The most played episodes among Podcast App listeners.

1. 1
   Number 1: Skräckscenarierna om oljan har inte slagit in – men gasen gäckar Europa

   Det utmålades som historiens värsta energikris med risk för ekonomisk kollaps. Men ett halvår efter att kriget mellan USA och Iran bröt ut har ännu inte de värsta olje-scenarierna blivit verklighet. Men gasen fortsätter gäcka Europa inför vintern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljekrisen som uteblev? När kriget mellan USA och Iran bröt ut i våras varnade experter för ett oljepris på uppemot 200 dollar fatet och för omfattande störningar i världsekonomin. Men världens länder svarade snabbt genom att använda strategiska lager och öka produktionen på andra håll. Nya orosmoln – gasen oroar inför vintern Samtidigt som oljemarknaden överraskat positivt fortsätter Europas gasmarknad att oroa. Låga nivåer i gaslagren samtidigt som priserna stigit till de högsta nivåerna på tre år. En kall vinter kan snabbt göra energin betydligt dyrare i stora delar av Europa. Europas nya energiberoende Efter Rysslands invasion av Ukraina minskade Europa snabbt sitt beroende av rysk gas. Men omställningen skapade i stället ett nytt beroende av importerad flytande naturgas, framför allt från USA. Hur sårbar är kontinenten och har Europa löst sitt energiproblem eller bytt ett beroende mot ett annat? Programledare: Samantha Coard Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Axel Berkemar Medverkande och röster i programmet: Samuel Ciszuk, energimarknadsanalytiker, ELS Analysis. Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Annika Winsth, chefekonom Nordea Jonas Stenbeck, privatkundchef, Vattenfall Ebba Busch, energiminister (KD) [email protected]

   September 04, 2026·29min
   Play
2. 2
   Number 2: Så kan Sverige tappa fyra miljoner invånare – ”allvarliga konsekvenser”

   Sveriges befolkning kan krympa med fyra miljoner på 75 år och regeringens utredare varnar för stora ekonomiska konsekvenser om det här scenariet blir verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rekordlågt barnafödande en dyr affär för Sverige Det har kallats för ”den tysta krisen” och har jämförts med klimatkrisen. Regeringens egen utredning Framtid med barn varnar för att det rekordlåga barnafödandet på sikt kan leda till svagare tillväxt, krympande arbetskraft och ökad press på välfärden. Olika åsikter om hur frågan ska lösas Framtidsprognoserna oroar, men åsikterna går isär i hur problemet ska lösas. Fler barn, mer invandring, eller helt nya sätt att organisera välfärden och arbetsmarknaden? Sverige har redan en generös familjepolitik, så vad finns kvar i verktygslådan för att få igång barnafödandet? En global utmaning Sverige är långt ifrån ensamt. Födelsetalen sjunker i stora delar av världen och flera länder satsar stora summor på att få fler att bilda familj, Men trots generösa stöd ligger länder som Sydkorea och Singapore fortfarande på rekordlåga nivåer. Men det kan också finnas positiva effekter av lägre befolkning. Programledare: Samantha Coard Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Olof Hansson Wallgren Medverkande och röster i programmet: Åsa Hansson, docent i Nationalekonomi vid Lunds universitet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Lena Lundkvist, demograf på SCB Elisabeth Svantesson, Finansminister Carolina Söderbäck Brantskog, Andreas Söderberg, Elisabeth Tenje, Stockholm Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt Näringsliv Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S) Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD)[email protected]

   August 28, 2026·32min
   Play
3. 3
   Number 3: Därför är stigande räntor och USA:s monsterskuld så otäcka – även för oss

