
Sign up to save your podcasts
Or


Läs mer på https://ettgotthem.se
På biblisk tid betraktade man samkönade relationer som endast överdrivet och okontrollerat sex – snarare än som ett uttryck för en sexuell läggning. Den avgörande orsaken till den bedömningen bygger på att vi utgår från de vanligaste formerna av sex mellan män som praktiserades och diskuterades i det dåtida samhället. De vanligaste yttrycken var pederasti, prostitution och sex mellan rika män och deras slavar. Överlåtna, ömsesidiga trohetsrelationer mellan socialt likvärdiga personer fanns inte på radarn när Bibeln skrevs. Man kan möjligen skönja ett spår av detta i vissa skönlitterära texter.
.
Det betyder att när vi idag läser de sex avsnitten i Bibeln som hänvisar till ”män som ligger med män” så utgår vi ifrån att de inte avser äktenskap mellan personer av samma kön – eller över huvud taget förhållanden mellan personer av samma kön som på något sätt liknar äktenskap. Vi ska se närmare på dessa avsnitt under de kommande dagarna, men det är värt att påpeka redan nu att ingen av texterna beskriver faktiska kärleksrelationer. De beskriver bara sexuella handlingar, allt ifrån hot om gruppvåldtäkt i 1 Mosebok 19 till luststyrt själviskt utnyttjande i Romarbrevet 1 och samtliga texter beskriver handlingar väsensskilda från ett sammanhang präglat av djupare relationer.
.
Det faktum att Bibeln inte ger oss tydliga direktiv i frågan om samkönade relationer, direkt, betyder det inte att kristna rakt av borde bejaka det. Det vi behöver göra är att gräva djupare och utforska förbudstexternas underliggande principer och sedan jämföra med de bibliska principer vi kan se i närliggande ämnen, som äktenskap och sexualitet.
.
Exempelvis skulle kristna skulle aldrig få för sig att läsa en vers som fördömer exploaterande, luststyrt heterosexuellt beteende och utifrån detta sedan fördöma alla heterosexuella relationer.
.
Alltför länge har kyrkan misslyckats med att tillämpa samma nyans på samtalet om samkönade relationer. Istället har kristna teologer målat sin etik med tankemässigt breda penseldrag. Man har läst bibliska fördömanden av samkönat sex som uppenbarligen avser situationer där någon blir utnyttjad eller där någon har sex utifrån ett själviskt och luststyrt motiv. Därifrån har man ansett sig finna underlag för ett kategoriskt fördömande även av vår tids överlåtna, ömsesidiga och kärleksfulla relationer mellan personer av samma kön.
.
Vad jag kan se så är det ett ofantligt gap mellan karaktären och motiven som styr dessa olika relationer.
.
Vid en närmare läsning av Bibeln i relation till samtalet om HBTQ-personer så är det viktigt för oss i kyrkan att inse att Bibeln aldrig varken aldrig adresserar eller fördömer äktenskap mellan personer av samma kön.
Läs mer på https://ettgotthem.se
Begreppet sexuell läggning fanns inte på Bibelns tid. Den allmänna uppfattningen, i den antika världen, om attraktion av personer av samma kön och män som hade sex med män var att detta var en last orsakad av okontrollerad lust, likt frosseri eller alkoholmissbruk.
.
Dio Chrysostomos, en grekisk-romersk lärare från det första århundradet, menade att män som söker relationer med andra män har tröttnat på kvinnor och letar efter nya, mer exotiska former av nöje. Han skrev om sådana män: ”Hans tillstånd är detsamma som för män som är beroende av att supa och festa, som efter ständigt drickande av vanligt vin tappat smaken för det och utvecklar en törst för det artificiella genom stimulans av svettningar, saltade livsmedel och smaktillsatser. ”
.
På Bibelns tid tolkade man sexualitet riktad mot det egna könet som en överdriven lust. Även den icke-bejakande bibelforskaren Richard Hays skriver att sexuell läggning är: ”en modern idé som det inte finns något spår av varken i [Nya Testamentet] eller i några andra judiska eller kristna skrifter i den antika världen … vanliga antaganden av författare under den hellenistiska perioden var att homosexuellt beteende var resultatet av omättlig lust som söker erotik och mer utmanande former av självtillfredsställelse. ”
.
