Europapodden

Europas sanktioner pressar rysk ekonomi. Men nya maktspelare kliver fram och drar nytta av kryphål. Hör om EU:s utmaning att täppa till gluggarna. Dessutom om EU:s handfallenhet inför Azerbajdzjan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rättelse: Det här avsnittet har uppdaterats den 18 oktober 2023. I den del som handlar om Nagorno-Karabach sades tidigare att EU:s civila insats skulle “se till” att hålla en korridor till enklaven öppen för att få in förnödenheter. Det här låg dock inte inom den civila insatsens mandat. EU:s insats övervakade korridoren, från armeniskt territorium. Den felaktiga formuleringen har nu tagits bort.

I snart 600 dagar har EU:s sanktioner pressat den ryska krigsekonomin. Totalt har unionen enats om 11 sanktionspaket för att pressa Putin. Hör om vad som ännu inte omfattas av sanktionerna och vad EU skulle kunna tänkas göra i ett nästa steg. Samtidigt kommer regelbundna rapporter om att befintliga sanktioner kringgås och att kryphål utnyttjas. Det är inte olagligt i alla EU-länder att strunta i sanktionerna och en svår nöt för unionen nu är att öka efterlevnaden. Och kommer EU-länderna någonsin att kunna enas om ett 12:e sanktionspaket? Robert Ficos valvinst i Slovakien, med en linje om att stoppa stödet till Ukraina, reser frågan hur förutsättningarna ser ut framåt.

Som ett led i att slå sig fri från det ryska energiberoendet började EU under 2022 att se sig om efter nya partners på energiområdet. Ett val föll då på Azerbajdzjan, som EU-kommissionen beskrev som en pålitlig partner. Efter det korta kriget mot armenierna i Nagorno-Karabach häromveckan och de påföljande massflykten av näst intill alla etniska armenier i området är det nu påfallande tyst från EU:s sida. Hör om EU:s grusade förhoppningar och varför det är så svårt för Bryssel att agera nu, när enklaven är uträknad och i upplösning.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Vete och valfeber ser ut att kunna äventyra Polens stöd till Ukraina. Utspelet från bundsförvanten om att sluta skicka vapen oroar Kiev. Har Polen vänt Ukraina ryggen nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ryssland framstår som vinnare när bandet mellan Ukraina och Polen ser ut att krackelera. Hör om vetet, som Ukraina är beroende av att exportera men som Polen inte vill ha på sin marknad. Spannmålet har nu slagit en kil mellan grannländerna, men i bakgrunden osar den polska valrörelsen. Lantbrukarnas och landsbygdens röster kan bli avgörande för det styrande partiet Lag och Rättvisa och det är tydligt att den sittande regeringen vill visa att man sätter polska intressen i första rummet. Ukraina å sin sida har dragit Polen och Ungern inför WTO på grund av spannmålshanteringen och när president Zelenskyj talade inför FN förra veckan anklagade han de europeiska grannarna för att bereda en scen för Moskva. Nu försöker Ukraina delvis backa och dra ner konfliktnivån, men det höjda tonläget och den nya kalla tonen mellan Polen och Ukraina sätter ändå fingret på en bräcklighet i grannrelation. Ovanpå den polska osäkerheten kommer nu ett val i Slovakien som kan kullkasta stödet till Ukraina därifrån.

Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Nedräkningen har börjat inför EU-valet 2024 och podden är på plats i Bryssel. Ett handlingskraftigt Europa är avgörande i kristider, men frågan är om sammanhållningen i parlamentet är i upplösning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är mindre än 300 dagar kvar till Europaparlamentsvalet och på plats i Bryssel märks det tydligt. Partigrupperna börjar redan nu positionera sig och en ny nivå av polarisering har synts i parlamentet de gångna månaderna, konstaterar Susanne Palme i Europapodden. Den största partigruppen, konservativa EPP, har gått emot förslag inom den gröna given och där syns nu en splittring mellan de konservativa på ena sidan och socialdemokraterna på den andra. Samtidigt viker stödet för de gröna. Håller den partiöverskridande sammanhållningen, som traditionellt sett varit stark i parlamentet, på att falla isär?

Flera tongivande EU-profiler lämnar Europaparlamentet i och med nästa års val och kanske går vi mot en mandatperiod där parlamentet snarare kommer att agera bromskloss än blåslampa. Europapodden ringar in personerna att hålla koll på framåt och frågorna som garanterat kommer att komma upp i valrörelsen.

Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Brysselkorrespondent för SvD.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Kriget i Ukraina, klimatomställningen, migration och vikande ekonomi. Hur mår EU 2023? Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har hållit det sista stora linjetalet innan valet nästa år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På onsdagen höll Ursula von der Leyen sitt årliga stora linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg. Europapodden analyserar och ringar de viktigaste beskeden. Ursula von der Leyen flaggade bland annat för en snabbare utvidgning av unionen, sade att unionen behöver fullbordas och hon signalerade att EU befinner sig vid ett historiskt vägskäl. Von der Leyen sade även att man, under hennes mandatperiod, bevittnat födelsen av ett nytt geopolitiskt EU. Europas framtida konkurrenskraft utgjorde också en stor del av talet.

Hör Andreas Liljeheden, på plats i Strasbourg och Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger.

EU:s ekonomiska draglok har grus i maskineriet och när Tyskland nyser blir hela kontinenten förkyld. Hör om hur den tyskan sjukan påverkar Europa och faktorerna bakom. Vi korar även bästa pirat-meme.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tysklands ekonomi krymper just nu och Europas motor får än en gång dras med det historiska epitetet ”Europas sjuke man”. Faktorerna bakom är flera, det handlar om brist på kvalificerad arbetskraft, energiomställningen och bortfallet av den ryska gasen. Samtidigt är den tyska bilindustrin hårt pressad av den nya globala konkurrens som uppstår när el ska ersätta bränslemotorer, inte minst pressas man av Kinas offensiva intåg på elbilsmarknaden.

Förbundskansler Olaf Scholz har manat till nationell kraftansträngning och aviserat en ”Tysklandspakt” för att komma till rätta med problemen. Men koalitionsregeringen har många gånger svårt att komma överens och väljarstödet sviktar. För Sveriges del får Tysklands ekonomiska problem svallvågor som slår mot exporten och i förlängningen riskerar arbetslösheten att öka ytterligare. För länder såsom Tjeckien, Polen och Slovakien blir effekten kännbar inte minst för att den tyska bilindustrin förlagt en betydande del av sin tillverkning dit. Hör om striderna inom den tyska regeringen om vad som är rätt medicin just nu. Dessutom summerar vi veckan med kanslern bakom ögonlapp – vilket av alla piratskämt om Scholz var roligast?

Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Kristian Åström, ekonomikommentator. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Åtta statskupper på tre år i forna franska kolonier. Europas inflytande i Afrika krymper efter årtionden av misslyckad politik. Hör om konsekvenserna och hur Ryssland eldar på misstron mot Frankrike.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En epidemi av kupper. Så beskrev Emmanuel Macron nyligen utvecklingen i Sahel i Afrika. I samband med kupperna har misstro och ilska mot den forna kolonialmakten Frankrike framträtt tydligt, samtidigt som Ryssland är aktivt med en omfattande påverkanskampanj. Frankrike har under Emmanuel Macron strävat efter en ny roll, en mer jämlik relation till länderna i Afrika. Men i de gamla kolonierna har inflytandet i många avseenden bestått och i Europapodden konstaterar Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg att Ryssland för närvarande framstår som vinnaren i det pågående propagandakriget.

I Paris finns nu en stor oro för vad som händer om kupperna fortsätter att sprida sig och når länder som affärsmässigt och strategiskt är ännu mer av nyckelländer för Frankrike. En annan farhåga i Europa är att ökad instabilitet i regionen kan medföra ett ytterligare ökat islamistiskt terrorhot. EU:s utrikeschef Josep Borrell har med anledning av kupperna i Niger och Gabon uttalat sig självkritiskt och flaggat för att EU nu måste förändra sin strategi och politik gentemot Afrika. Niger har sedan många år varit en viktig samarbetspartner till EU för stoppa migrantströmmar till Europa.

Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Beskedet om stridsflyg till Ukraina är en seger för president Zelenskyj och troligen det tyngsta Europa kan tänkas bidra med. Samtidigt kan skiftet till modernare flyg påskyndas i länderna som ger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nederländerna, Danmark och Norge gav nyligen besked om att tillsammans skicka uppemot 60 amerikansktillverkade stridsflyg av typen F16 till Ukraina. Effekten på slagfältet dröjer till nästa år enligt bedömare, men i Ukraina knyts nu stora förhoppningar till stridsflygplanen. Hör om förbehållen, flaskhalsarna och förväntningarna som kommer med F16-beskedet.

För de europeiska Nato-länderna finns flera incitament som kan ses ligga bakom att löftet om stridsflyg kommer just nu. Beskedet sammanfaller dels med ett större systemskifte för stridsflyg i Europa, där flera länder vill uppgradera till plan av typen F35, och dels med Finlands inträde i Nato. Försvarsalliansen kan nu tillräkna sig Finlands bestånd av F18-plan, vilket gör det lättare att frigöra F16 till Ukraina. För närvarande finns också pengar att söka via EU:s så kallade fredsfacilitet, vilket ytterligare kan bidra till förutsättningarna. Men vad händer sen, efter F16-leveranserna? Hör om vilken hjälp Ukraina behöver och vill ha på längre sikt och vad Europa kan bidra med när möjligheten att avvara tunga vapen nått sin bortre gräns.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Krig, ekonomi och demokrati – hur mår Europa? Hör korrespondenterna i ett livesamtal från Kulturhusets stora scen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Daniel Alling, Berlin, Andreas Liljeheden, Bryssel, Marie Nilsson Boij, Paris samt tillträdande respektive avgående korrespondenter i London: Pontus Mattson och Stephanie Zakrisson.

Programledare: Caroline Salzinger

Producent: Therese Rosenvinge

Hotet från Ryssland får Nato att skala upp sin beredskap. I Vilnius antogs nya planer för hur Europa ska försvaras. Samtidigt trappar Moskvas allierade upp provokationer vid den polska gränsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det beskrivs som de mest omfattande försvarsplanerna sedan kalla kriget, fyra tusen hemligstämplade sidor som Nato enats om och som handlar om hur medlemsstaternas territorier ska försvaras. Hör om hur Nato-området i Europa delas upp i regioner och om osäkerheten kring var Sverige kommer att ingå. Från de nordiska ländernas försvarsmakterna finns önskemål om en samordnad ledning av Östersjöregionen när Sverige kommer med i alliansen, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Ska man snabbt kunna förstärka Natos närvaro i Finland och de baltiska staterna och säkra försörjningslinjer, då är det praktiskt om man kan operera från svenskt territorium, säger Jacob Westberg i Europapodden.

Hör också korrespondent Samuel Larsson om de senaste veckornas upptrappade provokationer från Belarus och hur Polen svarar. Det handlar bland annat om en kraftig förstärkning vid gränsområdena. Nu talas det i Polen om 10 000 soldater i gränsregionen som ska hantera den säkerhetspolitiska utmaningen och även stoppa migranter som pressas över gränsen. Samtidigt fortsätter Polen att sin historiska utbyggnad av försvaret och landet får en allt tyngre roll inom Nato.

Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge

Trots sexskandaler, korruptionsanklagelser och vänskapen med Rysslands president Vladimir Putin var han en konstant figur i italiensk politik. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Silvio Berlusconi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtalet spelades in några dagar innan Silvio Berlusconi dog och avsnittet publicerades som podd den 12 juni.

Silvio Berlusconi inledde sin karriär som underhållare på kryssningsfartyg men skulle så småningom bli en av Italiens rikaste och mäktigaste män. Under sin drygt 60 år långa karriär hann han bland annat göra fotbollsklubben AC Milan till en av landets största, omdefiniera hela det italienska medielandskapet, grunda det konservativa partiet Forza Italia och vara landets premiärminister tre gånger om. Vad var det egentligen som drev Silvio Berlusconi? Och vad har han betytt för italiensk politik?

Redan år 2009 påstod Berlusconi själv att han hade framträtt i rättssalar hela 2500 gånger, och det var ett uttalande som kom innan de uppmärksammade bunga bunga-rättegångarna och den så kallade Rubygate som slutade med en dom för sexköp av minderårig och maktmissbruk. Trots det studsade Berlusconi ständigt tillbaka till maktens centrum. Hur kom det sig att anklagelser som skulle knäcka de flesta inte verkade röra Silvio Berlusconi märkbart i ryggen? Och fanns det något tillfälle när till och med de mest hängivna anhängarna kände att droppen rann över?

Den 12 juni 2023 dog entreprenören, mediemogulen och politikern Silvio Berlusconi efter en tids sjukdom. Vilket blir hans avtryck i Italien, och i Europa? Och hur kommer man att minnas Silvio Berlusconi?

Medverkande: Alice Petrén, tidigare Sydeuropakorrespondent för Sveriges radio, Kristina Kappelin, mångårig korrespondent i Italien för bland andra SVT och Bruno Tiozzo (M), politiskt sakkunnig i EU-departementet i Silvio Berlusconis koalitionsregering mellan 2008 och 2011.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan