Hos en del väljare är tilltron till politiker låg. Hur ser unga människor på politiker? Forskningen visar att politikerna för det mesta infriar sina vallöften, trots det upplever många väljare att politikerna sviker. Så varför tror vi att politikerna inte håller vad de lovar, när forskningen visar motsatsen? Gäst är Barakat Ghebrehawariat som driver förändringsbyrån Demokrateam.

"Jag kan för lite" eller "min röst gör ingen skillnad" är vanliga argument bland dem som inte röstar. Men vad händer om många väljer att låta bli? Hur gör man för att motivera folk att rösta? Varför är det viktigt? Och får man verkligen sälja sin röst - är det lagligt? Vi resonerar kring demokratins grund och politikerförakt. Gäst är Radia Al-Masri som har startat projektet "Angered är här" för att öka valdeltagandet i sin stadsdel.

Hur listiga är de som tjänar pengar på våra likes? Och hur bra är vi på att genomskåda fejkade artiklar? Här får vi veta mer om strategier och drivkrafter bakom falska nyheter och köpta likes. Gäst är Jack Werner, journalist som specialiserat sig på att granska virala bluffar.

Att flytta hemifrån kan vara omöjligt av den enkla anledningen att det inte finns någonstans att bo. För många är det en ouppnåelig dröm att skaffa ett eget boende. Pengar, kontakter och trovärdighet är hårdvaluta när det gäller bostad, men en bristvara när man är ung. Varför är det så svårt? Vem ska ta tag i problemet? Och vad kan man göra själv? Gäst är komikern Melody Farshin, som förutom standup-gig, föreläsningar, tv- och radiojobb också är projektledare i organisationen "jagvillhabostad.nu".

Nyhetsrapportering om miljön förutspår ofta världens undergång. Det är svårt att vara hoppfull. Ändå är unga både mer miljömedvetna och mer benägna att förändra sitt liv för att påverka miljön i rätt riktning än äldre generationer. Vad är det som styr hur vi ser på miljöfrågan? Hur påverkas vi av media och politiska budskap? Och hur utbredd är miljöuppgivenheten? Kajsa Kramming, forskare och gymnasielärare, gästar programmet.

Ett av de viktigaste fundamenten i en demokrati är att du ska kunna ta till dig information om dina rättigheter och skyldigheter. Men tillgängligheten i vårt samhälle är olika beroende på vem du är. Många upplever att det är svårt att hitta och förstå information från myndigheter, och för personer med funktionsnedsättning kan det vara extra svårt. Susanna Laurin är vd på Funka, ett företag som hittar tekniska lösningar för att göra myndigheternas information tillgänglig för alla.

Till synes alla politiker för fram budskap om att Sverige ska bli tryggare. Men blir ett samhälle tryggare av hårdare lagar och fler poliser? Enligt statistiken ökar känslan av otrygghet hos medborgarna, men den sammantagna mängden våld och brottslighet ökar inte. I medierna blir gängkriminalitet och brist på poliser däremot stora rubriker. Macarena de la Cerda är talesperson för nätverket Förorten mot våld, som vill få politikerna att förstå att våldet hänger ihop med nedskärningar och fattigdom.

Vi överöses med information i olika kanaler, särskilt i valtider. Många avsändare är kända, andra inte. Vilka källor kan man lita på? Vad måste man veta för att kunna bedöma om en källa är trovärdig? Thomas Nygren är historielärare och forskare, och jobbar med forskningsprojektet "Nyhetsvärderaren" vid Uppsala universitet. Genom studier har man fått fram att gymnasieelever har god koll på källkritik och intresserar sig mer för samhällsfrågor och politik än man kanske tror.

Politiker vill ofta föra fram just sitt politiska budskap - men hur får man fram de olika partiernas unika kärnvärden? Runt politikerna finns talskrivare, tankesmedjor och kampanjorganisationer. Vi tar reda på vem som tar fram slogans och slagord, och undersöker hur partierna formulerar sig för att locka väljare.

Det är lätt att ryckas med i den amerikanska valrörelsen, nästan mer än i den svenska. Vem styr dramaturgin, och kan svensk politik ens jämföras med amerikansk? USA-experten Billy McCormac berättar om skillnaden mellan USA och Sverige.