I några texter av mer medicinsk karaktär från samma tid återfinns reflektioner om något som liknar en analys av homosexuell identitet. Detta gäller individer som kallas ”veklingar”, dvs den passiva parten i en sexuell relation. De beskrivs som sjuka, eftersom de föredrar att, trots att de är män, inta den passiva (kvinnliga) rollen i en sexuell akt. Läkare ansåg det sjukligt för en man att anta ett kvinnligt beteende och utgångspunkten var att detta behövde botas.
.
Teorier kring en möjlig medfödd sjuklig identitet fanns alltså även på Paulus tid, men den teorin skiljer sig markant från vår tids förståelse av sexuell identitet. Inget tyder på att dessa idéer påverkat judiska texter i nytestamentlig tid. Vi bör utgå ifrån att Paulus texter om homosexuella beteenden refererar till förståelsen av detta som en överdriven och okontrollerad lust. Den tolkningsramen stämmer bäst överens med Paulus undervisning om synd, och är den tolkning som kyrkan genom historien har hållit fast vid.
.
Det var först i slutet av 1800-talet som den moderna förståelsen av sexuell läggning började utvecklas bland en grupp tyska psykiatriker. Före 1869 fanns inte ord som motsvarar de moderna begreppen ”gay”, ”homosexuell” och ”homosexualitet” på något språk. Med detta som bakgrund kan vi konstatera att HBTQ-bejakande kristna inte ifrågasätter en lång kristen tradition Däremot kan vi konstatera att den kristna kyrkan inte ens har erkänt existensen av HBTQ-personer förrän det senaste århundradet. Sexuell läggning är ett modernt begrepp.
Läs mer på https://ettgotthem.se
Du har förmodligen hört kristna som säger “Det är bara att läsa som det står. Bibelns ord gäller. Punkt slut.” Men även om den svartvita metoden kan låta lugnande för vissa, finns det i princip inga kristna som har den inställningen till hela Bibeln.
.
Nya testamentet uppmanar upprepade gånger de troende att ”hälsa varandra med en helig kyss.” Men de flesta kristna följer inte detta bud idag. Varför inte? Kristna över hela det teologiska spektret inser att budskapet inte bara är vad Bibeln säger, utan varför den säger något – i tolkningen söker vi den ”moraliska logiken” i bibliska bud och förbud.
.
Den moraliska poängen i att uppmana kristna att hälsa varandra med en helig kyss handlade om att visa ömsesidig respekt och närhet. En helig kyss blev en vanlig hälsning i den tidiga kyrkan, men så är det inte i många av våra västerländska kyrkor idag. Följaktligen hälsar många kristna på varandra idag på andra sätt utan att ha dåligt samvete för det. Så länge de upprätthåller regelns ”varför” är de flesta kristna inte oroliga över att de bryter mot Skriftens bokstavliga ”vad” – genom att inte hälsa på varandra med en helig kyss.
.
Vi kristna tillämpar samma princip av ”moralisk logik” också på bibliska förbud. Både Gamla och Nya testamentet förbjuder ränta på lån (5 Mos 23:19-20, Luk 6:35), och i 1 500 år lärde kyrkan att ränta på lån var en synd. Men på 1500-talet förändrades västvärldens ekonomiska system, och det blev allt vanligare att långivare tog ut en rimlig ränta på lån. Denna form av kredit hjälpte människor att starta företag och genom ränta och försäkringar kunde man skapa en rättvis, balanserad fördelning av vinster och risker i västerländsk ekonomi.
.
Utifrån samhällets förändrade ekonomiska förutsättningar omtolkade John Calvin Bibelns förbud mot ränta vid lån och hävdade att ”den moraliska logiken bakom förbudet mot ränta var att rika inte skulle utnyttja och lägga grymma bördor på de fattiga.” Så länge räntor på lån inte utnyttjade ”den svage”, hävdade Calvin, skulle det vara tillåtet – och kyrkan ändrade sin lära.
.
När vi studerar bibelverser som vi anser handlar om samkönade relationer måste vi leta efter ”varför” bakom ”vad” – och se till att kyrkans läror i dag överensstämmer med syftet bakom lärorna i Bibeln.
