Innan vi sätter slutgiltigt betyg på den svenska skolan bör vi kanske fråga oss i vilket ämne. Eller annorlunda uttryckt: Vad är det som skolan ska vara bra på?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och - bla bla bla…

Många stora och fina ord blir det. I veckans program försöker vi definiera dem. Vad är kunskap? Vilka kunskaper och värden är viktiga för skolan, och hur förmedlas de på bästa sätt? (Den underliggande frågan är såklart: Hur tar vi oss ur den svenska skolans förmenta kris?!)

Samtal mellan Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och specialiserad på skolfrågor, Johan Wickström, lärarutbildare vid Uppsala universitet och Jenny Maria Nilsson, kulturjournalist och skoldebattör.

Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Självförverkligande eller gemenskap, bekvämlighet eller kamp: vad är ett gott liv idag? 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För Aristoteles var ett liv i filosofisk kontemplation det bästa sättet att leva. Men det var förstås inte alla som kunde leva så i det gamla Grekland. Dagens människa kan, särskilt i vår del av världen, räkna med en levnadsstandard som historiskt sett varit få förunnade. Fler än någonsin kan leva längre och rikare liv än någonsin förr.

Men är det ett gott liv om det sker på bekostnad av mänsklighetens långsiktiga överlevnad, eller bygger på andras underordning? Eller är det snarare ett liv i försakelse, där vi följer samvetets röst, som leder till lyckan?

Filosofiska rummet dryftar det goda livet tillsammans med psykologen Katarina Blom, filosofen Niklas Möller och teologen Ola Sigurdson.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Förnuft eller känsla: vad får oss att ta etiska hänsyn? Filosofiska rummet söker grunden till värdegrunden i veckans samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad grundar sig moralen på? Sedan Nietzsche proklamerade Guds död har det varit en öppen fråga varför vi ska bete oss anständigt mot varandra. Högtidliga deklarationer, som FN:s om de mänskliga rättigheterna, erbjuder en plattform. En annan är begreppet värdegrund som sedan 1990-talet stått på stark tillväxt här i Sverige. Från att ha varit en punkt i läroplanen är det numera något varenda organisation med självaktning håller sig med. Riskerar vi att göra ”rätt”, men ändå förlora etikens innebörd ur sikte om vi följer värdegrunderna till punkt och pricka?

I sin nya bok ”Tänka ont” finner den tyska filosofen Bettina Stangneth moralens grund i vårt förnuft. Är det den klara källa vi kan återvända till när värdegrundspratet blir för fluffigt? Filosofiska rummet diskuterar moralens grund tillsammans med företagsekonomen Mats Alvesson, aktuell med den värdegrundskritiska boken ”Extra allt!”, samt filosoferna Olle Risberg och Sara Packalén.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Kanske bör vi tänka mer på vad vi sätter på oss. Filosoferande samtal om klädernas roll mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Modet är en så outhärdlig form av det fula att vi måste ändra det en gång i halvåret”, hävdade Oscar Wilde. Kanske är det därför som så många av oss inte bryr sig särskilt mycket om att följa modet slaviskt. För vissa verkar det rentav vara en hederssak att inte vara för fåfäng och bry sig om sitt utseende. Många väljer att mest bara klä sig i något för att hålla sig lagom varm och inte väcka anstöt i mötet med andra människor.

Men också det är ett klädval, och faktum är att det är svårt att bortse från hur en människa tar sig ut när man möter henne för första gången. Att döma hunden efter håret verkar vara en djupt rotad mänsklig mekanism. Samtal, under ledning av Lars Mogensen, mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin.

Producent: Thomas Lunderquist.

Är det viktigt vad som är naturligt och inte? Filosofiska rummet diskuterar det naturligaste i veckans samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad betyder det att någonting är naturligt? Motsatsen – det onaturliga -  har inte sällan använts för att stigmatisera tankar och beteenden som ogillas. Betyder det att vi gör bäst i att avstå från att prata om naturlighet? Eller finns det en fara i det? Behöver vi rentav en idé om det naturliga för att förstå vad som är bra för oss? Å andra sidan: hur tillförlitlig kan den kompassen vara? Vi mår inte nödvändigtvis bra av godis bara för att kroppen har en naturlig böjelse för socker.

