Ekots lördagsintervju

Ekots lördagsintervju

By Sveriges RadioNews
Download on the App Store

Ekots lördagsintervju episodes

  • Valspecial – AI-debatt med riksdagspartierna

    Så vill partierna hantera utmaningarna och möjligheterna som kommer med artificiell intelligens. AI-debatt mellan representanter från alla riksdagspartier.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Vilka risker ser politikerna med AI och hur vill de reglera tekniken – i Sverige och globalt? Hur vill de hantera beroendet av utländska AI-bolag och hur ska svenska företag konkurrera med dem? Vad innebär det för arbetsmarknaden och skatterna om AI tar över allt fler arbetsuppgifter? Hur vill politikerna att skolelever och studenter ska lära sig den nya tekniken?
    Gäster:
    Niels Paarup-Petersen, talesperson i digitaliseringsfrågor i Centerpartiet
    Mattias Bäckström Johansson, partisekreterare för Sverigedemokraterna
    Malin Östh, ledamot i Trafikutskottet och talesperson för AI-frågor i Vänsterpartiet
    Jessica Rosencrantz, EU-minister, Moderaterna
    Anton Bylin, riksdagskandidat för Miljöpartiet i Stockholm och språkrör för Grön Ungdom
    Erik Slottner, civilminister med ansvar för digitalisering, Kristdemokraterna
    Ardalan Shekarabi, talesperson för arbetsmarknadspolitik, Socialdemokraterna
    Johan Britz, arbetsmarknadsminister, Liberalerna

    Programledare: Erika Mårtensson
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Maria Stillberg

    Debatten spelades in fredagen den 4 september 2026.

    52 min
  • Valspecial – AI och ekonomin

    Utvecklingen av artificiell intelligens går mycket fort. Hur kommer AI att påverka ekonomin, arbetsmarknaden och välfärden? Och vilka utbildningar ska unga välja för att få jobb i framtiden?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I Ekots lördagsintervjus valspecial om AI samtalar experterna:

    Erik Wetter, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm
    Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet
    Moa Tiwell, chef för Arbetsmarknadens AI-råd vid AI Sweden
    Markus Furendal, forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier

    Programledare: Erika Mårtensson
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Maria Stockhaus

    Programmet spelades in fredag dem 28 augusti 2026.
    Nästa lördag blir det debatt om AI med politiker från riksdagspartierna i Ekots lördagsintervju.

    41 min
  • Valspecial: AI och demokratin

    Den tekniska utvecklingen av artificiell intelligens går mycket snabbt. Under nästa mandatperiod kommer AI troligen att tvinga fram samhällsförändringar som nästa regering kommer att behöva hantera.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Trots det talas det inte mycket om AI i valrörelsen. I Ekots lördagsintervjus valspecial om AI och demokrati frågar vi fyra experter vilka frågor, risker och utmaningar kopplade till AI som svenska politiker behöver formulera politik kring.

    Gäster:
    Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och ledamot i regeringens AI-kommission.
    Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers.
    Carl Heath, senior forskare om digital resiliens vid forskningsinstitut RISE och doktorand vid Göteborgs universitet.
    Marie Eneman, docent vid Göteborgs universitet, forskar om AI i polis och rättskedja och balansen mellan brottsbekämpning, säkerhet, demokratisk kontroll och rättigheter.

    Programledare: Erika Mårtensson
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Tobias Carlsson

    Programmet spelades in fredagen den 21 augusti 2026.

    40 min
  • Jacob Wallenberg: Vi går mot en tid av stor oförutsägbarhet

    Näringslivsprofilen om energikrisen, behovet av en energiöverenskommelse, EU:s relation till USA och Kina – och generationsskiftet i familjen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Wallenbergsfärens investmentbolag Investor, som i sin tur är delägare i flera svenska storbolag som Saab, Electrolux, Atlas Copco, ABB och SEB. Sedan 2022 är Jacob Wallenberg också ordförande för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

    ”Risk att man sätter sig på händerna”

    Kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet har lett till en global energikris. För näringslivet innebär det mer ovisshet, vilket gör det svårare att fatta långsiktiga beslut – och osäkerheten sträcker sig bortom kriget i Iran, säger Jacob Wallenberg.

    ”På en högre nivå har vi ju en geopolitisk situation med friktion mellan USA och Kina, ett EU som letar sin roll i det här sammanhanget. Vi kommer från en era av globalisering när vi skulle ut och resa i världen och företag skulle resa över gränser, nya marknader, tillväxt, till en situation med ökad protektionism och tullar, som vi ofta talar om. Sammantaget så betyder det här att vi går ifrån en tid när man visste ungefär hur saker och ting fungerade, förutsägbarhet, till en tid när det är stor oförutsägbarhet och det är svårt att fatta långsiktiga beslut”, säger Jacob Wallenberg.

    Ja, men det måste man ju ändå göra som företagsledare?

    ”Precis så är det, men det betyder trots allt en risk för att man sätter sig på händerna och avvaktar och tittar. Det är väl det som oroar mig mest. Vi är inne i en era som är mer svårbearbetad för företagare och för individer i stort”, säger Jacob Wallenberg.

    Ny relation till USA och Kina

    I det nya geopolitiska läget menar Jacob Wallenberg att EU behöver förändra relationen till Kina och USA:

    ”Det viktiga är att EU mejslar ut en ny strategi i sitt förhållande till USA. Det ska vara en djup relation, men vi måste stå upp raka i ryggen och stå för våra värderingar, etc. Samma sak vad gäller Kina. Där har vi historiskt stått lite i skuggan av USA och gjort ganska mycket som de har gjort. Det tycker jag uppenbarligen inte att vi ska göra idag utan vi måste mejsla ut våra egna tankar i och kring relationen med Kina. Så att EU har väldigt hög grad att, inom citationstecken, ännu mer ta hand om sig själv” säger Jacob Wallenberg.

