Filosofiska rummet

AI blir smartare och vi blir dummare. Vad händer med kunskapen och innovationer när AI tänker åt oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ett race för att överträffa människans intelligens hävdar techbolagen att de kan lösa gåtor inom matematiken och att detta är bara början när det gäller att utmana den mänskliga intelligensen. AI kan redan ta fram helt nya proteiner, avancerade väderprognoser och AI-vapen kan självständigt söka upp och attackera mål. Och i vardagen svarar AI på alla våra frågor på några sekunder, snabbare än någon människa. Hur påverkar AI det mänskliga tänkandet? Vad blir meningen med kunskap? Och är mänsklig kunskap något annat än det som AI-producerar?

Människans historia kan berättas som en rörelse mot mer kunskap, nya verktyg och en ständigt ökande förmåga att bemästra världen. Idén om att människan är skapelsens krona bygger på att förmågan att tänka rationellt skiljer oss från de övriga djuren. När människan nu har skapat ett verktyg som kan ta över en del av kunskapsprocessen, tänka och fatta beslut, vad gör det med synen på oss själva, vår plats i tillvaron och meningen i våra liv?

Den senaste debatten om AI har kretsat kring huruvida människan tappar kontrollen och AI kan komma att utrota mänskligheten. Är AI ett verkligt existentiell hot? Och vilket hot ska vi ta på störst allvar: Att AI utplånar mänskligheten eller att tekniken gör våra liv meningslösa och oss dummare?
Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Sara Öhrvall, AI-expert och teknikskribent, affilierad till Handelshögskolan i Stockholm.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Åsa: Hundra fabler på svenska : en antologi från fem sekel - utgiven av Svenska Akademien

Sara: Seemingly Conscious AI is Coming - Musafa Suleyman

Ulf: Gå ut i höstmörkret och titta upp mot stjärnhimlen

Vi dränks i starka berättelser: TV-serier, poddar, dokumentärer. Och minsta pryl säljs in med storytelling. Vilka berättelser säljer och hur formar de våra liv? Avsnittet är från april 2025

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människan är en berättande varelse. Genom årtusenden har vi fört fram berättelser som både haft en underhållande och moralisk betydelse. Men berättelserna har förändrats över tid och med berättelserna vår syn på oss själva.
Idag har berättelsen en upphöjd status som säljer TV-serier, poddar, bilar och historien om oss själva. De berättelser som ofta premieras är historier där ett trauma står i centrum och som brukar kallas traumaplot.
Varför har traumaberättelsen blivit ett så vanligt sätt att beskriva och förklara människors liv? Och vilka berättelser får inte höras?

Den tongivande tyskkoreanske filosofen Byung-Chul Han hävdar sin bok The Crisis of Narration att skärmarna och de sociala medierna har lett till att berättandet har blivit fragmentiserat, förenklat och säljande istället för att skapa mening och sammanhang.
Trots alla berättelser som omger oss, genomgår berättandet en kris idag? Vad gör det i så fall på hur vi ser på världen och oss själva?

Medverkande: Frida Beckman, författare och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, Lyra Eriksson Lindbäck, filosof och författare och Niklas Rådström, författare och professor emeritus i berättande och kreativt skrivande.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Böcker:
Cast: The Origins of Our Discontents - Isabel Wilkerson
Faelles liv - Tue Andersen Nexö
TV-serie:
Twin Peaks - David Lynch

Och kan man säga vad som är objektivt vackert? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erik Winqvist har funderingar om våld och frågar: Hur ser ni på våld för att uppnå resultat? Anser ni att våld fungerar?

Ingvar Holtz är 88 år tycker att den döende borde få bestämma när den livsuppehållande behandlingen ska upphöra för i stället övergå till nedsövning när slutet närmar sig, anser han. Även mer aktiva metoder där den döende förses med instruktion och lämpligt medel från någon från sjukvården fristående myndighet, borde vara tillåtna anser han och frågar: Vad är det för filosofiskt tankegods som ligger bakom samhällets inställning om att individen inte själv ska få bestämma när och hur, han eller hon vill lämna jordelivet?

Kalle i Sundbyberg har uppmärksammat att det kan bli häftiga debatter när nya byggnader planeras och frågar: Kan man säga ett en byggnad är objektivt vacker eller ful, eller handlar det om den egna subjektiva smaken?

Erland Svensson undrar varför tanken på sin egen död och tanken på evigheten väcker en sådan ångest. Varför är det bara evigheten framåt i tid som känns skrämmande, och inte evigheten innan man fanns, frågar han.

Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Psykiatriska diagnoser ökar kraftigt. Är diagnosen vår tids svar på vem jag är och varför livet känns svårt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det talas om en diagnosinflation. ADHD och andra diagnoser avhandlas i TV-program, i nya böcker och i debatten. Är en del av svaret på de ökade diagnoserna att vi vänder oss till vården och medicinen i stället för att brottas med existentiella frågor som: varför har jag inte lyckats bättre med mitt liv, vad vill jag med mitt liv och varför kan livet kännas meningslöst?

I SVT-programmet Alla mina bokstäver söker Carina Bergfeldt en förklaring till sitt psykiska lidande. Efter år med sorg, skam och självhat blir en ADHD-diagnos ett bevis på att det inte är hennes fel utan att det handlar om synapser i hjärnan. Hur mycket kan hjärnan förklara av personligheten och vad missar man om man har allt för stort fokus på den? Vad händer med frågor om individens och samhällets ansvar om man förklarar psykiskt lidande medicinskt? Vad finns det för alternativa förklaringar?

Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och aktuell med boken Vem är normal – Så blev diagnoserna vår nya livsmening och Christian Rück, psykiatriker och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och aktuell med boken Generation Trauma – Blir vi skörare i en tryggare värld.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Aktiviteter:
Pilgrimsvandring, exempel till Santiago de Compostela.
Våga göra sådant som känns läskigt, till exempel musicera med andra.
Bok:
Homo Patologicus: Medicinska diagnoser i vår tid - Fredrik Svenaeus

Det talas om att det är ett plånboksval där vallöften om mer pengar i plånboken haglar. Men vad kan man utläsa för ideologi i sakfrågorna och vad är det för värden som står på spel?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Villa, volvo, vovve. I årets valrörelse är familjen i fokus. Familjen brukar förstås som ett konservativt värde som står för samhällets viktigaste fundament. Det är i familjen som individen får sin trygghet och moraliska fostran och den fungerar som en naturlig länk mellan generationer. Vad finns det för ideologiskt svar på att familjen lyfts fram i valrörelsen?

Förra valets stora ideologiska vattendelare var att vänstersidan varnade för att Sverigedemokraterna hotade demokratin och högersidan varnade för att Sverige förstördes av gängkriminalitet och den stora migrationen och svaret var en restriktivare politik. Då var liberalismen den stora förloraren och konservatismen hade medvind. I årets valrörelse har frågor om kriminalitet och migration tonats ner och i stället talas det om gemenskap, trygghet, frihet och en stärkt välfärd. Hur har den ideologiska spelplanen förändrats från förra valet?

När partierna nämner sina visioner är det ofta i abstrakta termer: Sverige ska bli ett tryggare och friare land, Sverige ska bli som Sverige igen, en annan värld är möjlig, ett Sverige där vi håller ihop, ett Sverige som är rikt, rimligt och rättvist.
Vad finns det för ideologiskt innehåll i visionerna? Vad händer med den ideologiska kartan om vänstersidan vinner? Vad händer på högersidan om Tidöpartierna får fyra år till?
Är det som på ytan beskrivs som ett plånboksval egentligen ett val om ideologisk riktning?
Medverkande: Idéhistorikern Jenny Andersson och statsvetarna Ludvig Beckman och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag).
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Och har vi en plikt att hålla oss informerade om världsläget? Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De flesta människor skulle säga att de bryr sig om kommande generationer, men politiskt beter sig många som om att det inte spelar någon roll vad som händer i världen efter deras död, menar Micke Ströberg och frågar: Är det möjligt att mycket av vår omsorg om kommande generationer är mer en social norm eller självbild än något som faktiskt styr hur vi utformar vår politik?

Lisa Göland har länge undrat varför miljöfrågor och kanske främst klimatkrisen är en höger- eller vänsterfråga.

Malin är en låg/medelinkomsttagare som röstar på Vänsterpartiet och har mycket att vinna på deras politik. Men många väljer bort V eftersom de framställs som extremister som andra partier inte vill samarbeta med, enligt Malin som frågar: Vad är det som skrämmer och är de radikala extremister?

Bo Bergstrand som undrar: Har jag en plikt att hålla mig informerad om världsläget?

Medverkande: Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Och vet vi tillräckligt för att göra genomtänkta val? Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Leif menar att valresultatet den 13 september sannolikt kommer att ha stor betydelse för Sveriges utveckling. Han frågar: Vet de som ska rösta tillräckligt mycket för att kunna göra genomtänkta val?

Gerd Cruse Sondén är kritisk till marknadsekonomi och kapitalism. Hon har en vän som säger att demokrati och marknadsekonomi är ett äkta par som aldrig kommer att separera och frågar: Är det så?

Bengt Gustafsson tycker att politiken är för kortsiktig, till exempel när det gäller klimatfrågan. Han undrar om man skulle kunna ordna så att politiken blir mer långsiktig. Är systemet med korta valperioder otjänligt? Skulle man kunna ha en nämnd som hade i uppdrag att tillvarata kommande generationer, frågar han.

