Filip Elveling, Government and Institutional Relations Manager på Hitachi Energy i Sverige, gästar podden för ett samtal om Hitachi Energys roll i energiomställningen. Avsnittet behandlar hur bolaget, som har levererat mer än hälften av världens HVDC-förbindelser, arbetar med teknikfrågor som ofta hamnar i centrum för energipolitisk debatt. Samtalet rör sig kring förbindelseledningar mellan länder, hur förståelse för tekniska lösningar kan integreras i upphandlingsprocesser och infrastrukturbeslut, samt den bredare frågan om hur teknikleverantörer förhåller sig till den politiska dimensionen av energisystemet.

Per Everhill är ansvarig för Public Affairs på Tekniska verken i Linköping och en av de mest aktiva rösterna i den svenska energidebatten. I avsnittet diskuteras kraftvärmens ekonomiska och politiska situation, Tekniska verkens erfarenheter av effekttariffer, biogasens väg mot storskalig produktion och hur dessa förhåller sig till politiska intentioner. Per resonerar kring systemperspektivets roll i energipolitiken, vad marknadens nuvarande konstruktion innebär för kraftvärmen, och hur den nya lagen om offentlig säljverksamhet kan påverka kommunala energibolag med bred verksamhet. Samtalet rör sig genom tekniska, ekonomiska och politiska dimensioner av den svenska energiomvandlingen.

Åsa Pettersson, vd för Energiföretagen Sverige, gästar Energistrategipodden för en bred genomgång av det energipolitiska läget inför riksdagsvalet 2026. Samtalet täcker elnätsreglering och Energimarknadsinspektionens förslag på ny intäktsram, fjärrvärmens roll i systemet, den snabbt växande efterfrågan från datacenter och elmarknadens senaste förändringar. Åsa ger sin bild av branschens förtroende, investeringsklimatet och vad som krävs av politiken under nästa mandatperiod. Energiföretagens reformagenda "Fördel Sverige" och organisationens tioårsjubileum bildar fond till samtalet.

I det här avsnittet reflekterar Sandra och Niclas kring Mattias Goldmanns avsnitt (#347.) I spåren av omfattande geopolitisk osäkerhet blir det allt tydligare att den gröna omställningen ur ett EU perspektiv har fler drivkraften är klimatfrågan. Samtidigt uppstår dilemman när politiken behöver ta ansvar och leda omställningen och olika, motstående ställningstaganden som kan ses som rationella beroende på tidsperspektiv. Hur löser man dessa målkonflikter mellan kort- och lång sikt? Vad kan politiken på EU-nivå lära av andra delar av världen och den senaste tidens utveckling, och hur behöver politiken kalibreras för att nå de uppsatta målen?

Björn Sjöström, vd för Varberg Energi, medverkar i avsnittet för att belysa bolagets två parallella strategiska spår. Det första rör flexibilitetstjänster och balansansvar på elmarknaden, där Varberg Energi har byggt upp erbjudanden riktade till kunder som söker hjälp med att hantera sin marknadsexponering. Det andra rör en pågående möjlighetsstudie om att nyttja överskottsvärme från Ringhals kärnkraftverk i ett sammanhängande fjärrvärmesystem längs Hallandskusten, ett projekt som involverar Vattenfall och potentiellt berör kommuner från Varberg till Halmstad. Sjöström, som tidigare var vice vd på Ringhals, resonerar kring förutsättningarna för båda satsningarna och de avvägningar som följer.

I detta avsnitt möter vi Mattias Goldmann för ett fördjupande samtal om de skiftande förutsättningarna för den gröna omställningen. Diskussionen utgår från en global spelplan som präglas av USA:s förändrade roll i klimatsamarbetet och ökade geopolitiska spänningar i Mellanöstern, vilket har medfört nya risker för både energipriser och försörjningstrygghet. Samtalet belyser den europeiska industrins utmaningar med utgångspunkt i Antwerpen-deklarationen och analyserar målkonflikten mellan klimatneutralitet och internationell konkurrenskraft. Särskilt fokus läggs på transportsektorn, som inom EU utmärker sig som den enda sektor där utsläppen har ökat sedan 1990, samt på hur de föreslagna förändringarna av de svenska etappmålen påverkar näringslivets långsiktiga investeringsvilja under ett svenskt valår. Avsnittet utforskar även om en ökad regionalisering kan fungera som en katalysator för utbyggnaden av sol-, vind- och batteriteknik när de globala ramverken utmanas.