    Efterlyser energiöverenskommelse

    I sin egenskap av ordförande för Svenskt Näringsliv har Jacob Wallenberg tillsammans med organisationens vd nyligen skrivit en debattartikel i SvD med en önskelista på vad nästa regering behöver göra för att öka tillväxten i svensk ekonomi. Den första punkten är en politisk överenskommelse över blocken om stabil elförsörjning, för att näringslivet ska investera i ny kärnkraft.

    ”När man går in och satsar på det här så vill vi gärna se att näringslivet är engagerade, tar en del av risken, är med och investerar för att göra detta möjligt. Ur det perspektivet blir det här väldigt angeläget, att ju säkrare förutsättningar det finns att jobba med – läs politiken, politiska regler – ju lägre risk och större chans att man kommer att investera. Det är vi ute efter”, säger Jacob Wallenberg.

    När det gäller det blocköverskridande, statsministern brukar hävda att det redan finns en slags de facto-energiöverenskommelse politiskt i det att det fattats en rad beslut om kärnkraften som Socialdemokraterna är med på i stora delar. De politiska beslut i energifrågan som redan är fattade, räcker de?

    ”Inriktningen är väldigt positiv, men de facto så har vi inte en bred överenskommelse idag. Jag hoppas att vi kommer att få det, men vi har det inte idag.”

    Vilken sorts politisk överenskommelse om energin krävs för att få till de där långsiktiga spelreglerna som ni efterlyser?

    ”I grunden, och det har jag sagt tidigare, så handlar det om ett handslag mellan ledarna för respektive sida i den svenska politiken. Det är för mig trovärdigt”, säger Jacob Wallenberg.

    Regeringen har tagit fram en rad förslag som innebär att staten ska ta en större del av kostnaden och den ekonomiska risken för ny kärnkraft.
    I det kärnkraftsprojekt som kommit längst, planerna på nya reaktorer vid Ringhals, så ska staten tillsammans med det statliga energibolaget Vattenfall stå för 80 procent av ägandet och risken. Resterande 20 procent ska ett konsortium av privata företag stå för, där ingår även Wallenberg-bolag. Vad tycker Jacob Wallenberg om den balansen?

    ”Det är väl i alla fall en fantastiskt bra början att det finns privatkapital med där. Vilket då pekar på att det finns förutsättningar att driva detta på kommersiell basis och att det inte bara är staten som går in och tar hela risken. Jag ser det som väldigt positivt”, säger Jacob Wallenberg.

    Om uppluckrad klimatpolitik: ”Vore väldigt olyckligt”

    Nyligen investerade familjen Wallenberg i ståltillverkaren Stegra, ett av de stora men osäkra projekten i den svenska gröna omställningen.

    ”Vi tror att grön omställning är nånting som efterfrågas av kunder. Vi upplever att du har ett moraliskt ansvar att tänka i de termerna. Vi tror att när du ska anställa unga människor så förväntar de sig att deras nya arbetsgivare har grönt i sin tanke. Det här är saker som vi tycker är grundläggande”, säger Jacob Wallenberg.

    Stegras affärsmodell bygger till stor del på EU:s utsläppshandelssystem, ETS, alltså att politiska beslut gör det så dyrt med utsläpp att det blir lönsamt med grönt stål. Det finns vissa tecken nu på att EU:s klimatpolitik rullas tillbaka, att beslutade tuffa klimatregler luckras upp. Hur ser du på den utvecklingen?

    ”Jag tycker att det vore väldigt olyckligt. De så kallade ETS-reglerna, södra Europa vill backa, norra delen av Europa vill fortsätta. Många i norra Europa, många företag har redan investerat i teknologier som adresserar det här. Det skulle vara investeringar som inte går i hamn om ETS-reglerna skulle ändras. Jag tror på att vi måste gå åt det här hållet. Därför skulle jag inte önska att EU genomförde de här förändringarna”, säger Jacob Wallenberg.

    Generationsskifte i familjen Wallenberg

    Jacob Wallenberg ingår den femte generationen Wallenberg. Han har nyligen fyllt 70 år. Sedan i fjol har medlemmar ur nästa generation fått ledande positioner i familjens företag.

    ”Det finns ett stort antal personer i nästa generation som utbildas, får sin egen arbetslivserfarenhet, etcetera. Några av dem har kommit in i mer centrala roller i styrelser etcetera. Det har gått bra. Jag hoppas att det ska fortsätta att gå bra”, säger Jacob Wallenberg.

    Är ambitionen att det i nästa generation ska bli lika tydligt som idag med tre, nu är det ju du, din bror Peter Wallenberg och din kusin Marcus Wallenberg?

    ”Nej, det finns inget egenvärde i ett exakt antal. Men det är ganska uppenbart att det är ett stort ansvarsområde. Att vi kan vara tre den här gången istället för en eller två som det har varit historiskt ser vi som en stor styrka. Jag hoppas att det kommer att vara ännu fler i framtiden som har framträdande roller”, säger Jacob Wallenberg.

    Gäst: Jacob Wallenberg
    Programledare Johar Bendjelloul
    Kommentar Knut Kainz Rognerud
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Peter Berglund

    Intervjun spelades in torsdag den 11 juni 2026.

