Varför väcker vissa språkfrågor så starka känslor, vilka är de hetaste potatisarna just nu och vad är det egentligen vi menar när vi talar om språk? Och eftersom det är en slags handbok ges läsaren också råd och rekommendationer i språkriktighet. Lena Lind Palicki har varit universitetslektor vid Stockholms universitet och är chef för Språkrådet.

Martin Hellström har samtalat med unga människor om läsning och böcker. Samtalen har pågått under flera år och i takt med att barnen blir äldre förändras innehållet i samtalen och inblicken i deras läsupplevelser fördjupas. Kanske går det att genom deras upplevelser förstå hur fler unga kan lockas till läsning. Tankar väcks om vad man som vuxen kan lära sig genom att prata om litteratur och läsande med barn och unga. Martin Hellström är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Den semitiska språkfamiljen har dominerat områden i världen i mer än 4 000 år. Ett av dem, hebreiskan, har beskrivits som ett hav i ständig rörelse med ett flödande djup och ett översköljande vågsvall. Ett annat, arabiskan, är idag ett av Sveriges största modersmål. Läsaren får kunskap om de semitiska språkens historia, deras fascinerande halsljud, poetiska och religionshistoriska traditioner och närmast matematiskt grammatiska struktur. Ola Wikander är docent i bibelvetenskap vid Lunds universitet.

Anna Hultman undersöker tvåhundra år av erotik i svensk prosa samt var gränsen har gått mellan erotik och pornografi. Författaren beskriver vad som har ansetts hota samhällsordningen och även vad som har bidragit till frigörelse och demokratisering. Boken rymmer etik och estetik och fördjupar så väl litteraturhistoria som pornografihistoria.  Anna Hultman är doktor i historia vid Lunds universitet.

Samtal, rörelser och  blickar - all interaktion kan studeras ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Stina Ericsson presenterar forskningsfältet interaktionsanalys och hur det förhåller sig till närliggande områden som sociologi, kommunikation och utbildningsvetenskap. Och man får veta vad det är språkvetarna letar efter och varför de är intresserade av mänsklig interaktion. Stina Ericsson är professor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Han har kallats målarpoet och var både folkkär och provocerande under sitt korta liv.  Vem minns inte sagan "Kattresan" med den glupska katten som sprack så blodet sprutade. Mats Malm ger en bredare bild av konstnärens alla verk och en inblick i hans bohemiska liv och leverne. Ett mångfacetterat konstnärskap träder fram i boken som också är illustrerad med konstnärens skickliga och fascinerande bilder. Mats Malm är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det är den mest mytomspunna runstenen i Sverige, kanske i hela världen. Berättelsen som för oss samman med människor som levde för över 1 000 år sedean är lång och otroligt komplex. Vad den innehåller har forskare analyserat och diskuterat i mer än 150 år. Författarens tolkning är att man i Rökstenens budskap ser både tidig rädsla för klimatkatastrofer och hopp om ett liv efter detta.  Henrik Williams är professor i runologi vid Uppsala universitet.

Hur många språk talas i Sverige? Vilka är störst? Och hur hör och ser man skillnad på alla de olika språken? Såväl den allmänt språkintresserade som den som behöver kunskapen i jobbet blir upplyst och förkovrad. Dessutom ger Morena Azbel Schmidt inblick i språkets betydelse för människors identitet – och inte minst i intressant språkpolitik och vår tids språklagar. Morena Azbel Schmidt är fil.dr. i slaviska språk och universitetslektor vid Stockholms universitet.

Har du koll på vilka åsiktsbubblor du befinner dig i? Vill du ta dig ur dem och bli bättre på att föra konstruktiva samtal med de som tänker annorlunda än du? Läsaren får ta del av forskning bakom metoden som kallas att bubbelhoppa – och konkreta tips ges på hur man kan hoppa på bästa sätt. Emma Stenström är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Snabbt eller långsamt, tyst eller högt, ensam på kammaren eller i grupp?  Hur, vad, var och varför människan läser, och har läst, det har sett olika ut under historiens lopp. Det är en kulturhistorisk redogörelse för både läsandets och skrivandets historia. Med början i tidiga nedslag i tryckkonstens begynnelse och sena i vår digitala era träder en berättelse fram om böckers och läsningens betydelse. Joel Halldorf är professor i kyrkohistoria vid Enskilda högskolan.