Metroidvania-genren har bokstavligen två spel att tacka för allt: Super Metroid och Castlevania: Symphony of the Night.

Det senare för att det introducerade rollspelssystem, la ett större fokus på stämning och var otroligt stilmedvetet. Symphony of the Night är ett coolt spel - trots röstskådespelarnas envetna försök att föra spelet i rakt motsatt riktning.

Häng med när vi går husesyn i Castlevania. Det finns trots allt många vampyrer, demoner och annat oknytt att vädra ut.

Gäst: Johan Henriksson