    36 min
  • Ulf Kristersson (M): ”Stora utmaningar framför oss”

    Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson om opinionsläget, krisstöden och om varför han vill dra ner på bistånd och förvaltning.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Med hundra dagar kvar till valet ligger Ulf Kristerssons regeringsunderlag efter oppositionen i opinionsundersökningar. Varför vänder det inte för Tidöpartierna?

    ”Därför att det rödgröna regeringsalternativet ännu inte har synats i sömmarna. Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering”, säger Ulf Kristersson.

    Om man tittar på det som ni kan göra, det ni har gjort, vad finns det för skäl då till att det inte vänder?

    ”Jag tror att du ställer frågan fel. Alla vet vad vi har åstadkommit under de här åren. Sen ska man alltid berätta det en gång till. Ingen vet vad en vänsterregering skulle betyda. Med all respekt. Det är när alternativen ställs mot varandra, och då rannsakas vi också. Men det är först när alternativen ställs mot varandra som väljarna på allvar kan ta ställning”, säger Ulf Kristersson.

    Kritik mot krisstöd

    Under våren har regeringen presenterat en rad ekonomiska stöd till hushållen som har fått sänkt skatt på bensin, diesel, elstöd och billigare månadskort i kollektivtrafiken. Stöden har motiverats som svar på krisen i Mellanöstern. Tidigare i våras sänktes också matmomsen, också det tillfälligt. Totalt handlar om många miljarder som regeringen lånat. Men stödpolitiken har kritiserats från både höger och vänster och från tunga ekonomer. Varför menar Ulf Kristersson att stöden behövs?

    ”Jag tar kritiken med en nypa salt. Den som kommer från vänstern i politiken, de vill alltså elda på när vi hade 10 procents inflation, när vi ville bekämpa inflationen. Nu kritiserar de oss för att vi stöttar hushåll som drabbas av höga drivmedels- och elpriser på grund av kriget i Mellanöstern. Det är otroligt konstig kritik. Den tar jag på mycket litet allvar, faktiskt.

    Hushållens köpkraft ökar och ekonomin växer. Flera ekonomer menar att det ekonomiska läget inte motiverar krisstöd, och särskilt inte för lånade pengar. Hur ser Ulf Kristersson på den kritiken?

    ”Vi pratar inte om kris. Vi pratar om att hushållen som drabbades av hög inflation och tappade tio års reallöneökningar, att de behöver få köpkraft om vi ska få fart på den inhemska ekonomin och inte bryta den återhämtning som är på väg. Det är en rätt okontroversiell uppfattning och då måste man göra det på olika sätt. Då blev det väldigt vältajmat med matmomssänkningen, med sänkning av dieselpriserna, när världsmarknadspriserna sticker iväg. Så jag tycker nog att den är väldigt välavvägd. Jag skulle säga att vi har utrymme att bedriva riktig krispolitik därför att vi har en låg statsskuld, lägre än den som Magdalena Andersson lämnade efter sig i sin senaste, sista budget. Men jag tror vi ska vara medvetna om att vi har inte sett resultatet än av det som händer i Mellanöstern. Det är väldigt många internationellt som varnar för att Andra halvåret kan bli väldigt allvarligt”, säger Ulf Kristersson.

    Ministerposter till SD

    Om Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vinner valet vill de bilda en regering där alla fyra partier ingår. När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gästade Ekots lördagsintervju för två veckor sedan sade han att SD bör få ministerposter i proportion till valresultatet och att tre av de fyra tyngsta ministerposterna borde tillfalla SD, enligt det rådande opinionsläget. Men Ulf Kristersson säger att det inte är så självklart.

    Tycker du att partierna i din regering efter en eventuell valseger ska få ministerpost och departement i proportion till hur stora de blir i valet?

    ”Det kan man inte säga i förväg. Man kan alltid säga att ett partis storlek kommer alltid att påverka partiets förhandlingsutrymme, självklart är det så”

    Men det har varit praxis fram till nu. Varför skulle det inte blir så?

    ”Jag sa bara att ett partis storlek har betydelse. Sen är det lika väl känt att alla partier i en regering har ju starkt inflytande eftersom regeringen måste vara överens om besluten. Även det fick vi prövat under åtta år med rödgrön regering, att de blockerade varandra. Vi har ju bevisat vår förmåga att förhandla fram gemensamma saker”, säger Ulf Kristersson.

    Bistånd runt en halv procent av BNI

    Ulf Kristerssons regering har minskat det internationella biståndet och lämnat enprocentsmålet av BNI. Inför valet i höst har Moderaterna sagt att de vill dra ner ytterligare på biståndet.

    ”Vi har äntligen kommit ifrån ett läge där just bistånd skulle vara fredat från alla prioriteringar. En procent idag skulle betyda 22 miljarder mer än det vi gör nu. Det där är ingen liten fråga. Då måste man ställa sig frågan: 'Gör de 22 miljarderna bäst nytta i helt andra länder eller gör de bäst nytta i svensk sjukvård, svensk äldreomsorg eller på andra ställen i den svenska politiken?' Jag kan inte förstå hur man kan ha ett system där just den frågan ska ligga bortom politisk debatt. Det tycker jag är intressant, för vi får ständiga anklagelser om att skattesänkningar som skulle kunnat gå till nånting annat. De andra partierna vill ha 22 miljarder mer i år till bistånd. Vi har väldigt mycket mer pengar som vi kan använda för svensk välfärdspolitik.

    Du syftar på en höjning om Sverige återgår till enprocentmålet. Men frågan här var hur mycket mindre biståndet bör bli på sikt jämfört med vad det är idag. De här 53 miljarderna, vilka nivåer är rimliga?

