Femperspodden

Just ni cirkulerar många valkompasser, varav de flesta låter partierna svara själva. I Kvinna till kvinnas valkompass är det den förda politiken som gäller.

– Vi tar inte ställning, men det går ju att se ett tydligt mönster konstaterar Annika Flensburg som är kommunikationschef på organisationen och gäst i veckans avsnitt:

– Det framgår om vi tittar på feministisk utrikespolitik, till exempel.

Vi frågar oss också varför jämställdheten lyser med sin frånvaro i valet som anses vara det mest könade sedan folkomröstningen om alkohol 1922.

Programledare: Anna-Klara Bratt

Hon har varit redaktör för tidskriften bang, förbundsordförande i RFSL, krönikör och tf chefredaktör för Fempers. Sedan 2022 sitter Ulrika Westerlund i riksdagen för Miljöpartiet och just nu är det valrörelse. I veckans podd försöker vi förstå hur en regering kan komma att se ut efter valet trots att beskeden från oppositionen är minst sagt oklara: Pågår det några förhandlingar, finns någon badtunna och informella möten eller är det endast mediala inviter som kommer att gälla fram till valdagen?

Programledare: Anna-Klara Bratt

Hon har arbetat i Sudan, Zimbabwe och med jämställdhet på UD, besökt ruinerna i Gaza och Ukraina. I höst väntar bland annat en resa till Afghanistan. Sofia Calltorp arbetar för kvinnors och flickors rättigheter och anslag både i FN och på marken. Som chef för UN Womens humanitära insatser vet hon vad som behövs – och hur vår omvärld förändrats sedan USA kraftigt minskade anslagen till FN.

– Demokrati ser vi ju först när det råder jämställdhet på alla plan, säger hon och konstaterar att det finns mycket kvar att göra.

Tidigare i år intervjuade vi Malpuri Groth och Silvia Kakembo från nystartade Integrationsbyrån. De hade tröttnat på smutskastningen av migranter och skulle precis ge sig ut på turné för att ta reda på vad landets invandrade hade behövt för stöd vid ankomsten till Sverige och vad som skulle underlätta en smidigare ingång i det svenska samhället. Nu är de tillbaka med rapporten Framtidens integrationspolitik som innehåller 31 förslag för en snabbare och bättre integration. Vi gör nedslag bland förslagen och tar del av de erfarenheter de har mött från norr till söder.

Valet 2026 ser ut att bli det mest könade sedan kvinnor fick rösträtt. Skulle uteslutande kvinnor få rösta skulle de rödgröna nå en förkrossande majoritet – och motsvarande skulle Tidölaget om det uteslutande var män som röstade. Blocken har fått kön – om väljarna får bestämma. Men vad säger partierna själva? I veckans podd gör vi stickprov i Sveriges kvinnoorganisationers (Sko) stora partienkät som presenterades i torsdags. Tillsammans med Sko:s generalsekreterare Susannah Sjöberg och samhällspolitiska chef Lisa Palm frågar vi oss också vad som kan tänkas ligga bakom polariseringen – och varför jämställdheten backar i nästan hela världen just nu.

I dagarna är det tjugofem år sedan de så kallade Göteborgshändelserna skakade Sverige – och Globaliseringsrörelsen. Författaren, dramatikern och aktivisten America Vera-Zavala var en av frontpersonerna för den nya organisationen attac vilka menade att en annan värld var möjlig. I sin nya bok Fiesta – memoarer från upprorets tid får vi veta vad som egentligen hände bakom kravallstaket och containrar i en rörelse som samlade den historiskt bredaste koalition av världsförbättrare som skådats. Vad förenade bönder i asien med franska trotskister, latinamerikanska zapatister, italienska punkare och världskända författare och forskare? Med festen som filter skrivs en annan berättelse fram – rörelsens – och Americas. Efter tjugo år i kulturens tjänst är hon nu beredd att återvända till politiken. Om det och mycket annat i veckans Femperspodd. En annan värld är fortfarande möjlig.

Programledare: Anna-Klara Bratt

SFI, Svenska för invandrare, har varit ständigt återkommande i den politiska debatten under lång tid. Oavsett om det är språkkrav, villkor, rättigheter eller skyldigheter, huvudmän eller deltagare tycks alla ha en uppfattning om vad SFI ska göra, hur de ska göra det och vad det ska resultera i. Maria Fredriksson har arbetat som lärare under samtliga upplåtandeformer och menar att villkoren är orimliga – för alla inblandade. Vi får också höra hur det gick när Göteborg försökte ta över huvudmannaskapet, och frågar oss om det är meningen att några elever ska klara de nya kraven som ställs över huvud taget?

I år är det tjugosju år sedan den så kallade sexköpslagstiftningen infördes i Sverige. Lagstiftningen har väckt uppmärksamhet i hela världen och åtta länder har följt efter i samma spår, ytterligare två med viss variation, och den beskrivs som en av den inhemska feminismens största segrar bredvid samtyckeslagstiftningen, förskolereformen och avskaffandet av sambeskattning. Ändå har hittills ingen i Sverige suttit i fängelse för sexköp och beroende på hur man räknar kan även bötesbeloppet sägas ha sänkts genom förändringar i tillämpningen av straffskalan. Framförallt lyser vägarna ut ur prostitution med sin frånvaro och möjligheten till hjälp och permanent uppehållstillstånd vid människohandel är alltjämt stängd trots att organiserad trafficking blivit allt vanligare. Det konstaterar journalisten Helena Björk som fördjupat sig i frågan, bland annat i boken Socialt oacceptabelt – ett reportage om svensk prostitutionspolitik som utkom 2023, och som nyligen var på konferens i Frankrike vilka lagt mer resurser på den sociala aspekten och omsorgen av offren.

Det har varit mycket fokus på brottsbekämpning de senaste åren. Höjda straff, sänkt straffålder, satsningar på polis- och rättsväsende, men vad hände med de ambitiösa satsningarna på våldsprevention? De finns kvar, menar Karen Austin som var en av dem som fick i uppdrag att sprida den erkända modellen omkring 2014, men bara i de kommuner där det funnits politisk vilja att ta problemen på allvar. I veckans podd frågar vi oss om vi måste välja mellan brotts- eller våldsprevention och om det finns någon politisk nollvision i sikte inför valet i höst.

I veckans podd möter vi punkaren, kompositören, trummisen, författaren, producenten, krönikören, redaktören och poeten Nike Markelius som nyligen släppt den tonsatta diktsamlingen Lyckligt slut. Nike Markelius är kanske mest känd som en av de fyra bandmedlemmarna i legendariska Tant Strul, men det var varken de första eller sista bandet som hon medverkat i. Den förra diktsamlingen kom 2024 och i skrivbordet finns en roman under produktion. På söndag kan du höra en hennes nya dikter med musik på Teater Maxim i Stockholm tillsammans poeterna Jenny Wrangborg och Irma Schultz – även de med tonsatta dikter – men du kan redan nu lyssna på ett smakprov i Femperspodden.

Redaktör och programledare: Anna-Klara Bratt