Filosofiska Smådåd

Smakprov på Akademiska Smådåd. Avsnitt 1 handlar om metavetenskap.

Akademiska Smådåd gör urpremiär och vi diskuterar att forska på forskning. Vad är meta-vetenskap och hur skiljer det sig från andra fält? Är det en empiri eller handlar det om att skapa normer? Är meta-vetenskap bara ompaketerad vetenskapsfilosofi? Och vem är det egentligen som ska bedriva det?

Vill du höra mer Akademiska Smådåd:

https://www.akademiskasmadad.se/subscribehttps://www.instagram.com/akademiskasmadad/https://twitter.com/kademiskasmadad

Vi tog en liten paus och... paff... 4 år försvann. Har ni saknat oss? Filosofiska Smådåd ligger på is tills vidare. Men vi har skapat något nytt. Akademiska Smådåd: En podcast om vetenskap, psykologi, filosofi och det akademiska livet. Samma gäng + en ny (en Pontus). Lite kortare avsnitt. Lite mer struktur. Lite mer erfarenhet. Men fortfarande mycket diskussion och olika åsikter. Ni hittar oss på apple podcasts, spotify, acast mm. Vi släpper ett litet intro och första avsnitt för er som lyssnar på filosofiska smådåd

 

Om ni vill höra mer:

 

https://www.akademiskasmadad.se/subscribe

https://www.instagram.com/akademiskasmadad/

https://twitter.com/kademiskasmadad

Vi diskuterar Karl Poppers artikel Truth, Rationality, and Growth

of Scientific Knowledge. Finns här https://www2.southeastern.edu/Academics/Faculty/jbell/popper.pdf

Vad är vetenskap? Vad är sanning? Kan vetenskapen göra framsteg och kommer den närmare sanningen? Den här gången fastnar vi än en gång i sanningsträsket (men med lite radioteater) och god filosofi diskuterar vi gränserna för vad vetenskap är, om det finns något som sanning och vad vetenskap och sanning har med varandra att göra.

Låten i slutet av avsnittet heter ”The Silliest of Dreams” och är skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band.

Filosofiska problem är en halvtimmes diskussion kring ett ämne som en utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra.

I det här avsnittet av Filosofiska problem frågar vi oss om det kan finnas en moralisk dimension i vår varseblivning. När vi ser ett brott begås ex. att någon bli misshandlad eller att någon diskrimineras, upplever många att vi ser något moraliskt fel. Med vad innebär det? Finns det moraliska egenskaper, likt färg och form, som vi inte bara kan resonera oss fram till utan även direkt uppleva.

Vi diskuterar Ernst Cassirers An Essay on Man från1944, kapitel 1-6 och 12.

Vad är en människa? Vad förenar alla människor genom alla tider? Vad är formen för den utveckling som mänskligheten har gjort och hur ska vi studera den? Vad är en symbol? Den här gången tar vi oss an filosofihistoriens senaste (kanske sista?) universalgeni. I den här boken, som är en introduktion till hans egen filosofi, presenterar Cassirer grunden för Antropologifilosofi.Låten i slutet på avsnittet heter "Wish For Rain". Den skrevs, spelades in och producerades av Kristoffer en særskilt kaffeintensiv dag sommaren 2005.

Filosofiska problem är en halvtimmes diskussion kring ett ämne som

en utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra.

I det andra avsnittet av Filosofiska Problem frågar vi oss vad sjutton filosofer sysslar med. Finns det en metod i filosofens galenskap? Kan filosofen lära oss något om världen, eller kan filosofen bara lära oss något om vår uppfattning av världen? Filosofer är (ö)kända för att aldrig vara överens och aldrig enas kring en slutsats. I detta avsnitt illustrerar William, Simon och Kristoffer hur en sådan fundemantal oenighet kan se ut genom att vara fundamentalt oeniga. Simon en variant av ett:

1) Låten i slutet av avsnittet heter "Divide Ad Infinitum" och är ett utdrag ur en längre improvisation. Låten är framförd av Reverburns, ett av Kristoffers band. För den som vill höra mer så finns hela låten på youtube på denna adress: https://youtu.be/J3M72zc9PM0

Vi diskuterar Immanuel Kants ”lättlästa” Prolegomena till varje framtida metafysik från 1783.

Finns det något vi kan ha absolut säker kunskap om? Kan vi med säkerhet veta något om våra framtida upplevelser och erfarenheter? Hur ska vi rädda vetenskapen och metafysiken från Humes kritik? Den här gången tar vi oss an den troligtvis mest tongivande filosofen sedan Aristoteles. På många vis kan man se all filosofi de senaste 200 åren som en reaktion på eller utveckling av Kants transcendentala idealism..

Låten i slutet av avsnittet heter "Everything I Say Is a Lie" och är ett utdrag ur en längre improvisation. Låten är framförd av Reverburns, ett av Kristoffers band. För den som inte kan få nog av improviserad smyg-synthig låtsasjazz, framförd av rockmusiker som egentligen inte vet vad de håller på med, så finns hela låten på youtube på denna adress: https://youtu.be/J3M72zc9PM0

Filosofiska problem är en halvtimmes diskussion kring ett ämne som

en utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra. I det

här första avsnittet av Filosofiska Problem presenterar Simon en variant av ett

Alvy Singer problem som handlar om vad anses som meningsfullt.Problemet ser ut på följande vis:1) Om vi skulle veta att en vecka efter vi dör så kommer allt liv

att dö ut. Skulle det då inte kännas meningslöst att göra...typ allt?2) från 1) kan vi härleda att varför vi finner saker och ting

meningsfulla är för att vi tror att det kommer finnas andra eller något annat

kvar efter vi dör.3) vi vet att universum kommer dö ut en dag (alla stjärnor slocknar) .4) givet 2) och 3) så borde vi inte finna något meningsfullt5) Om inget är meningsfullt att göra, så bör vi heller inte göra

det, vilket innebär moralen blir problematisk6) vi finner saker meningsfulla och tror att det finns en

"moral"Slutsats: 5) & 6) verkar vid en första anblick vara

inkompatibla.Möjliga svar: - Att förneka något av premisserna t.ex. 1) eller 5).- 6) stämmer men på grund av att vi är kognitivt begränsade att vi

inte kan tänka så långt in i framtiden dvs. Anledningen varför vi uppfattar

något meningsfull och tror att det finns moral är pga. Att vi är kognitivt

begränsade. Eller mer dramatiskt uttryckt pga. av vår irrationalitet

Vi fortsätter vår diskussion om Robert Nozicks berömda bok Anarki, Stat och Utopi från 1974, tillsammans med gästen Johanna Grönbäck.

Vi diskuterar del två av hans bok. I del ett har Nozick försvarat en minimal stat, d.v.s. en stat som enbart omfördelar resurser för att finansiera polis, militär och domstol. I del två frågar sig Nozick huruvida en mer omfördelande stat kan vara berättigad. Bör staten också tillhandahålla exempelvis utbildning, sjukvård och vägar? Nozick svarar nej på den frågan, något som leder oss in på en livlig diskussion om jämlikhet, rättigheter och fria val.

Låten i slutet av avsnittet heter "Something's Got to Give" och är skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Skivan som

låten är hämtad från finns tillgänglig för frivilliga kapitalistiska

handlingar mellan samtyckande vuxna på iTunes,

Google Play och Spotify.

Vi diskuterar Robert Nozicks berömda bok Anarki, Stat och Utopi från 1974, tillsammans med gästen Johanna Grönbäck.

Går det att moraliskt berättiga en stat? Vad finns det för grundläggande

rättigheter och kan det finnas en stat utan att dessa kränks. Den här gången gästas vi av Johanna Grönbäck som hjälper oss att reda ut en av liberalismen klassiker. Nozick var en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer med betydande bidrag inom såväl epistemologi och metafysik som politisk filosofi.

Låten i slutet av avsnittet heter "Something's Got to Give" och är skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Skivan som

låten är hämtad från finns tillgänglig för frivilliga kapitalistiska

handlingar mellan samtyckande vuxna på iTunes,

Google Play och Spotify.