Kändisekonomerna sprider skräck med sina domedagsprofetior. Europas politiker får underbetyg för skötseln av skuldbergen i medelhavsländerna , bankerna och euron. Usel hantering leder till euroupplösning och kraschlandning i ekonomin. Men det finns en motbild: optimisterna pekar på minskad fattigdom i världen och låg inflation. Medverkande är Jens Henriksson, VD för Stockholmsbörsen Nasdaqomx och Andreas Cervenka, ekonomijournalist på Svenska Dagbladet.

Nu växer köerna framför bankomaterna i Grekland och Spanien. Oroliga greker har tömt en tredjedel av sina bankkonton under de två senaste åren. I Spanien uppgick kapitalflykten under de tre första månaderna till 100 miljarder euro. " Bankrusning" är ordet för dagen i sydeuropa. Medverkande; Annika Winsth, chefekonom på Nordea och Pehr Wissén, professor vid Handelshögskolan.

Tysklands urstarka ekonomi fortsätter att tuffa på i ett alltmer oroligt Europa. Frågan är varför Tyskland har kommit så lindrigt undan. Överraskande tycker en del.Tur och skicklighet säger andra. Men alltfler företagare börjar nu bli nervösa över att eurokrisen aldrig tycks ta slut. Medverkande: ekonomerna Hubert Fromlet och Stefan Fölster samt SR.s korrespondent i Berlin, Daniel Alling.

Plötsligt är det okej för Europa att spendera sig ut ur krisen. På ett extrainkallat EU toppmöte om en dryg vecka står tillväxt och arbete högst på agendan. Varför vände det och blev lika fint att Slösa som att Spara ? Medverkande: Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank och Stefan de Vylder, nationalekonom

Personkemin kan vara avgörande för förhandlingsresultatet. Det gäller på alla nivåer i samhället. I såväl slott som i koja. Nu är det t e x dags för ett nytt radarpar i den europeiska krispolitiken; Frankrikes Hollande och Tyskland Merkel. Språk, bakgrund, ett första handlag kan avgöra hur man löser en kris eller enas om ett avtal. Medverkar göra Jan Eliasson nyutnämnd vice generalsekreterare i FN och Elisabeth Tarras Wahlberg, kommunkationsexpert.

På söndag går fransmännen till val. Då avgörs det om sittande president Nicolas Sarkozy eller utmanaren Francios Hollande ska leda Europas näst största ekonomi de kommande fem åren. Vad händer med Frankrikes ekonomi om förhandsfavoriten Francois Hollandes alla vallöften skulle bli verklighet? Redan idag är Frankrikes statsskuld nästan 90 procent av BNP. Skulle någon av presidentkandidaterna kunna få landets ekonomi på fötter och mildra skuldkrisen i Europa? Gäster i programmet är Mauro Gozzo, chefsekonom på Exportrådet, och Johan Javeus, chefsstrateg på SEB. Programledare: Catarina Friskman.

I skuggan av den europeiska skuldkrisen duggar nu börsbolagens kvartalrapporter tätt. Där får vi reda på hur året har börjat för företagen och i en del fall hur företagsledningarna ser på den närmaste framtiden. Frågan är hur mycket som går att utläsa ur kvartalsrapporterna om konjunkturen härhemma och ute i världen. Detta diskuteras i Ekonomiekot lördag. Medverkande: Anders Rune, chefsekonom på Teknikföretagen och Jonas Olavi, aktiestrateg på Nordea. Programledare: Johan Prane

Storbritannien och Irland drabbades hårt av finanskrisen 2008-09. Båda länderna hade haft en lång period av ekonomisk tillväxt. Framtidsoptimismen var stark, skuldsättningen ökade och en bostadsbubblan började växa. När krisen kom sprack bubblan och bankerna var på väg att gå omkull. Scenariot var likartat både i Storbritannien och Irland. Men Irland kunde inte hantera situationen på egen hand utan var tvunget att söka nödlån från EU och Internationella Valutafonden. Storbritannien däremot behöll finansmarknadens förtroende. Denna skillnad och det aktuella läget och framtiden för de båda länderna diskuteras i Ekonomiekot lördag. Medverkande: Lars Frisell, tillträdande chefsekonom på den irländska centralbanken och Carl Hammer, chefsstrateg på SEB och kännare av brittisk ekonomi. Programledare: Johan Prane

Arbetslösheten bland unga har ökat de senaste tio åren. 23 procent av15-24 åringar i Sverige är arbetslösa enligt officiell statistik. Frågan är om detta är den verkliga sanningen. Bakom siffrorna döljs ett antal fallgropar. Ekonomiekot Lördag reder ut begreppen och siffrorna. Medverkar gör Clas Olsson, utredningschef på Arbetsförmedlingen och Anders Forslund, professor vid IFAU. universitet.

Det har gått fyra år sedan de första tecknen kom på den ekonomiska kris som kulminerade hösten 2008. Svensk industri drabbades hårt av nedgången året därpå. Hur överlever man och vilka startegiska beslut måste tas när det blåser som allra hårdast ? Det är frågan i Ekonomiekot Lördag med de två företagsledarna Lars Lejon, vd för Hordagruppen och Mats Hilding, vd för Axelent.