Läs mer på https://ettgotthem.se
Ända sedan kyrkans historias första århundraden, när teologer och kyrkoledare samlades för att diskutera tron på treenigheten, har kristna insett att Bibeln – i likhet med alla former av kommunikation – kräver tolkning.
.
Ibland, som i fallet med treenigheten, har kristna varit tvungna att studera många olika texter och intensivt diskutera deras betydelse för att komma fram till en sund tolkning av Bibelns lära. I andra fall, exempelvis gällande lagar i Gamla testamentet som tillåter slaveri och polygami, har frågan inte varit vad texten säger, utan snarare hur kristna bör förstå och tillämpa texten mot bakgrund av dess kulturella och kanoniska sammanhang.
.
Att reflektera över svaren på dessa frågor är vad tolkning handlar om, och alla kristna måste delta i tolkningsprocessen för att komma till sin egen förståelse av Skriften. Det faktum att kristna är oeniga om så många frågor – från dop till frälsning till andliga gåvor – är en påminnelse om att Bibeln är komplex och kräver tolkning.
.
Gordon Fee och Douglas Stuart, båda Bibelforskare, skriver i sin bok ”How to read the Bible for all it´s worth” att varje läsare är också samtidigt en tolk. Vi möter alltid texten som de vi är, med våra erfarenheter, vår kultur och vår förståelse av ord och idéer. Ibland leder det oss vi bär med oss till texten oavsiktligt oss vilse i vår tolkning eller så läser vi in främmande idéer i texten. ”
.
Behovet av att tolka Bibeln är inte unikt för frågan om HBTQ-inkludering. Kristna har länge bejakat nödvändigheten av tolkning, och vår tids HBTQ-bejakande kristna fortsätter den traditionen utifrån vår djupa kärlek till Bibeln.
Läs mer på https://ettgotthem.se
Våra erfarenheter och upplevelser kan inte ändra på Bibeln, men de kan leda oss till en omläsning av den.
.
Vi vet att vår erfarenhet är viktig eftersom Jesus i Matteus 7 ber oss att se till frukten. Men Bibeln varnar oss också för en osund övertro på våra egna upplevelser. Ordspråken 3:5 säger: ”Lita på HERREN av hela ditt hjärta och förlita dig inte på ditt eget förstånd.” Jeremia 17:9 påminner oss om att ”hjärtat är bedrägligast av allt.” Om vi enbart gör vad som känns rätt för oss, kan vi lätt tappa fotfästet.
.
Men vi behöver inte välja mellan antingen vår erfarenhet eller vad Bibeln säger. Medan ”hela Skriften är inspirerad av Gud” (2 Timoteus 3:16) så är vi alltjämt mänskliga tolkar, och även vår förståelse av Bibeln kan vara fel. Så även om vår erfarenhet inte kan ändra på Bibeln, kan den leda till att vi förnyas i vår tolkning av den.
.
Att våra erfarenheter har lett till en bättre förståelse av Bibeln är inte någon ny idé. De första kristna valde att inkludera hedningar i kyrkan utan att kräva att de skulle omskäras och följa lagen i Gamla testamentet – det var deras erfarenhet som var avgörande för detta beslut. Petrus sa om dessa tidiga hedna-kristna, ” Gud, som känner allas hjärtan, har vittnat för dem genom att skänka den heliga anden åt dem likaväl som åt oss. … Varför vill ni då utmana Gud och lägga ett sådant ok på lärjungarnas axlar som varken våra fäder eller vi själva har orkat bära?” (Apostlagärningarna 15:8–10)
.
På samma sätt reviderade kristna på 1800-talet långlivade tolkningar av Skriften som stödde slaveri. William Wilberforce och andra kristna som kämpade mot slaveriet vädjade utifrån erfarenheten av det horribla i slaveriet för att uppmana medkristna att ompröva sin tolkning av Skriften. Idag har till och med samfund som grundades utifrån ett stöd för slaveriet ändrat sin hållning och bett om ursäkt.
.
Vår erfarenhet av den dåliga frukten som en konsekvens av en icke-bejakande teologi i mötet med hbtq-personer kan på liknande sätt leda oss tillbaka till Bibeln idag – inte för att lägga den åt sidan eller ändra på den, utan för att studera den djupare och komma närmare en mer exakt tolkning av den.
Läs mer på https://ettgotthem.se
From the publisher's feed