Fatta forskning

Hur forskar man på en ovanlig sjukdom – och vad gör man när varje patient räknas? I det här avsnittet möter vi Kevin Pearson, forskare vid Lunds universitet, ST-läkare i barnmedicin vid Helsingborgs lasarett och blivande barnneurolog.

Hans forskning handlar om tuberös skleros, en sällsynt genetisk sjukdom där många utvecklar svår epilepsi. Vi pratar om varför tidig behandling kan vara avgörande för barns utveckling, hur epilepsikirurgi har gått från att vara en sista utväg till ett behandlingsalternativ som bör övervägas tidigt – och hur nya metoder med bland annat laser gör det möjligt att operera på nya sätt.

Men avsnittet handlar också om hur forskning faktiskt går till när patienterna är få. Vilka slutsatser kan man dra från 15 eller 20 personer? Vi diskuterar värdet av svenska kvalitetsregister, skillnader mellan svensk och amerikansk forskning och varför man inte bara bör mäta om anfallen försvinner, utan också vad behandlingen betyder för livskvalitet.

Här finns Kevin Pearsons avhandling Epilepsy surgery in tuberous sclerosis complex: Utilisation, satisfaction, and outcomes: Lunds universitet

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Hur väljer man ut och tränar framtidens kirurger? I det här avsnittet möter vi Hanne Pedersen, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare i internmedicin vid sjukhuset i Ängelholm.

Hennes forskning handlar om kirurgisk utbildning, rekrytering och tidiga erfarenheter under ST. Vi pratar om vad som gör någon lämplig – eller olämplig – som kirurg, varför teknisk skicklighet bara är en del av yrket, och hur kommunikation, personlighet och feedbackkultur påverkar både utbildning och patientsäkerhet.

Vi diskuterar också simulatorträning, myten om att gamers blir bättre kirurger, skillnader mellan Sveriges och Irlands sätt att rekrytera kirurger – och varför en mer strukturerad och evidensbaserad utbildning kan hjälpa både läkare, arbetsgivare och patienter.

Här finns Hanne Pedersens avhandling: https://portal.research.lu.se/sv/publications/surgical-education-evaluating-selection-methods-and-early-trainin/

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Du skär dig i fingret i köket. Såret sys. Allt borde vara bra. Men smärtan går inte över.

I det här avsnittet av Fatta Forskning möter vi Emma Dahlin, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i ortopedi på Helsingborgs lasarett, som forskar om neurom – en ärrbildning i en skadad nerv som kan orsaka långvarig smärta.

När en nerv skadas kan den i stället för att läka ordnat bilda en oorganiserad ärrknuta. Trots att tillståndet kan påverka både funktion, arbetsförmåga och sömn saknas fortfarande fullständig kunskap om hur vanligt det är, vilken behandling som är mest effektiv och hur patienterna bäst ska identifieras. En utmaning är att det inte finns någon heltäckande diagnoskod, vilket gör att patientgruppen är svår att studera.

I avsnittet berättar Emma Dahlin om arbetet med att manuellt gå igenom journaler och register för att kartlägga patienter, och om sina studier som visar att kirurgisk behandling förbättrar smärtan hos majoriteten – men inte alla. Hon beskriver också hur hennes forskning nu går vidare på proteinnivå för att förstå vad som faktiskt händer i nervvävnaden när ett neurom uppstår.

Avsnittet ger en inblick i hur ökad kunskap kan leda till mer träffsäker behandling för patienter med långvarig nervsmärta.

Här går det att läsa mer om Emma Dahlins forskning:

https://portal.research.lu.se/sv/persons/emma-dahlin/

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Ibland kan det vara riskabelt för äldre och sköra människor att läggas in på sjukhus. Mobila geriatriska team kan utföra mycket av den vård hemma som i vanliga fall ges till äldre personer på sjukhus. Men är det alltid bättre? Det har Karol Biegus, forskare och Medicinsk enhetschef vid Geriatrikavdelningen på Helsingborgs Lasarett skrivit sin avhandling om.

Här går det att ladda ned Karl Biegus avhandling Effects of care delivered by Geriatric Mobile Teams: https://portal.research.lu.se/en/publications/effects-of-care-delivered-by-geriatric-mobile-teams/

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Hur ont har barn egentligen efter en operation – och varför känner de ibland mindre smärta än vuxna?

I det här avsnittet av Fatta forskning möter vi Johanna Broman, överläkare och barnansvarig anestesiolog vid Helsingborgs lasarett samt doktorand vid Lunds universitet. Hon forskar om barns smärta efter operation – och hur vården kan lindra den bättre. Studien ger ny kunskap om hur barn upplever smärta efter vanliga operationer, och vad som skulle kunna påverka vilka som får långvarig smärta. Resultaten kan på sikt förändra hur smärtlindring kan optimeras.

