Hur går det till att samarbeta kring hotade gemensamma resurser? Vi vet alla att haven är utsatta för enormt tryck från mänsklig påverkan; överfiske, nedskräpning och försurning som leder till störda ekosystem och artdöd är bara några exempel. Till det här avsnittet av podden ”En värld i förändring” bjuder vi in Sveriges havsambassadör Helen Ågren och forskaren Lisa Dellmuth, som är docent vid Stockholm universitet inom området internationella relationer.

Diskussionen kommer bland annat in på svårigheterna att föra internationella förhandlingar i corona-tider. Små länder, som länge haft förhållandevis stort genomslag i dessa förhandlingar, tenderar nu att få stå tillbaka när de viktigaste besluten verkar drivas igenom mellan de största staterna. Fiskeripolitik är ett v många viktiga områden. Lisa Dellmuths forskning har fördjupat förståelsen för icke-statliga organisationers roll i att stärka hållbarheten i regional fiskeriförvaltning. Samtalet kommer också in på vikten av att öka engagemanget och medvetenheten om havsfrågorna, inte minst bland unga. Än är det inte för sent att agera, såväl på system- som individnivå.

Samtalet leds av Eva Krutmeijer och ingår i podden ”En värld i förändring” från det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Mistra Geopolitics. Länkar till deltagarnas boktips finns på vår hemsida www.mistra-geopolitics.org

Johanna Lissinger Peitz har varit Sveriges klimatförhandlare och planerar nu för den stora miljökonferensen Stockholm+50, som ska driva på miljö- och klimatarbetet ytterligare. Hur tänker hon kring detta? Och hur går internationella klimatförhandlingar egentligen till?

I detta avsnitt av podden "En värld i förändring" samtalar hon med SEI:s forskningschef Åsa Persson. De diskuterar hur miljö- och klimatförhandlingar fungerar och Johanna bjuder på några personliga anekdoter från sin långa erfarenhet. Hur driver man frågor framåt när alla har olika utgångspunkter? Johanna och Åsa reflekterar också över hur viktigt det är att inte missa det långsiktigt viktiga, speciellt när vi befinner oss mitt i en coronakris. Hur kan vi förstå världen bättre, inte minst utifrån de osäkerheter som råder geopolitiskt? Vad kan forskning och förhandling lära av varandra? Reflekterar de någonsin över vilka förebilder de är som kvinnor på den nivå de befinner sig? Och när har de riktigt roligt på jobbet? Vi får också höra vad en liten teckning kan spela för roll i att öppna upp relationer och öka kreativiteten.

Samtalet leds av Eva Krutmeijer och ingår i podden "En värld i förändring" från forskningsprogrammet Mistra Geopolitics, se www.mistra-geopolitics.se/podcast där även deltagarns boktips presenteras.

”En geopolitisk kommission”, så kallar Ursula von der Leyen Europeiska kommissionen när hon blir dess nya ordförande i december 2019. Sedan dröjer det inte många dagar förrän hon presenterar "the European Green Deal” för att betydligt höja ribban för EU-ländernas klimatarbete.

Vad betyder det här? Hur arbetar EU med klimat- och säkerhetsfrågor och vilka nya geopolitiska utmaningar ligger på bordet? För att få inblick i hur EU tänker har vi till detta avsnitt inbjudit ambassadör Mikael Lindvall, chef för EU-representationens enhet för utrikes- och säkerhetspolitik och Niklas Bremberg, seniorforskare inom Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och engagerad i Mistra Geopolitics.

Samtalet leds av Eva Krutmeijer och ingår i podden "En värld i förändring" från forskningsprogrammet Mistra Geopolitics, www.mistra-geopolitics.org

Det finns 196 länder i världen. Genom Paris-avtalet menar Karin Bäckstrand att de har fått ny roll i omställningen, som facilitatorer för omställningen till en hållbar värld. Sverige går före genom initiativet Fossilfritt Sverige, där Svante Axelsson är nationell samordnare. I den här episoden samtalar vi kring hur vi kan gå från skam och skuld till en mer lustfylld berättelse om utvecklingen till en bättre värld. Men vi berör också faran att berättelsen endast engagerar en redan upplyst elit och att vi missar de svåra fördelningspolitiska utmaningarna. Kan vi hitta ”köksingången” till klimatfrågan? Hur kommunicerar vi det positiva som faktiskt händer och visar att det faktiskt går att förändra världen till något bättre? I det här avsnittet möter vi Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet och Svante Axelsson, som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Samtalet leds av Eva Krutmeijer och ingår i podden "En värld i förändring" från forskningsprogrammet Mistra Geopolitics, https://www.mistra-geopolitics.se/podcast/