    ”Vi hade en förhandling som ledde fram till den nivå vi har nu. Vi har inte längre nån procentsats. Vi prövar biståndet på samma sätt som vi prövar andra. Det vill säga vår vilja att bidra, vår förmåga att bidra, prioriteringar mot andra områden. Det är så seriös politik går till. Och så kommer vi förhandla även efter nästa val och det är ju väl känt att det finns lite olika uppfattningar i den här frågan. Mitt ingångsvärde är att vi ska ligga i något slags europeiskt snitt i de här frågorna där vi framförallt tar ansvar för länder och problem som ligger nära oss, som Ukraina..”

    Ja, vad skulle det kunna vara då, det europeiska snittet?

    ”Ja, snittet skulle jag säga ligger på någonstans där, en halv procent eller så, men vi tänker inte sätta en procentsiffra”, säger Ulf Kristersson.

    Gäst: Ulf Kristersson, statsminister och partiledare för Moderaterna
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Fredrik Furtenbach
    Producent: Maja Lagercrantz
    Research: Johanna Palmström
    Tekniker: Lisa Nilsson

    Intervjun spelades in fredag den 5 juni 2026.

    36 min
  • Elisabeth Thand Ringqvist (C): Magdalena Andersson mest sannolik statsministerkandidat

    Centerpartiets partiledare om deras statsministerkandidater och om varför hon vill sänka arbetsgivaravgifter och fortsätta reformera Arbetsförmedlingen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Elisabeth Thand Ringqvist blev partiledare för Centerpartiet i november i fjol. Hennes viktigaste vallöften är att få fler i jobb och sänka utsläppen. Centerpartiet kräver inte att få sitta i regering efter valet och de kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men frågan är med vilka partier de kan samla en majoritet i riksdagen efter valet.

    Vill se mest skattesänkningar

    Centerpartiet vill sänka skatterna mest av alla partier, bland annat vill de sänka arbetsgivaravgifterna med 13,7 miljarder nästa år, enligt partiets vårbudgetmotion. För att finansiera skattesänkningarna vill de sänka a-kassan och barnbidraget från andra barnet och höja avgifter i förskola och fritids. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvärtom höja flera skatter bidrag. Så hur ska de kunna få ihop en statsbudget tillsammans?

    ”Vi har ju en insikt i alla fall, framför allt vi och Socialdemokraterna, om att arbetslösheten är för hög. Och så får vi väl förhandla om det skulle vara läge för det, för att se vad vi tror ger mest effekt, om det är att sänka arbetsgivaravgifterna eller inte”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

    (...) Varför skulle ni kunna få igenom den här radikalt annorlunda politiken i samarbete med Socialdemokraterna?

    ”Jag var inte med när Januariavtalet skrevs, men en hel del saker gjordes då som var, på den tiden banbrytande, så det är väl det som förhandlingar innebär om vi det är så att ska förhandla med Socialdemokraterna”.

    Elisabeth Thand Ringqvist har sagt många gånger att Centerpartiet har två statsministerkandidater, Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S). Om Ulf Kristersson ska bli Centerpartiets statsminister, bygger det på att han överger samarbetet med Sverigedemokraterna efter valet?

    ”Ja, det gör det ju väldigt tydligt. Och det är klart att när man tittar på det nu, han har tagit ett steg närmare Jimmie Åkesson och sagt att Jimmie Åkesson gärna får sitta med i hans regering. Nu har ju också Jimmie Åkesson sagt att de kommer att kräva att man får ministerposter utifrån hur stora man är. Så det är längre ifrån där vi var i november när jag sa att vi skulle ha två statsministerkandidater”

    Är det inte väldigt orealistiskt?

    ”Som opinionssiffrorna ser ut nu ser det väldigt orealistiskt ut för att Moderaterna är så pass små. Och vi vill ju ha en ny regering. Vi vill ju inte ha den här regeringen som har sett till att arbetslösheten har ökat, att tillväxten är låg.”

    Jag förstår inte det här med Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vilken regering skulle det kunna vara som samlar 50 procent där Ulf Kristersson är statsminister, utan stöd från SD?

    ”Det får man se efter valet. Vi utesluter inte Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vi har samarbetat med honom tidigare”

    Bygger det på väldigt stora opinionssvängningar?

    ”Det gör det”

    Då är det väl ändå Magdalena Andersson som är den mest sannolika statsministerkandidaten?

    ”Som det ser ut just nu är det ju mest sannolikt, men det vet vi inte förrän väljarna har sagt sitt. Vårt jobb är att se till att vi driver ett politiskt innehåll som visar på vad man får om politiken befinner sig i mitten. För 15 år sen var det väldigt trångt i mitten. I dag är det ganska tomt i mitten”

    Stöd till hushållen

    På senare tid har regeringen presenterat flera tillfälliga stöd till hushållen, som sänkt matmoms, elstöd, sänkt bränsleskatt och halverat pris i kollektivtrafiken. Vad tycker Elisabeth Thand Ringqvist om att staten går in och kompenserar hushållen för stigande priser?

    ”Det är en väldigt svår fråga i och med att omvärlden förändras mycket. Just nu är det Hormuzsundet, det har varit covid under en tid, det som har hänt i Ukraina. Vi har fått en massa externa chocker. Det är ju viktigt att de stöden blir så träffsäkra som möjligt. Vi har varit tydliga med att det behövs ett krispaket till jordbruket. Det är ju dels för att vi behöver ha ett jordbruk som är lönsamt i både kristid och fredstid. De drabbas omedelbart väldigt hårt av att oljepriser och naturgaspriser går upp. Det tar sig sen vidare genom livsmedelskedjan och landar hos hushållen”

    Vad tycker du om principen, du som företräder ett marknadsliberalt parti, att staten går in och subventionerar och kompenserar och inte låter marknadslagarna styra?

    ”När de här chockerna som kommer externt ifrån är tillfälliga, då kan det finnas utrymme för att göra tillfälliga justeringar. Det går inte för människor att helt och hållet beräkna in dem i sina livsval. Så då kan det finnas utrymme för det. Sen är det viktigt att se det för hur familjer och företag ska kompenseras på, så att det blir träffsäkert”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

    Centerpartiet stod bakom regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatter under våren. Samtidigt är sänkta klimatutsläpp en av deras viktigaste frågor. Hur går det ihop?

    ”Det är för att den tillfälliga sänkningen finns därför att människor har svårt att ställa om här och nu. Samtidigt lägger ju vi mycket mer pengar, ungefär en miljard mer än regeringen, också på elbilar. På mellanlång sikt måste man kunna ställa om till elbilsdrift. Det har ju varit ett felsteg av den här regeringen. Jag förstår det ur ideologisk synpunkt. De ville inte ha elbilsstöd, Sverigedemokraterna prioriterar aldrig att sänka klimatutsläppen. Men hade vi gjort det, hade vi varit på samma plats som Danmark, hade vi varit mer motståndskraftiga mot höjningar i drivmedelskostnader”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

    Gäst: Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare Centerpartiet
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Helena Gissén
    Producent: Maja Lagercrantz
    Research: Johanna Palmström
    Tekniker: Lo Pettersson

    Intervjun spelades in fredag den 29 maj 2026.

    36 min
  • Jimmie Åkesson (SD): ”Vi kan inte ha en lag som säger att är du snäll och duktig så får du bo i Sverige”

    Sverigedemokraternas partiledare om äldreomsorg, tonårsutvisningar, ministerposter och finanspolitik.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Med knappt fyra månader kvar till riksdagsvalet ligger Sverigedemokraterna och regeringen fortfarande efter i opinionen, de behöver mellan 200 000 och 250 000 fler röster för att vinna valet. Men Jimmie Åkesson säger att de låg under även inför förra valet.

    ”Det vi behöver göra är precis det som vi, Sverigedemokraterna, gjorde förra gången. Vi mobiliserade våra väljare. Vi mobiliserade väljare också från den berömda soffan. Vi lyckades också få en del väljare från Socialdemokraterna att rösta på oss. Vi behöver göra samma sak igen”, säger Jimmie Åkesson.

    För att locka fler kvinnor ur LO-kollektivet vill Åkesson bland annat fokusera på äldreomsorgen.

    ”Arbetsvillkoren är ju kraftigt drabbade av det faktum att man har använt äldreomsorgen som ett integrationsprojekt. Anställt människor som inte behärskar språket, som inte kan jobbet, som saknar den sociala, kulturella kompetens som krävs för att kunna utföra jobbet på ett vettigt sätt”, säger Jimmie Åkesson

    Men är inte problemet att det inte finns arbetskraft, hur man än letar, snarare än att det är fel personer som finns där?

    ”Jag har lite svårt för den utgångspunkten eftersom vi trots allt har en halv miljon människor arbetslösa. Vi har haft en arbetslöshet som har varit ganska hög under väldigt lång tid. Tyvärr måste jag ändå säga att vi inte heller under den här mandatperioden än har lyckats helt med de här matchnings-insatserna. Vi behöver ställa om utbildningspolitiken i högre grad mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Det har vi inte gjort”, säger Jimmie Åkesson.

    Ny linje kring s.k. tonårsutvisningar

    Regeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden stramat åt migrationspolitiken, färre invandrare ska komma till Sverige och fler som redan bor här ska lämna landet. Sverigedemokraterna vill under nästa mandatperiod ändra lagen för att kunna riva upp redan bevilja uppehållstillstånd.

    I början av året väckte flera fall av s.k. tonårsutvisningar kritik och debatt. I mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna att se över reglerna och i väntan på de nya reglerna har Migrationsverket pausat handläggningen av liknande ärenden. Nyligen öppnade Jimmie Åkesson för att även pausa redan beslutade utvisningar i väntan på de nya reglerna.

    ”Tydligen är det inte så att de omfattas och jag har svarat på frågor och sagt att jag tycker det vore rimligt att även de omfattas. Precis som när vi nu prövar medborgarskap mot de nya tuffare reglerna och inte de gamla”, säger Jimmie Åkesson.

    Varför är det rimligt?

    ”Ja, de är ju här. Det kommer ny lagstiftning som förmodligen skulle gynna åtminstone några av dem. Då borde de prövas mot den lagstiftningen”, säger Jimmie Åkesson.

    Tidigt under året så verkade ni inte tycka att de här tonårsutvisningarna var ett problem och sen ändrade ni er. Vad var det som fick er att ändra er?

    ”Jag upplever inte att jag har ändrat mig åtminstone. Jag har fått ett antal frågor om hur jag känner inför att enskilda personer blir utvisade och då har jag hänvisat till att jag inte är detaljinsatt i de här enskilda fallen så jag känner inget särskilt alls. Det jag konstaterade var att vi kan inte bygga en lagstiftning som är individanpassad. Vi kan inte ha en lag som säger att är du snäll och duktig så får du bo i Sverige. Vi behöver ha mer objektiva kriterier än så. Nu finns ju den här möjligheten att ändå göra nånting av den här anhöriginvandringsutredningen och då är jag beredd att göra det. Det kommer sannolikt att bli så inom kort”, säger Jimmie Åkesson.

    Kräver tyngsta ministerposterna

    Statsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson har enats om att om Tidöpartierna vinner valet ska Ulf Kristersson bli statsminister även Sverigedemokraterna får fler mandat, och att Sverigedemokraterna ska få stort sakpolitiskt inflytande över migration och integration. Innebär det alltså att en Sverigedemokrat bli migrationsminister?

    ”Ja, det är min utgångspunkt. Det tror jag att våra väljare förväntar sig. När vi och Moderaterna hade den här diskussionen var det ganska naturligt att om vi ska släppa statsministerposten innan valet så är det ju också rimligt att vi får nånting tillbaka från Moderaterna som vi tycker är viktigt, och migrationspolitiken är viktig för oss och för våra väljare”, säger Jimmie Åkesson.

    Vill ni sen ha ministerposter i proportion till hur stora ni blir?

    ”Ja. Det är också, som jag upplever det, den diskussion vi har haft med de andra partierna, att utgångspunkten måste vara proportionerligt och lika inflytande”

    Ja, det borde innebära, om jag har räknat rätt, knappt hälften, elva, tolv ministerposter. Stämmer det?

    ”Mm, det gör det nog.”

    Med tanke på att ni inte får statsministerposten, som du var inne på, borde ni inte kompenseras lite extra för det och få fler tunga poster?

    ”Nu har ju inte valet varit än men låt oss säga att det parlamentariska läget är som det är idag där vi är största parti i regeringsunderlaget så är det väl rimligt att vi får ett inflytande i proportion till det och att vi då också kompenseras eftersom vi inte har statsministerposten, absolut”, säger Jimmie Åkesson.

    Idag har ju Moderaterna de här fyra som är de kanske tyngsta posterna vid sidan av statsministern. Finansminister, utrikesminister, justitieminister, försvarsminister. Borde SD ha någon av de fyra posterna om ni sitter i regering?

    ”Ja, jag skulle betrakta det som fem poster som är väldigt tunga, inklusive statsministerposten. Om vi är största parti så borde vi ju rent proportionerligt ha tre av dem” säger Jimmie Åkesson.

    Ja, och vilka tre skulle du prioritera då?

    ”Jag kommer inte att prioritera dem här i radio med dig, hur mycket du än vill det. Men det är viktiga poster naturligtvis.”

    Ja, då tänker jag kanske att Moderaterna inte släpper ifrån sig finansministerposten. Att det är utrikesminister, justitieminister och försvarsminister du menar?

    ”För mig ligger alla de fyra på bordet, och alla övriga just nu 19 statsrådsposter också. Det enda som vi har sagt på förhand är att statsministerposten, den får Moderaterna. Moderaterna kommer då att stötta oss när vi vill ha migrationspolitiken. I övrigt ligger allt på bordet”, säger Jimmie Åkesson.

    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Fredrik Furtenbach
    Producent: Maja Lagercrantz
    Research: Johanna Palmström
    Tekniker: Lisa Nilsson

    Intervjun spelades in fredag den 22 maj 2026.

    35 min
  • Ida Gabrielsson (V): Jag tror vi får acceptera att oppositionen inte kan samlas innan valet

    Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt – och om hur de ska kunna enas inom oppositionen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader:

    ”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson.

    När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet:

    ”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson.

    Svårt ena oppositionen

    På Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet.

    ”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson.

    Nya skatter

    Vänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter, som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de tittar på att längre fram införa en statlig fastighetsskatt på villor som är värderade till 13 miljoner eller mer.

    ”Problemet idag med den fastighetsavgift vi har är att den är platt, det kostar lika mycket med ett hus i Norrlands inland som på solsidan i Saltsjöbaden, det är inte en bra modell (...)Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder och den som har en villa värderad till 13 miljoner eller så, den kan kanske få betala lite mer då”

    För att hushåll med låga inkomster inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten blir för hög vill partiet se en gräns på max fyra procent av inkomsten. Fastighetsskatt är inte något partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet, men de vill utreda hur den skulle kunna utformas.

    Ida Gabrielsson säger att de allra rikaste behöver bidra mer till välfärden. Det är skälet till att de går fram med förslaget om en miljardärsskatt.

    ”Istället för att gynna investeringar och arbete så har vi gynnat spekulation på fastighetsmarknaden och annat, det kan man åtgärda. Sen kan de behöva bidra mer i orostider. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har inte råd med välfärden om man inte ser till att fylla på statskassan”, säger Ida Gabrielsson.

    Exitskatt

    I Norge har förmögenhetsskatten fått många förmögna norrmän att flytta utomlands. För att undvika att så sker tycker Ida Gabrielsson att man ska utreda en s.k. exitskatt som miljardärer ska betala om de flyttar utomlands.

    ”Jag tänker så här: Det känns väldigt oanständigt att i en situation där vi har stora bördor som människor får bära i Sverige, hushållen, välfärden, vi har ett krig i vårt närområde. Då borde man inte fly landet, utan då borde man vara här. Och annars behöver vi titta på sånt”, säger Ida Gabrielsson.

    Gäst: Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Lova Olsson
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Jacob Gustavsson

    Intervjun spelades in onsdagen den 13 maj 2026.

    36 min
  • Simona Mohamsson (L): ”Vi fortsätter att kämpa för att få igenom vår politik”

    Liberalernas partiledare om kvittningskrisen i riksdagen, om partiets nya linje kring SD, om vinster i skolan och permanenta uppehållstillstånd.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Kvittningskrisen i riksdagen har pågått i en dryg vecka. Inför omröstningen om övergångsregler för skärpta regler för medborgarskap röstade två tidigare SD-ledamöter, som nu är politiska vildar, på oppositionens förslag. SD beslutade då att frångå riksdagens kvittningsöverenskommelse och låta ytterligare två SD-ledamöter, som egentligen skulle vara utkvittade, rösta. På så sätt vann Tidöpartierna omröstningen, men kvittningsöverenskommelsen föll.

    Hur ser Liberalernas partiledare, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson på det agerandet?

    ”Jag tycker att det är ett kortsiktigt agerande i en väldigt komplex fråga. Det handlar om att vi behöver ha ett kvittningssystem. Vi kan inte ha en riksdag där vildarna får agera vågmästare. Sen är det ju också komplext, för det här var en viktig fråga, en viktig votering. Liberalerna har kämpat i över 20 år för att stärka medborgarskapet som just den här voteringen handlade om. Det här är en komplex fråga, men jag hoppas att alla partier är villiga att göra sitt och inte ser det som en möjlighet för politiskt spel”, säger Simona Mohamsson.

    Samvetskvittning

    Kvittningssystemet i riksdagen används inte bara för att balansen mellan blocken ska bestå när enskilda ledamöter inte kan närvara. Det händer också att ledamöter kvittar ut sig av samvetsskäl – för att slippa rösta i frågor där de inte håller med sitt parti.

    Under voteringen om skärpta krav för medborgarskap var sju av Liberalernas 16 ledamöter utkvittade. Flera av dem har varit kritiska till Liberalernas nya linje om SD, där partiet nu välkomnar SD i regering efter valet.

    I juni ska riksdagen rösta om flera förslag som olika liberaler har kritiserat, som att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Om inget nytt kvittningssystem är på plats då kommer alla ledamöterna behöva rösta. Kommer alla 16 liberala riksdagsledamöter att rösta för förslaget?

    ”Ja, vi har röstat tillsammans. Tillsammans och på det avtalet vi har ingått, Tidöavtalet, på den politiken som vi har lagt fram. Det är min utgångspunkt också framåt.”

    Så det kan du lova?

    ”Ja, utgångspunkten är att det inte är Liberalernas grupp som har varit ett problem utan det är snarare andra, och det är de vågmästare som funnits, som är vildar”, säger Simona Mohamsson. Hon tror också att möjligheten att rösta igenom regeringens politik kommer att påverkas av problemen med kvittningssystemet.

    ”Vi fortsätter att kämpa för att få igenom vår politik, men det är uppenbart nu att vi har nio stycken vildar i Sveriges riksdag som gör det svårt att få igenom politik. Det kommer att fortsätta vara svårt även för kommande regeringar om man inte hittar ett sätt att hantera vildarna i kvittningssystemet. Men jag är hoppfull att alla partier vill lösa det här och inte ser det som ett politiskt spel”, säger Simona Mohamsson.

    Skolan viktigaste frågan

    Skola och utbildning är Liberalernas viktigaste fråga. Men flera av de aviserade skolreformerna kommer inte att genomföras under mandatperioden, som att förändra skolpengen och kösystemet. Men nästa vecka ska regeringen presentera ett lagförslag om skärpta villkor för skolföretagen.

    ”Jag kan inte föregå innehållet, men det handlar om att vi ska fortsätta med helrenoveringen av friskolesystemet. Ett system som har visat sig, tyvärr, alldeles för ofta innebära problem där fristående aktörer inte prioriterar barnets utbildning genom att ha större klasser, dela ut glädjebetyg och ha obehöriga lärare. Det försöker vi nu förändra genom att ha skärpta krav på när man har kvalitetsbrister, att man inte kan ta ut vinst”, säger Simona Mohamsson.

    Börsbolag eller inte?

    I höstas beslutade Liberalerna att partiet vill förbjuda vinstuttag i skolan och fasa ut aktiebolag som driftsform. De andra Tidö-partierna vill behålla möjligheten för skolföretag att ta ut vinst. Men i Sverigelöftet, den överenskommelse som Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson slöt nyligen, står det att de är överens om att ”vinstintresset fasas ansvarsfullt ut ur svensk skola”. Jimmie Åkesson har sedan sagt att han inte vill förbjuda vinstuttag, men Simona Mohamsson vidhåller att de är överens.

    ”Vi är överens om att vi behöver sätta stopp för vinsterna i skolan och att vi ska göra det på ett ansvarsfullt sätt”, säger Simona Mohamsson.

    Gäst: Simona Mohamsson, partiledare Liberalerna
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Helena Gissén
    Producent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström
    Tekniker: Christian Barter

    Intervjun spelades in fredag den 8 maj 2026.

    36 min
  • Aron Emilsson (SD): Har beredskap att axla uppdraget som utrikesminister

    Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson om folkrätt och bistånd – och om vilken utrikespolitik SD vill driva som regeringsparti.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Trots att utrikespolitik inte ingår i Tidöavtalet så har Sverigedemokraterna fått stort genomslag i regeringens utrikespolitik under mandatperioden, enligt Aron Emilsson.

    ”Vi har ju inte minst förhandlat fram en historisk omläggning av bistånds- och utvecklingspolitiken i fyrpartikrets, där Sverigedemokraterna har varit högst delaktiga och gjort ett ordentligt fotavtryck. Även budgetsamarbetet är ju fullskaligt, så utrikesförvaltning och andra budgetposter som rör det internationella samarbetet har ju också förankrats hos oss”, säger Aron Emilsson.