   Långräntorna rusar mot skräcknivåer. Nu försöker Trump och finansminister Scott Bessent stoppa utvecklingen men det har inte fått den effekt som de hoppats på. Statsskulden har blivit rekordstor och rekorddyr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varnar för börsras och stigande boräntor De långa räntorna stiger kraftigt i USA, men även i Europa och Sverige. ”Det här är nivåer som vi tidigare haft i kristider”, säger Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén. Uppgången drivs på av en mängd orsaker. En del är positiva, som att ekonomin i grunden är stark. Men räntorna drivs också upp av sådant som krig, stigande oljepriser, stora statsskulder, budgetunderskott och inflationsoro. Även stora AI-satsningar som kräver mycket kapital driver på. Räntor på statsobligationer fortsätter att öka – ”det är ohållbart” Och än är räntetoppen inte nådd, enligt många experter. Nu har många ögonen på den amerikanska 10-årsräntan som ligger snubblande nära skräcknivån 5 procent. Finansminister Scott Bessent har ökat återköpen av statsobligationer för att få ner räntorna. Men effekten har blivit den motsatta. Så riskerar ränterusningen slå ”Amerikanska räntor är ankaret i det finansiella systemet”, säger Claes Måhlén. Men även de svenska långräntorna har gått upp kraftigt. För oss svenskar innebär de stigande marknadsräntorna att de bundna bolånen, men även att företagens och statens lån blir dyrare. Dyra vallöften Samtidigt lovar politikerna stora satsningar som ska finansieras - kommer de gå att genomföra? Vilka vallöften ligger risigt till? Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Amanda Sundström, makrostrateg SEB Matt Mayer, chef Opportunity Ohio Donald Trump, president USA JD Vance, vice president USA [email protected]

   September 11, 2026·27min
   Play
4. 4
   Number 4: Så slår extremvädret mot ekonomin –  ”högre risk på sikt”

   Sommaren extrema torka och bränder kan slå mot Europas ekonomi, men prognoserna är osäkra och ekonomin har visat sig oväntat stryktålig av tidigare kriser. Men på sikt väntar en stor nota för klimatets effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extremvärmen slår mot Europas ekonomi Hittills i år har större area än hela Halland brunnit i Europa och i Västeuropa uppmättes de varmaste juni- och julimånaderna någonsin. Flera prognoser visar att Europas ekonomi kommer drabbas av torkan och värmen. Bakgrunden är bland annat störningar för jordbruket, transporter på uttorkade floder och elproduktion. Ändå en stryktålig ekonomi? Men det är inte säkert att effekterna blir så stora. Den senaste krisen efter kriget i Mellanöstern har inte gett de effekter på ekonomin som många varnade för i början. Ekonomin framstår som mer stryktålig. Värre på sikt Riksbankschef Erik Thedéen varnar för att vi kan räkna med fler såna här störningar i ekonomin på grund av klimatet framöver. Och notan för att investera för att skydda sig mot störningar och motverka klimatets effekter väntas bli stor. Programledare: Samantha Coard Producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet: Shon Ferguson, docent i miljöekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot Lisa Göransson, professor i energisysten, Chalmers Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet Erik Thedéen, Riksbankschef Christina Nyman, chefekonom, Handelsbanken [email protected]

   August 21, 2026·25min
   Play
5. 5
   Number 5: Så vinner man ett val – valfläsk, valfjäsk och partikassornas betydelse

   Vad lovar partierna och vad kostar det? Det går allt bättre för Sverige, säger ekonomerna. Men politikerna pratar om tuffa tider och stödåtgärder. Vilka löften och valfläsk brukar gå hem hos väljarna? Och hur påverkas ekonomin av vem som vinner? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flörtar med hushållen – som är rikare än någonsin Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet går till val med slogans som ”Dags att ta Sverige på allvar”, ”För ett rättvisare Sverige”, ”Vi gör Sverige till Sverige igen” och ”På din sida”. ”De är försök till slagkraftiga slogans som ska skapa intresse”, säger professor Niklas Bolin. Och löftena till hushållen är många i den här valrörelsen. ”Det är ett stort fokus på kortsiktiga plånboksfrågor”, konstaterar Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken. Samtidigt har ”hushållens plånböcker aldrig varit tjockare än idag”, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank. Kritik från ekonomer Den stora frågan är om satsningarna verkligen behövs, och hur de ska betalas. ”Underskott är okej ett tag, men man kan inte fortsätta på det spåret”, säger SEB:s chefekonom Jens Magnusson. Så ser partiernas ekonomi ut Årets valkampanjer skiljer sig från tidigare. De sociala mediejättarna Meta och Google har stoppat politisk annonsering och Socialdemokraterna har sålt sin lotteriverksamhet som dragit in stora pengar till partikassan. Samtidigt räknas Centerpartiet som ett av världens rikaste partier. Programledare och producent: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Niklas Bolin, professor statsvetenskap Mittuniversitetet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Albin Kainelainen, generaldirektör Konjunkturinstitutet Anders Dybelius, universitetslektor Jönköping university Andreas Wallström, prognoschef Swedbank Jens Magnusson, chefekonom SEB Christina Nyman, chefekonom Handelsbanken [email protected]

   August 14, 2026·25min
   Play