Det finns allt för lite beröm och uppmuntran i skolan idag. Vi poängterar fel och brister hos eleverna i stället för att lyfta fram möjligheter och även små framsteg. Hur kunde man tillsammans bygga upp ett mer uppmuntrande klimat där man fokuserar på elevernas potential och allas välmående? Psykiatern Ben Furman anser att vi helt och hållet kunde sluta tala om problem och i stället fokusera på de färdigheter som kan hjälpa barnet att övervinna sina utmaningar. I diskussionen deltar också Micaela Romantschuk-Pietilä, verksamhetsledare vid Hem och Skola i Finland och läraren Petter Wallenius. Red. Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

I de flesta skolor runt världen fokuserar man på prestationer, vitsord och tillrättavisningar. Ändå vet vi att kunskapsivern frodas i ett positivt och uppmuntrande klimat. Geelong Grammar School i Autralien är den första skolan i sitt slag som tillämpar positiv pedagogik i stor skala. Där fokuserar man på styrkor och möjligheter i stället för problem. Charlie Scudamore, vicerektor vid skolan berättar om häpnadsväckande resultat. Mobbningen har minskat och elevernas och personalens välbefinnande har ökat. Vi hör också forskaren och neuropsykologen Åse Fagerlund som startar ett pilotprojekt i Finland kring positiv pedagogik i höst. Mia Förars-Pöytäniemi, rektor vid Hoplaxskolan i Helsingfors, säger att man i skolvärlden har mycket att lära sig kring hur man kommunicerar konstruktivt med både barn och föräldrar. Redaktörer: Annika Sylivn-Reuter och Nina Sederlöf.

“Det räcker inte med att barnen klipper och klistrar på dagis, det behövs en pedagogiskt uppbyggd konstfostran och den ska börja i tid”. Det här säger Paul Olin, teaterchef vid Unga Teatern. Idag är det oftast föräldraföreningar som söker stipendier för konst- och kulturverksamhet till daghemmen. Om daghemmet saknar aktiva eldsjälar, blir barnen utan. Varför är det viktigt med barnkultur och vad borde göras för att alla ska få ta del av den? Vi hör bland andra Harriet Abrahamsson som är verksamhetsledare för Ung Dramatik och Anders Grönroos alias Apan Anders. Vi frågar också föräldrar om det är daghemmet eller föräldrarna själva som ska stå för upplevelserna? Redaktörer för programmet är Nina Sederlöf och Annika Sylvin-Reuter

Att prata om småbarnspedagogik i stället för dagvård är någonting som många insiktsfulla pedagoger föredrar idag. Daghemsvistelsen även för de allra minsta, borde vara mer än enbart vård, mat och vila. Verksamheten ska bygga på en medveten pedagogik som utgår från barnets behov och delaktighet, säger daghemsföreståndarna Mirjaleena Enkenberg-Kuisma och Dan Engström. Men vad innebär en insiktsfull småbarnspedagogik i praktiken och vad står högst på föräldrarnas önskelista när det kommer till ett bra bra dagis? Redaktörer: Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

Osaklig bestraffning av barn, ingen utevistelse och ständigt växlande personal. Vardagen på dagis kan vara otrygg och kaotisk och i värsta fall blir daghemmet en förvaringsplats där alla vantrivs. Många dagisbarn får en förträfflig vård men de regionala skillnaderna är stora. Vad kan man som förälder kräva av ett daghem och vad ska man göra om barnet vantrivs och magkänslan säger att något är fel? I Familjeliv hör vi oroliga föräldrars berättelser om dagisar som inte håller måttet. Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf pratar också med Nina Fabricius, dagvårdschef i Helsingfors, Pia Sundell, verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen och Astrid Packalén som har 40 års erfarenhet av barndagvård. Hur ska en kvalitativ småbarnsfostran se ut?

Vi föräldrar är förebilder för våra barn 24 timmar om dygnet, oavsett vad vi gör. Vi har alla våra tillkortakommanden och brister och som förälder är man inte alla gånger en så bra förebild. En del av oss har tilldelats flera redskap att handskas med motgångar och utmaningar än andra. Då det går fel gäller det att ta ett steg tillbaka och ödmjukt be om förlåtelse, säger gymnasieläraren Amanda Audas-Kass. Familjeliv har bjudit in tre föräldrar till en diskussion om hurdana förebilder vi föräldrar är. Med och diskuterar är också författaren och journalisten Sofia Torvalds och fostraren Anders Eklund från föreningen Icehearts. Redaktörer: Nina Sederlöf och Annika Sylvin-Reuter.

Samtidigt som alkoholbruket bland ungdomar stadigt minskar, ökar andelen unga som dricker större mängder i kombination med andra rusmedel. Många ungdomar börjar intressera sig för alkohol redan i lågstadiet. Men det betyder inte att barnet vill börja dricka, menar Sofia Sjöblom som åker runt i skolor för att tala om alkohol och droger med barn och ungdomar. Det är viktigt att föräldrar och vuxna diskuterar om alkohol och bemöter barnens nyfikenhet, säger hon. Familjeliv pratar med 17-åriga ungdomar som gjorde sin alkoholdebut i åttan. De saknar inte ungdomens vilda hemmafester. Hur ska vi förhålla oss till ungdomars drickande och hurudana förebilder är vi själva? Red. Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

Enligt rådande skönhetsideal ska flickorna vara smala och ha stora bröst medan pojkarna ska vara muskulösa och manliga. Strävan efter den perfekta kroppen sätter press på både pojkar och flickor och kan leda till en osund bild av verkligheten. "När jag var som smalast och vackrast var jag som olyckligast", säger en en tonårstjej Familjeliv talar med. Redaktörer: Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

Vad är egentid och får man som förälder checka ut och ta semester från familjen? Hur ser vi på egentid och varför har en del större behov av tid för sig själva än andra? Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf talar med föräldrar om vikten av kravlösa stunder i tillvaron och ringer upp författaren Sanna Tahvanainen som är i New York för att få egentid. Sofia Torvalds funderar i sin nya bok på sitt behov av egentid och pejlar det med de tidigare generationernas behov. Vi hör också Mikaela Sonck, Fredrik Westerlund och Tatiana Brandt. Det talas mycket om egentid, men är inte all tid egentid?

Många unga söker psykologisk hjälp på grund av utmattning och ångest. Symtomen beror ofta på förträngda känslor och en okunskap om dem. Ju tidigare barn lär sig känna igen alla sina känslor och lära sig vad de försöker signalera, desto bättre. Red. Nina Sederlöf och Annika Sylvin-Reuter.

Hur pratar man om känslor med barn och ungdomar och vad kan det leda till om man lägger locket på och kväver dem?