Mer förnybar energi och elektrifiering av transportsektorn är viktiga sätt att minska vår klimatpåverkan. Det ökade intresset för elbilar har också väckt en diskussion om de geopolitiska konsekvenserna av övergången från bensin till batterier. Vilka blir de nya vinnarna och förlorarna i elektrifieringens spår? Vilken typ av naturresurser används i dessa tekniker? Finns det tillräckligt av dessa resurser för att klara av en omställning? Vi kommer också in på hur olika aktörer, inte minst vi som konsumenter, kan agera för att öka vårt inflytande när det gäller en hållbar gruvdrift också för den lokalbefolkning som berörs kring gruvorna. Hur ska vi hantera de målkonflikter som uppstår mellan gruvbrytningen och en hållbar utveckling?

I det här avsnittet möter vi André Månberger, Biträdande universitetslektor vid Miljö- och energisystem, Lunds universitet och Maria-Therese Gustafsson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. De är båda verksamma i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Mistra Geopolitics, som ligger bakom denna poddserie. Boktipsen som deltagarna ger, går att läsa mer om på www.mistra-geopolitics.se/podcast

Geopolitiska konsekvenser blir allt viktigare att ta hänsyn till i utformningen av nationell och internationell policy. I det här avsnittet får vi möta Ulrika Modéer (chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete (BERA) och Malin Mobjörk (chef för forskningsprogrammet Klimatförändringar och risk på fredsforskningsinstitutet SIPRI). Samtalet leds av Eva Krutmeijer.

Säkerhetsrisker sprungna ur ett förändrat klimat har uppmärksammats allt mer sedan mitten på 2000-talet. Vad menar vi med klimatrelaterade säkerhetsrisker? Och hur har dessa risker anammats av FN-systemet? Hur går egentligen resonemangen i säkerhetsrådet? FN kritiseras ofta för att vara en stor, tungrodd och byråkratisk organisation – vad behövs för att en organisation som FN ska kunna ställa om?

Medverkande: Ulrika Modéer är assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete med placering i FN-högkvarteret i New York. Hon var tidigare statssekreterare åt dåvarande biståndsminister Isabella Lövin. Malin Mobjörk är senior forskare på SIPRI. I forskningsprogrammet Mistra Geopolitics leder hon arbetspaket 1, ”Geopolitics and Security in the Anthropocene”.

Boktipsen och annan information finns på www.mistra-geopolitics.se/pod

Lever vi i en ny geologisk tidsålder, Antropocen? Denna fråga leder in på många intressanta spår då Eva Krutmeijer samtalar med forskarna Eva Lövbrand, Linköpings universitet och Victor Galaz, Stockholm resilience center vid Stockholms universitet.

Antropocen är en tidsålder som placerar mänskligt handlande i en geologisk tidsskala. Våra energisystem, transportmönster, och matvanor förändrar just nu hur jordens biogeokemiska processer och system kommer att fungera i många tusen år framöver. Hänger våra politiska system med? Går det över huvud taget att fatta politiska beslut med geologiska tidsramar? Och hur har vi det själva med vår relation till naturen och oss själva?

Medverkande: Eva Lövbrand är universitetslektor och docent vid Tema Vatten i Natur och Samhälle vid Linköpings universitet. Hon är aktiv i forskningsprogrammet Mistra Geopolitics. Victor Galaz är statsvetare och en av de ledande forskarna vid Stockholm Resilience Center.

Boktipsen och annan information finns på www.mistra-geopolitics.se/pod

I detta första avsnitt av samtalsserien ”En värld i förändring” resonerar vi kring begreppet ”klimatnödläge”. Gäster är forskaren Björn-Ola Linnér och Johanna Sandahl, som är ordförande för Naturskyddsföreningen. Samtalet leds av Eva Krutmeijer.

Under våren och sommaren 2019 har flera röster höjts för att utlysa ett s k klimatnödläge. Storbritanniens parlament har förklarat ”Climate Emergency” och i Sverige har initiativ tagits i Göteborg, Malmö och Örebro för att åstadkomma den krisberedskap som man menar behövs för att skapa verklig förändring. Är detta rätt väg att gå? Är läget nu så allvarligt att det är rimligt att utlysa nödläge? Om detta och mycket annat handlar första avsnittet av podden ”En värld i förändring”.

Medverkande: Johanna Sandahl är ordförande i Naturskyddsföreningen. Björn-Ola Linnér är programchef för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Mistra Geopolitics och professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet.

Boktipsen och annan information finns på www.mistra-geopolitics.se/pod