I detta avsnitt av Energistrategipodden gästas vi av Per-Anders Gustafsson, vd för Göteborg Energi, för ett fördjupat samtal om energisystemets utmaningar i en orolig omvärld. Vi inleder med den geopolitiska kontexten kring konflikten i Iran och hur läget vid Hormuzsundet skapar en direkt exponering för europeiska energibolag. Vi diskuterar hur man balanserar rollen som kommersiell aktör med ansvaret som garant för medborgarnas trygghet, samt hur strategier för hedging och riskhantering påverkas när de ekonomiska ramverken utmanas av skenande råvarupriser. Samtalet rör sig sedan mot inrikespolitiska spänningar och förslaget att pausa effekttarifferna i elnätet. Per-Anders ger sin syn på vad central reglering innebär för bolag som, likt Göteborg Energi, har arbetat aktivt med flexibilitet och kunddialog. Vi fördjupar oss även i AI-boomens intåg och de specifika krav på nationella riktlinjer som uppstår när storskaliga datacenter förändrar efterfrågan på effekt. Avslutningsvis blickar vi framåt mot branschens förtroendefrågor och hur man bibehåller kundernas tillit under en period av omfattande investeringar och elektrifiering.

Det är inte bara Sverige som står inför en våg av etableringsförfrågningar avseende datacenter - utvecklingen pågår parallellt i många länder.

Hur ska Sverige ta sig an denna komplexa fråga, som rymmer flera dimensioner?

Etableringarna som står i kö kommer inte bara påverka det svenska elsystemet - det är en fråga om energisystem och samhällsekonomi - kanske står vi inför en av de största samhällspåverkande förändringarna på mycket länge.

I det här avsnittet möter vi Mattias Wärn, medgrundare till Svea Vind Offshore, som har varit ett av de mer envetna bolagen i den svenska energiomställningen. Mattias grundade bolaget 2015 tillsammans med Maria Brolin och har sedan dess arbetat med att utveckla havsbaserad vindkraft i Sverige, med fokus på Östersjön och Bottenhavet. Bakgrunden är gedigen: civilingenjörsexamen från LTH och KTH samt drygt tjugo års erfarenhet av vindkraftsprojekt i Norden. Vi pratar om marknaden för havsbaserad vindkraft ur hans perspektiv – ett kraftslag som enligt Nordiska ministerrådets scenarier skulle kunna bli ett av de allra viktigaste för Nordens elförsörjning, men som i Sverige i praktiken fortfarande är nära noll. Mattias delar sin bild av var branschen befinner sig, vilka hinder som finns och vad som behövs för att den havsbaserade vinden ska kunna realiseras i Sverige. Nu är Mattias också verksam genom bolaget MCGW -en strategisk nod för byggande av bolag med fokus på ett resilient samhälle.

Hur redo är Sverige för ny kärnkraft? Sedan vi senast pratade med Carl i avsnitt #296, har ytterligare tre delrapporter lagts fram och fokus har förskjutits från förberedelser till genomförande. Finansieringsmodellen är beslutad, ett första projekt har ansökt om stöd och nya frågor om kompetens, avfallssystem och myndighetssamordning har seglat upp som avgörande för hela programmet. I det här samtalet med kärnkraftssamordnare Carl Berglöf diskuterar vi vad som faktiskt krävs för att Sverige ska kunna bygga 2 500 MW till 2035 och om staten är rustad att hantera den komplexitet och de risker som följer med en kärnkraftsutbyggnad.