Här går det att läsa studien som diskuteras i avsnittet: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0316533

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Vilka är bäst, kvinnliga eller manliga kirurger? I det här avsnittet av Fatta forskning möter vi Jenny Engdahl, kirurg vid Helsingborgs lasarett och doktorand i kirurgi vid Lunds universitet. Hon har studerat akuta och planerade operationer av tjocktarmscancer och jämfört de som genomförs av en manlig och en kvinnlig kirurg. Det visar sig att utfallet när det gäller komplikationer och även överlevnad var gynnsammare hos de patienter som opererats av en kvinnlig kirurg. Och nu utvidgas studien till fler sjukhus. Om resultaten står sig, vad kan vi lära oss av det? 

Här kan man läsa studien som vi diskuterar i avsnittet: 

https://doi.org/10.1177/14574969241228510

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Hur är det att vara gravid med diabetes? I det här avsnittet av Fatta forskning möter vi Claes Ignell, docent vid Lunds universitet och överläkare vid specialistmödravården på Helsingborgs lasarett. Samtalet handlar om typ 1- och typ 2-diabetes hos gravida kvinnor och hur man bäst minskar riskerna för både mor och barn.

Vi får också inblick i Ignells egen forskning baserad på hundratusentals graviditeter i Sverige, där han analyserar skillnader i utfall för kvinnor med och utan diabetes – och hur forskningen konkret påverkat hur han arbetar. Vi diskuterar också hur det är att forska vid sidan av arbetet som läkare.

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Johan Hellgren är doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i neurologi vid Helsingborgs lasarett. Han har forskat om trötthet vid MS, eller fatigue, som det kallas. Genom att jämföra två vanliga läkemedel vid MS kan han konstatera att patienternas upplevda trötthet inte skiljer sig åt men att det kanske finns andra viktiga skillnader. I det här avsnittet får vi lära oss om de senaste årtiondenas stora framsteg i forskningen om läkemedel mot MS och om den trötthet som många personer med MS-diagnos upplever som mest besvärande. 

Johan Hellgrens senaste artikel där två vanliga läkemedel jämförs: https://doi.org/10.1177/20552173241252566

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

I det här avsnittet av Fatta Forskning diskuterar vi den senaste forskningen kring AI och tidig upptäckt av prostatacancer med Erik Thimansson, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid Röntgenkliniken i Helsingborg. Erik Thimansson har nyligen publicerat sin avhandling om hur AI kan hjälpa till att tolka magnetkamerabilder för att identifiera prostatacancer i ett tidigt skede.

Vi diskuterar hur AI och magnetkamera används för att upptäcka cancer, minska antalet vävnadsprover och minska risken för överdiagnostik. Hur utmaningarna och möjligheterna med AI-modeller för bildanalys, särskilt i eventuella screeningprogram ser ut. Vi får också en inblick i framtida visioner för AI och förbättrad diagnostik kan minska lidande och förbättra behandlingsbeslut.

Läs Erik Thimanssons avhandling här: https://portal.research.lu.se/en/publications/real-world-data-and-refinement-of-mri-in-early-detection-of-prost

Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

I det här avsnittet av Fatta forskning möter vi Adin Sejdic, nydisputerad doktor och ST-läkare inom infektionssjukdomar vid Helsingborgs lasarett. Vi diskuterar hans forskning kring immunförsvarets respons på covid-19, vad hans forskning avslöjar om antikroppars effektivitet och hur smittsamma personer som lagts in på sjukhus egentligen är. Vi tar också upp hur övervikt och fetma kan påverka sjukdomsförloppet, samt genombrottsinfektioner – när fullt vaccinerade ändå blir allvarligt sjuka. Vad säger det om dessa patienter, hur skiljer sig de från andra och vad säger det om vacciners effekt? Vi  diskuterar också över de metodologiska utmaningar som pandemiforskningen ställde forskare inför. Dessutom diskuterar vi hur informationsspridningen om forskningsresultat fungerade under pandemin. Vad lärde vi oss under pandemin om kvantitet eller kvalitet i forskningen?Adin Sejdic avhandling finns här:

https://research.regionh.dk/en/publications/clinical-virological-serological-and-immunological-characteristic

Och nedladdningsbar här:

https://drive.google.com/drive/folders/1qy4_BLr29a9xENociQb6F1SHuKZz52hr?usp=sharing

Övriga publikationer här:

SARS-CoV-2 smittsamhet och neutraliserande antikroppar: High titers of neutralizing SARS-CoV-2 antibodies six months after symptom onset are associated with increased severity in COVID-19 hospitalized patients | Virology Journal | Full Text (biomedcentral.com)Svåra COVID-19 genombrottsinfektioner och immunologi: Frontiers | Immune cell populations and induced immune responses at admission in patients hospitalized with vaccine breakthrough SARS-CoV-2 infections (frontiersin.org)COVID-19 immunologi och fetma: Deep immune cell phenotyping and induced immune cell responses at admission stratified by BMI in patients hospitalized with COVID-19: An observational multicenter cohort pilot study - ScienceDirect