    Aron Emilsson säger att han tycker att utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har gjort ett bra jobb i det stora hela, och på frågan hur han som Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson och ordförande i riksdagens utrikesutskott skulle ställa sig till att själv bli utrikesminister efter valet svarar han:

    ”Då har jag en beredskap för att axla ett sånt uppdrag, om jag får frågan. Vi är långt därifrån nu. Vi ska vinna ett val först och ha regeringsförhandlingar om innehållet i politiken också. Men jag är inte främmande för det”, säger Aron Emilsson.

    Vilken skulle du säga att skillnaden blir i den svenska utrikespolitiken om Sverigedemokraterna blir ett regeringsparti istället för ett samarbetsparti?

    ”Den viktigaste skillnaden är att vi vill se en samlad doktrin där vi i ännu högre utsträckning fokuserar på att stärka säkerheten och motståndskraften i Nordeuropa och Östersjöområdet. Det finns inte möjlighet att i tillräckligt hög grad göra detta inom EU. Inom NATO finns all möjlighet att också ha fördjupade regionala samarbeten. Där ser vi en konkret utveckling. ”

    ”Folkrätten inte komplett”

    USA och Israels krig mot Iran är inne på sin tredje månad, världsekonomin är i gungning och oljepriserna stiger. Inget slut på krisen är i sikte. Vad anser Aron Emilsson om USA:s krigföring och strategier i Iran?

    ”Till att börja med tror jag att någon form av militär intervention i Iran var ofrånkomlig mot bakgrund av den humanitära dimensionen, att vi har en islamistisk regim som har mördat uppåt 40 000–50 000 av sina medborgare, och kanske fler, ofta på ett bestialiskt sätt. Då kan inte omvärlden stå vid sidan av och bara titta på. Där är folkrätten inte komplett, så någon typ av ingripande hade behövts. Men vi är i ett läge nu där jag menar att det saknas ett tydligt mål, det saknas en plan för ett avslut. Det här gör att också allt mer i omvärlden börjar bli irriterade över att Hormuzsundet är stängt och det påverkar vår tillgång till energi och energipriser”, säger Aron Emilsson.

    USA:s och Israels militära anfall mot Iran, bryter det mot folkrätten?

    ”Sannolikt gör det det genom att man inte har försökt att få till en resolution genom FN:s säkerhetsråd för att göra ett ingripande, till exempel. Men å andra sidan vet man att det hade varit omöjligt, för i säkerhetsrådet sitter Ryssland och har vetorätt. Ryssland är allierad med Iran. Så det hade inte kunnat genomföras. Så det är lite av ett moment 22. Och något var man kanske tvungen att göra.”

    Du brukar ju säga att Sverige tjänar på den här regelbaserade världsordningen, att det är bra för små länder som Sverige med regler som reglerar vad militärt starkare länder kan göra. Är inte folkrätten en grundbult i den svenska utrikespolitiken?

    ”Jo, det är det och det kommer det fortsatt att vara. Men som jag sa så tror jag att den är inte komplett idag. Folkrätten måste kompletteras och det internationella samfundet måste samlas kring vad är det som inte räcker till idag? Därför att vi är ju blockerade att kunna genomföra något så länge Ryssland sitter i säkerhetsrådet och har vetorätt”, säger Aron Emilsson.

    Vad är det som behöver tillföras menar du i folkrätten?

    ”En tydlig humanitär dimension till exempel. Att det finns en klausul om att omvärlden kan gripa in, och inte ställas inför rätta för att man t .ex. går in för att skydda en civilbefolkning som massakreras av sin egen regim”

    Kan man säga att USA :s och Israels krig handlar om det? Den humanitära dimensionen, att rädda en civilbefolkning undan tyranni?

    ”Det har åtminstone varit en av målsättningarna man har presenterat i inledningen av kriget och kanske en av de största förhoppningarna som exiliranier världen runt ändå uttrycker på gator och torg. Sen så har vi som sagt inte sett att det målet har uppnåtts till fullo. Ett regimskifte har ju inte skett och demokratisering hoppas vi för framtiden naturligtvis”, säger Aron Emilsson.

    Öppnar för samtal med talibanerna

    Sverigedemokraterna har, enligt Emilsson, haft ”tydligt fotavtryck” i omläggningen av svenskt bistånd, där bistånd nu bland annat används för att förmå länder att ta emot sina medborgare som Sverige vill avvisa. Exempelvis har regeringen skrivit ett avtal med Somalia där Somalias regering får biståndspengar för ett projekt nära den somaliska premiärministern.

    Regeringen ska tillsammans med EU-kommissionen även hålla samtal med talibanregimen i Afghanistan för att göra utvisningar dit möjliga. Oppositionen menar att det vore att legitimera talibanerna. Sverige erkänner inte den islamistiska regimen och har inga formella diplomatiska kontakter med dem. Tycker Aron Emilsson att det vore bra om Sverige hade diplomatiska kontakter med talibanregimen?

    ”Helst inte, och så få som bara möjligt. Men vi har ju haft konsulära ärenden och vi har haft ett behov att också få återbäring på ett bistånd som ges. Kan vi kombinera det så är det nödvändigt naturligtvis”, säger Aron Emilsson.

    Gäst: Aron Emilsson, Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Pontus Mattsson
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Erland von Heijne

    Intervjun spelades in torsdag 30 april 2026.

    35 min

About Ekots lördagsintervju

From the publisher's feed

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars.