Fabriken

Algoritmer styr vad du ser i sociala medier. Visar ett barn intresse för våldsamt innehåll, kan flödet snabbt fyllas av våldsamma bilder från verkliga händelser och gärningsmannahyllningar. Kan innehåll som först upplevs extremt kännas normalt om vi ser det tillräckligt många gånger? Och är algoritmiska flöden en av orsakerna till att vissa ungdomar radikaliseras? Det diskuterar Erik Wisterberg, undersökande reporter på Svenska Dagbladet och aktuell med granskningen Mordalgoritmen, tillsammans med Elias Lomfors Carlberg, handläggare på Mediemyndigheten och expert på samspelet mellan algoritmer och samhälle.

Genom mobilens platstjänster och annan så kallad trygghetsteknologi kan vi på avstånd följa våra nära och kära. Enligt Internetstiftelsen spårar mer än var femte svensk som är i en relation sin partner. Hos unga är siffran ännu högre. När blir omtanke till övervakning? Och hur påverkar det vår definition av tillit? Det diskuterar Katarina Winter, docent i kriminologi samt doktor i sociologi, tillsammans med Emma Engdahl, professor i sociologi.

Hur kunde dåtidens science fiction-författare förutspå så mycket av den teknik som idag är en del av vår vardag? Och varför bör vi använda fiktionen som ett tankelabb för att utforska möjliga konsekvenser av nya innovationer? Det diskuterar Evelina Galli, techreporter på P3, och Peter Igelström som är bibliotekarie vid Linköpings universitet samt redaktör för skriften Artificiell intelligens: vad vi kan lära av science fiction.

Länge har smarta maskiner, från miniräknare till GPS, hjälpt människor att tänka större och snabbare. Men framväxten av generativ AI har tagit utvecklingen ännu längre. Nu kan maskiner inte bara hjälpa oss att tänka, utan göra så att vi knappt behöver använda våra hjärnor. Hur påverkas vår intelligens när vi låter chattbottar sköta tänkandet? Vad står på spel när AI förenklar saker vi tidigare behövde anstränga oss för? Dessa frågor diskuterar Emma Frans, vetenskapsskribent och forskare, tillsammans med Jonna Bornemark, professor i filosofi.

Vi har gått från att köpa fysiska produkter till att köpa tillgång till dem. Från skivor och dvd till streamingtjänster och digitala bibliotek. Vilka konsekvenser får det när vi gått från att konsumera kultur via fysiska produkter till digitala tjänster? Och hur bevaras vår samtida kultur till eftervärlden? Det diskuterar Victor Linnér, komiker, programledare och spelentusiast, tillsammans med Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

I flera månader har partierna pumpat ut vallöften. Men nu när valrörelsen går mot sitt slut har avsaknaden av en viss valfråga fått allt mer uppmärksamhet. Nämligen var partierna står när det kommer till AI. På vilket sätt skiljer sig politikernas åsikter om hur AI bör utvecklas och användas i samhället? Och varför blev AI inte en större valfråga? Det diskuterar AI-expert Paulina Modlitba och Mikael Ljungblom, chef för policy och internationella relationer på AI Sweden som är Sveriges nationella centrum för tillämpad AI.

Extremhettan har satt sina klor i Europa under sommaren. Många och långa värmeböljor är något vi antagligen kommer vänja oss vid och även anpassa oss efter. Vilka konsekvenser får de höga temperaturerna och hur kan vi med teknikens hjälp möta värmeböljor på bästa sätt? Kan AI, som ofta lyfts som en klimatbov, också vara med och bidra till en lösning? Det diskuterar Pererik Åberg, meteorolog på SVT och Anna Furberg som forskar om digitaliseringens miljöpåverkan på KTH. Medverkar gör även Paul Hodgson som är forskare på Google och jobbar med klimatinitiativet Operation Blue Skies.

Efter semestertider väntar en uppkopplad vardag fylld av information, notiser, reklam och budskap som alla tävlar om vår uppmärksamhet. Vi djupdyker i uppmärksamhetsekonomi. Varför är vår uppmärksamhet en råvara som företag åtrår? Vad gör ständiga distraktioner med oss människor och hur kan vi navigera i ett samhälle där så många vill nå fram till oss? Det diskuterar Johan Anderberg, ekonomijournalist, och Katarina Graffman, doktor i antropologi. Medverkar gör även Anna Tebelius Bodin, författare bakom ett flertal böcker om hjärnan.

Under början av 2000-talet lanserades Segway som fordonet som skulle revolutionera hur vi rörde oss i städerna. I början av 2000-talet lanserades Segway som fordonet som skulle förändra stadstrafiken. Med avancerad balanseringsteknik och stora visioner väckte den snabbt enorma förväntningar världen över. Målet var en framtid utan bilköer. Men hur kunde en teknisk innovation, hyllad av ledande investerare och entreprenörer, bli en av historiens mest omtalade kommersiella floppar och till slut förknippas med turiståkningar?

Under 1950-talet dök 3D-filmen upp som biografens stora framtidslöfte, för att sedan försvinna lika snabbt som den kom. Men tekniken vägrade dö. Decennier senare gjorde 3D-glasögonen comeback och blev plötsligt standard på världens biografer och till och med i våra vardagsrum. Varför har 3D gång på gång återvänt som filmindustrins "framtid"? Är det äntligen dags att begrava 3D eller väntar nästa comeback runt hörnet?