskerna ofta följde med yrkesvalet. Omkring fem procent uppges ha dött i tuberkulos, samtidigt som diagnostiken var osäker och dödsorsaker ibland skrevs som ”tärande sjukdom”.

    Krig återkommer som en annan förklaring till tidiga dödsfall. Under Gustav III:s krig mot Ryssland kallades studenter ut som fältläkare och dog ofta inte av skador, utan av fältsjuka – diarrésjukdomar kopplade till dålig hygien. Samtidigt förändras läkarutbildningen: medikofilen införs som förberedande steg, humoralpatologin och behandlingar som åderlåtning tappar mark, och kirurgi blir en del av studierna.

    I materialet syns också enskilda människoöden, som den första kvinnan som skrevs in på läkarutbildningen i Uppsala efter att universiteten öppnats för kvinnor

    Reporter: Cecilia Ohlén
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    20 min
  • Svenska försvarets ökade aktivitet med stridsvagnar och granater bra för naturvården

    Stridsvagnsspår och explosioner skapar livsmiljöer för sällsynta växter och insekter. På Smålands skjutfält trivs arter som annars riskerar att försvinna.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Programmet sändes första gången 18/11-2025.

    Krig i Europa och det svenska försvaret ökar sin aktivitet. Fler skott avlossas, fler granater sprängs, och stridsvagnarna dundrar fram och spränger sönder och river upp djupa sår i naturen på de svenska övningsfälten.

    Det här är bra för försvaret av Sverige, men naturvården gynnas också.

    Vi följer med biologen och insektsforskaren Niklas Johansson ut på Skillingaryds skjutfält i Småland där många sällsynta växter och djur gynnas av militärens aktivitet.

    Reporter: Gustaf Klarin
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    20 min
  • Forskningens blinda fläckar i Sápmi pekas ut i Sanningskommissionens antologi

    Urfolksforskning strävar efter nya metoder och samiska röster i processen, från forskning om samer till forskning med och av samer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Forskningsantologi ”Marken, vattnet och tankarna” har tagits fram i samband med ”Sanningskommissionen för det samiska folket”. Den samlar ett femtiotal forskare som beskriver forskning i Sápmi på ett populärvetenskapligt sätt, där historieprofessorn Gunlög Fur och docenten Anna-Lill Drugge varit ett par av redaktörerna.

    Forskarna sätter fokus på hur kunskap om Sápmi har producerats och använts. Historiskt har forskning varit tätt sammankopplad med svensk samepolitik, rasbiologi och skolreformer som nomadskolan. Konsekvenserna blev bland annat en statlig uppdelning mellan renskötande samer och andra samer som skulle assimileras, en konfliktlinje som fortfarande märks.

    Antologin tar också upp begreppen inre kolonisering och svensk kolonialism. När silverfynd väckte det svenska styrets intresse på 1600-talet knöts resurser och krigsekonomi samman med ambitioner om kristendom och ett ”civiliserat” levnadssätt, samtidigt som samiska röster och anspråk trängdes undan. Tidiga empiriska skildringar, som Lapponia, byggde på insamlat material via präster och samiska utsagor, men genom ett tydligt utifrånperspektiv.

    I dag växer urfolksforskning som vill flytta tyngdpunkten från forskning om samer till forskning med och av samer, med nya metoder och större utrymme för samiska perspektiv. Ett exempel är samarbeten mellan klimatforskare och renskötare, där kunskap om snötäcke och lavar kan förfina prognosmodeller för klimatförändringar. Samtidigt pekas blinda fläckar ut: samiskt liv utanför samebyar och historien i sydsamiskt område är fortfarande sämre kartlagt.

    Medverkar i samtalet gör Gunlög Fur, professor i historia vid Linneuniversitet samt Anna-Lill Drugge, docent i samiska studier vid Umeå universitet. Tyra Fjellgren och Mirja Fjellgren Utsi, från ungdomsorganisationen Sáminuorra, längtar efter att flera ska lära sig väldigt grundläggande saker om den samiska kulturen. De båda läste upp vittnesmål när Sanningskommissionen överlämnade sin slutrapport i Staare/Östersund till kulturminister Parisa Liljestrand 30 september 2026.

    Reporter: Annika Östman
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    21 min
  • Nu ska vinterdäcken på – men vet du vad de går för?

    Nu är det hög tid att byta till vinterdäck. Men vid valet av däck finns det mer att fundera på än valet mellan dubbat och odubbat.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    När första snön kommer blir det rusning till däckverkstäderna. Men då bör vinterdäcken såklart redan sitta på. Enligt däckbranschen är det när dygnets medeltemperatur går under 7 grader som det är dags att byta.

    Varför just då? Och om man kör på dubbfria däck, varför måste man byta över huvud taget?

    Vi tittar närmare på vad som skiljer sommardäck och dubbfria vinterdäck - och får höra hur man vet om de dubbfria vinterdäcken är tillverkade för nordisk vinter. Inte alla däck som är märkta med alptopp och snöstjärna och därför är lagliga i Sverige är faktiskt anpassade för vårt klimat.

    Vi besöker VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping, och träffar forskningsledaren Mattias Hjort.

    Programledare: Camilla Widebeck
    [email protected]

    Producent: Lars Broström
    [email protected]

    20 min