Veckans gäster i Filosofiska rummet är Christian Rück, lektor i psykiatri på Karolinska Institutet, Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och filosofen Fredrik Svenaeus - som nyligen utkommit med boken ”Det naturliga: en kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet”.

Programledare: Tithi Hahn.
Producent: Mårten Arndtzén.

Vissa självklarheter ifrågasätts aldrig. Nästan aldrig. Samtal mellan Jessica Abbott, Sara Eldén, Erik Angner och Alexandra Gómez.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det brukar börja som ett skämt. Tänk om..? Kanske skaffar man först ett husdjur. För när ett par varit tillsammans ett tag uppstår ofta behovet av att få in någon mer i gemenskapen. Och med förväntningarna från föräldrar och övrig omgivning blir det kanske ett barn utan några djupare överväganden. Också icke heterosexuella, fruktsamma par kan numera välja att skaffa barn. Liksom ensamstående, för den delen. Men sedan p-pillret och andra preventivmedel är det också mycket lättare att välja bort.

Så med tanke på dagens valfrihet borde kanske frågan ställas oftare och mer öppet och förutsättningslöst: Ska vi skaffa barn - och i så fall varför?

Samtal mellan evolutionsbiolog Jessica Abbott, sociolog Sara Eldén, filosof Erik Angner och socionom Alexandra Gómez.

Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Violet Tengberg inspirerades i sin målarkonst av mystika upplevelser. Men vad äger sådana upplevelser för sanningshalt? Samtal mellan Anita Goldman, Antoon Geels och David Dunér.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är onekligen något mystiskt med mystik - det hör man på namnet. För det första: Vad är det? Vad kännetecknar mystika upplevelser? Om de ger en känsla av alltings enhet, till exempel: betyder det då att universum verkligen är ett, och att allting och alla faktiskt hänger ihop på ett fundamentalt sätt, eller är upplevelsen mest bara ren inbillning och självsuggestion?

Mitt i vernissagen på en utställning av Violet Tengbergs målningar på Höörs konsthall under Höörs kulturnatt den 6 september, samtalar religionspsykologen Antoon Geels, författaren Anita Goldman och idéhistorikern David Dunér om dessa frågor med programledaren Lars Mogensen.

Producent: Thomas Lunderquist.

Vad är en graviditet? Filosofiska rummet tar sig an den laddade frågan om surrogatmödraskap i veckans samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att bära och föda barn åt andra – så kallade surrogatarrangemang – är otillåtna i svensk sjukvård. Efter en utredning slog regeringen ifjol fast att förbudet ska gälla. Men i sommar har en debatt om surrogatmödraskap rasat på kultur- och ledarsidorna, och Moderaterna driver på för ändrad lagstiftning under devisen ”Min mage, mitt val, ert barn”. Antalet svenska barn som föds genom surrogatarrangemang utomlands växer.

Frågan är laddad och verkar inte vara på väg att försvinna.

Så vad är en graviditet, egentligen? Är den något heligt som måste skyddas från tekniska landvinningar och mänskliga begär? Eller bara något djupt privat, som endast den gravida själv ska besluta om? Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, gästar  Filosofiska rummet för att bena ut vilka värden som står på spel i frågan om surrogatmödraskap.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Det sociala livet är fullt av maktförhållanden och vissa grupper tycks lättare bli offer för orättvisor än andra. Den brittiska filosofen Miranda Fricker pekar ut och namnger ett par olika sorter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fricker talar om epistemisk, eller kunskapsmässig orättvisa, som hon menar drabbar främst grupper som också annars är missgynnade, som kvinnor och etniska minoriteter. "Vittnesorättvisa" till exempel, är när ett vittne inte blir trott på grund av fördomar mot hennes kön, eller sociala eller etniska grupp.

Filosofiska rummet har mött Miranda Fricker för en intervju, och hennes idéer diskuteras av filosoferna Lena Halldenius och Staffan Carlshamre.

Programledare är Lars Mogensen, reporter och producent Thomas Lunderquist.