Filosofiska rummet — SR-restored

Hästen och människan har en lång historia tillsammans. Det tycks vara något med de stora, sensuella, energisprittande varelserna och deras själfulla ögon som griper människan på ett djupare plan.

En polis konfronteras dagligen med våld och hot och möter medmänniskor vars liv fallit i spillror. Dessutom bär man vapen och har laglig rätt att använda våld.

En fråga som inställer sig (om man alls vågar närma sig detta känsliga ämne) är hur dum man får vara, alternativt hur dum man bör tillåta sina medmänniskor vara innan man ingriper?

Vilket vackert väder! utropar optimisten. Idag, ja… replikerar pessimisten. Vilken livsinställning är lämpligast för att leva ett gott liv? Det finns de som hävdar att pessimisten alltid vinner. 

2012 begav sig Thomas Lunderquist till USA och träffade filosofiprofessorn Hubert Dreyfus vars bok, All Things Shining, handlar om att läsa litterära klassiker för att finna mening i en sekulär tid.

Vi bryr oss mest om våra närmaste och startar gärna krig med alla andra. Vi tänker kortsiktigt, kan bara planera för den närmaste framtiden och för det som ligger närmast framför näsan.

Vadå ”utan egenskaper”? Inte kan man väl sakna egenskaper? Eller, hur påverkar egentligen egenskaper vår personlighet, vårt ”jag”?

Hur skulle medeltidens store filosof Thomas av Aquino ha reagerat om han hade levat 1913 och sett en elektrisk spårvagn rusa förbi framför näsan?

I Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper omtalas två grundattityder hos människor: verklighetssinnet och möjlighetssinnet.

Är visdom en kvalitet som premieras när svenska folket går till valurnorna? Och är det längre sant att politikerna – eller ens de akademiska filosoferna – hyser en sådan platonsk kärlek till visdomen?