Lisa Donnerdal har funderingar kring hur människor väljer parti, utifrån egenintresse eller allmänintresse. Hur ser man på detta inom politisk teori?

Medverkande: Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Och hur ser vårt samhälle på barn? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Karin Lübeck ser en trend i samhället där barn får allt större ansvar samtidigt som vuxna beter sig som oansvariga barn. Straffmyndighetsåldern sänks, barn beslutar om juridiskt kön och könsbyte och har tillgång till sin sjukjournal. Vuxna spårar ur i politiska debatter, går runt med gosedjur och gör inte vad som krävs för att säkra klimatet. Vi beter oss som om vi vore avundsjuka på barnen. menar Karin och frågar: Hur ser vårt samhälle på barnet?

Finns det en filosofisk/moralisk konflikt mellan juridisk rättvisa och den så kallade folkdomstolen, frågar Sixten Elmstedt. Vissa brott som pedofili eller våldtäkt kan ofta väcka en starkare moralisk vrede och reaktion hos allmänheten än vad domstolarnas straff speglar, medan till exempel ekonomisk brottslighet ibland blir hårdare dömt av domstolen än i folkopinionen.

I gyllene bokstäver över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala står det: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Orden är ett citat av 1700-talsfilosofen Thomas Thorild.

Det här har fått Anton att undra: Vad har man för ansvar för hur och vad man tänker? Och varifrån kommer ens tankar?

Nu för tiden kan man ha AI-partner eller -kompis, någon man aldrig träffar fysiskt med som finns i ens medvetande som en tanke. Trots denna fiktiva relation kan det ändå utvecklas en värme och ett förtroende. Överensstämmer inte en relation till en AI-vän exakt med relationen till Gud, undrar Lars som inte är ateist.

Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Och vilken människosyn har filosoferna? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Birgitta Karlberg som tror på vetenskap och fakta har följt en diskussion på nätet om känslornas roll när man stiftar lagar och regler. En person skrev att samhället ska styras utifrån bland annat rättvisa i stället för utifrån känslor. Men är det inte så att vår uppfattning om rättvisa styrs till stor del av känslor, frågar hon?

Hur kan sådana hemska saker som miljöförstörelse eller grymma händelser som folkmord äga rum med så mycket intelligens i omlopp? Är intelligens övervärderat, frågar Peter Cottino. Vad skulle hända om man i stället för intelligenstest skulle använda ett vishetstest, särskilt för personer i ledande befattning?

Putchi är en intresserad nybörjare inom filosofi och funderar över vilken typ av människa som filosoferna använder sig av i sina teorier. Utgår filosofer från att människor är som filosofen önskar att vi är, eller tar man hänsyn till att vi är väldigt olika och kanske inte alltid några idealmänniskor, frågar han.

Lennart Roos funderar över självkontroll och undrar om den kan utövas på kollektiv nivå, med tanke på de utmaningar mänskligheten har inför klimathotet.

Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Radikal konservatism, den fostrande staten, och den konservativa paradoxen. Hur syns konservatismens idéer i svensk politik?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klassisk konservatism förespråkar gradvis förändring som bygger på det redan beprövade. Idag hittar vi även en ny konservatism som menar att vi måste få tillbaka de gamla idealen med en motrevolution. Hotet har kommit inifrån i form av kulturvänstern och utifrån i form av invandrare. En förgrundsfigur inom den radikala konservatismen är den brittiska författaren och journalisten Douglas Murray. Kan man vara konservativ och revolutionär samtidigt?

Konservatismens fader brukas tillskrivas 1700-tals filosofen Edmund Burke. Han såg på samhället som ett gemensamt projekt över generationer som vi vårdar och lämnar vidare. Staten ska fostra och upprätthålla ordningen genom kultur, lagar och religion. Klassiska konservativa värden så som nationalism, religion och egendomsrätt har fått allt större betydelse. Är den fostrande staten här?

1900-talstänkaren Michael Oakeshott räknas till en av de viktigaste bidragsgivarna till modern konservatism. Förnuftet har sina begränsningar enligt Oakeshott, som förkastar social ingenjörskonst och förordar långsam och försiktig förändring av samhället, med respekt för den kunskap som har prövats, byggts upp och lagrats i institutionerna. Idag bär många av institutionerna på andra typer av idéer än de som en gång motiverade deras försvar. De kan till och med bära på progressiva ideal. Hur ska konservatismen hantera denna paradox – vårda institutionerna eller snabbt förändra dem i konservativ riktning?

Medverkande: Statsvetarna Marie Demker, Katarina Barrling och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag).
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl